Samhälle & Politik

Northvolt är den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet och Kreuger. Varför blev drömfabriken en grön bubbla? Vem bär ansvaret? Christian Sandström är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar. Han är också författare till succéböckerna Gröna bubblor 1 - 3.<br/><br/><br/><br/>"Alla gick åt samma håll. Mäktiga finansmän, regering, lobbyister, media och expolitiker banade tillsammans väg för gröna jättekatastrofer. Sandström stod emot dom." Lotta Gröning, fil dr och journalist, tidigare chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten <br/><br/>"Med distinkt stil och skärpa lotsar Christian Sandström oss pedagogiskt mellan för tidigt sålda björnskinn och överstatliga syltburkar. Hans glasklara genomgång visar på vikten av att forskare håller huvudet kallt när flocken dras med i önsketänkande och glädjeyra. De projekt som har allra störst betydelse för vårt samhälle kräver också allra mest kritisk granskning." Fanny Forsberg Lundell, professor i franska <br/><br/>"I <i>Northvoltkraschen </i>analyserar Christian Sandström systemfelen bakom en av vår tids mest hyllade och havererade satsningar på grön industri. Med sylvass penna och gedigen research granskas politisk kapitalism, mediehajp och naiv framtidstro. En ögonöppnare om vad som händer när ideologiska övertygelser tillåts trumfa verkligheten." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning <br/><br/>"Sandström såg tidigt vart Northvolt var på väg, och påtalade det i text efter text. Denna bok redogör för en hisnande historia som till stora delar hade kunnat undvikas om fler hade lyssnat tidigare." Jerker Moodysson, professor och rektor vid Karlstad Universitet <br/><br/>"Få har vågat ifrågasätta den gröna omställningens avarter. Sandström tillhör undantagen och har hela tiden fått rätt. Nu kan vi dra lärdom från Northvolthaveriet" Leif Östling, tidigare VD för Scania, grundare av Kommissionen för Skattenytta<br/><br/><br/><br/>CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Sandström har bland annat gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers pedagogiska pris för sin undervisning på skolan.

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.

<b>"utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av de hot Sverige står inför i dagens försämrade säkerhetsläge. Helhetsbetyg: 5." - BTJ, Bibliotekstjänst</b><br/><br/><br/><br/>Det finns en skuggvärld där krig sedan länge utkämpas med mer än soldater. Hur hänger en präst i Västerås ihop med bolaget som bygger Putins kärnvapen? Vad är kopplingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför har ryska staten köpt fler och fler fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige? <br/><br/>Från desinformationsnätverk, infiltration och skapande av frontorganisationer, till sabotageaktioner och systematiskt utnyttjande av inhemska konflikter för att så splittring, visar <b>Patrik Oksanen</b> i <i>Rysslands hemliga krig mot Sverige </i>att morgondagens strid redan är här. <br/><br/>Boken är en unik kartläggning av Kremls osynliga grepp om vårt medvetande. Hur förbereder vi oss för framtiden när fienden redan etablerat sig på vår bakgård?

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan? <br/><br/>I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Den tionde januari 2004 skakades ett litet samhälle i Uppland av ett obegripligt brott. En kvinna låg död och en man allvarligt skadad.<br/><br/>Ett år senare, i mars 2005, inleder Eva Lundgren sina samtal med den enda människa som fått fängelsestraff för mordet i Knutby: Helge Fossmo.<br/><br/>Att Helge Fossmo är djupt inblandad i och en av de ansvariga för händelserna i Knutby står utom all tvivel. Men Eva Lundgren anar också att det är något som fattas i mediernas berättelse om det fasansfulla dådet, och något som saknas för att vi ska kunna förstå händelserna ordentligt. Något hon kallar »knutby-koden«.<br/><br/>Med sin bakgrund som forskare kring religion och maktrelationer visar sig Eva Lundgren vara särskilt väl utrustad för att tolka den historia som framkommer i samtalen med Helge Fossmo, rättsprotokoll och annat tidigare ej publicerat material.<br/><br/><b>Eva Lundgren</b> född 1947 i Norge, är forskare och feminist. Hon är professor i sociologi vid tvärvetenskapliga avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning vid Uppsala universitet.<br/><br/><b>Pressröster:</b><br/><br/>»<i>Knutby-koden</i> (Modernista)är en viktig bok. En analys av ett fenomen som tangerar lösning av fler gåtor än Knutbys.«<br/><i>Gubb Jan Stigson, Dala-Demokraten</i><br/><br/>»En unik och skrämmande läsupplevelse«<br/><i>Lotta Wendel, Landskrona Posten</i>

I 16 år axlade Angela Merkel regeringsansvaret för Tyskland, ledde landet genom otaliga kriser och präglade genom sitt handlande och sin hållning både den tyska och internationella politiken och samhällsutvecklingen. Men Angela Merkel föddes förstås inte som förbundskansler. I sina memoarer, som hon har skrivit tillsammans med sin mångåriga politiska rådgivare Beate Baumann, ser hon tillbaka på sitt liv i två tyska stater - 35 år i Östtyskland, 35 år i det återförenade Tyskland. Personligare än någonsin tidigare berättar hon om sin barndom, sin ungdom och sina studier i DDR och det dramatiska året 1989 när muren föll och hennes politiska liv tog sin början. Hon låter oss ta del av de möten och samtal hon haft med de mäktigaste personerna i världen och belyser med hjälp av betydelsefulla nationella, europeiska och internationella vändpunkter på ett åskådligt och detaljerat sätt hur de beslut fattades som präglar vår tid. Boken erbjuder en unik inblick i maktens inre - och är ett resolut försvarstal för friheten.

Syftet med denna bok är att för första gången genomföra en djupare undersökning och analys av de haverier med dödlig utgång som skedde mellan 1946 och 1989. Det är också ett försök att för allmänheten på ett begripligt sätt klarlägga vad som egentligen hände. Och inte minst, ge de flygare som omkom en egen historia - alla de flygare vars namn nu finns på väggen i Flygvapnets minneshall.<br/> Andra upplagan<br/> Utsedd till ÅRETS BOK OM SVENSK HISTORIA