Filosofi & Religion

<b>Den revolterande människan </b>skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.<br/><br/>Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. <br/><br/>I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. <br/><br/>Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade.  <br/><br/>Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip? Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden. Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen? Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.

Erik Stenius bok om Wittgensteins Tractatus är ett pionjärarbete som fick stor uppmärksamhet när det först utkom på engelska 1960, och den räknas alltjämt till de viktigaste tolkningarna av Wittgensteins ungdomsverk. Men boken är inte bara en utomordentlig introduktion till Tractatus utan även ett filosofiskt verk i sin egen rätt. Den ger dessutom en klargörande introduktion till många centrala frågeställningar och begrepp inom modern analytisk filosofi.  <br/><br/>Boken är i bästa mening en kritisk diskussion. Stenius nöjer sig inte med att tolka och belysa olika uppfattningar i Tractatus &ndash; han diskuterar även i vilken utsträckning de är riktiga, och ger konstruktiva förslag till hur de kan utvecklas på olika sätt. Och han försvarar Tractatus mot andra tolkare och kritiker, däribland Wittgenstein själv. <br/><br/>Erik Stenius är en av de viktigaste finländska och nordiska filosoferna i modern tid. Boken om Tractatus är hans  filosofiska huvudarbete, men trots att hans modersmål var svenska har den aldrig tidigare översatts till detta språk.  I ett efterord presenterar Lars Hertzberg, professor emeritus vid Åbo Akademi, Erik Stenius filosofiska gärning. 

Gustaf Wingrens numera smått klassiska bok Människa och kristen. En bok om Irenaeus (1983) skrevs med utgångspunkt från och för att fungera i ett alldeles speciellt historiskt sammanhang. Men författaren arbetade i själva verket utifrån olika historiska horisonter: 100-talet respektive 1900-talet, två epoker åtskilda av ett nära artonhundraårigt tidsspann, men sammansmälta i en och samma problematik. Denna utgångspunkt för framställningen bär på långt mer sprängstoff än vad det kan se ut som vid en första anblick. Wingrens utgångspunkt i Människa och kristen är att vår tid har långt fler likheter med Irenaeus tid än med den epok som Luther levde i, och det hänger samman med kyrkans förändrade ställning: Vi närmar oss fornkyrkans minoritetsläge. Ur Bengt Kristensson Ugglas efterord till denna nyutgåva av Gustaf Wingrens bok från 1983.

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

Fader Sofrony, Serge i Sacharov (1896 1993), var utan tvekan en av vår tids mer framstående andliga gestalter. Han var en förvaltare och förnyare av den rysk-ortodoxa fromhetstradition där teologisk reflexion och livet med Gud är ett. Efter att i ungdomen ha engagerat sig i olika former av andligt sökande reste han efter en omvändelseupplevelse 1925 till det heliga berget Athos där han blev munk i det ryska klostret St Panteleimon. 1930 mötte han starets Siluan den viktigaste händelsen i hans liv. Om honom kom han sedan att skriva en berömd biografi. Efter en prövande sjukdomstid kom Fader Sofrony 1959 till England (Essex). Runt omkring honom växte en internationellt sammansatt och livaktig klosterkommunitet fram, bestående av både kvinnor och män, där den östkyrkliga traditionen nu förs vidare. I den här boken får vi en unik inblick i en kunnig och erfaren kristen människas liv med Gud. Särskilt i vår tid, präglad av vilsenhet och tilltagande förvirring på trons område, blir Fader Sofrony en pålitlig och inspirerande vägvisare. Han helgonförklarades 2019.

En ädel liten bok eller Theologia Germanica är en klassisk uppbyggelsebok ur den kristna mystikens skattkammare. Den skrevs anonymt i Frankfurt am Main omkring 1350. Martin Luther lät trycka delar av den 1516 och hela texten 1518. Luther skriver i stt förord: »Näst intill Bibeln och Sankt Augustinus har jag inte kommit på något verk, från vilket jag har lärt och velat lära mer om vad Gud, Kristus och alla ting betyder.« För Luther hade boken också stort värde som ett bevis för att den allmänneliga kristna tron och Kristi närvaro förenar den gamla kyrkan och de nya kyrkorna. Både personligt och ekumeniskt är denna 670 år gamla skrift ur den kristna mystiken ett ord också till 2000-talets människa, som upplever samma slitningar och samma behov av vila och enhet som bokens okände vägvisare. Boken utkom första gången på förlaget 1984. Den här upplagan har genomgått en lätt språklig revidering samt försetts med ett initierat förord.