Böcker

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

I Kyrkokalendern 2024-2025 är temat Ljus och salt utifrån Matteusevangeliet 5:13-16.<br/> <br/> I tematexterna vill vi bjuda in till reflektion över vad det innebär att vara ljus och salt i vår tid, som världsvid kyrka, som Svenska kyrkan, som kristen. <br/><br/>Användning: <br/><br/>I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver inför söndagens gudstjänst: introduktion till helgens tema och till bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till förkunnelse och psalmval, fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik. <br/><br/>För varje söndag och helgdag får du:<br/> &bull; Introduktion till helgens tema<br/> &bull; Introduktion till helgens bibeltexter<br/> &bull; Förslag på kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; Förslag på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; Psalmförslag och kör- och solosångsförslag<br/> &bull; Reflekterande texter för predikoförberedelser och andakter<br/> &bull; Fördjupande tematexter för studiecirklar och samtalsgrupper <br/><br/>I Kyrkokalendern finns något för alla:<br/> &bull; För vaktmästaren finns anvisningar för kyrkorummets gestaltning<br/> &bull; För textläsaren finns introduktion till söndagens texter<br/> &bull; För pedagogen finns tips på aktiviteter till barnens gudstjänst<br/> &bull; För musikern finns psalmvalslistor och kör- och solosångsförslag<br/> &bull; För prästen och diakonen finns inspiration till förkunnelse och fördjupande texter<br/> &bull; För kyrk- och gudstjänstvärden finns introduktion till söndagen<br/> &bull; För gudstjänstdeltagaren finns beskrivning av kyrkoårets högtider och kyrkoårets färger <br/><br/> <br/><br/>Reflextexterna är skrivna av <br/><br/>Esbjörn Hagberg, biskop emeritus, Helena Lund, präst, David Wedegård, pastor i Equmeniakyrkan, Pontus Adefjord,präst, Frank Lorentzon, präst, Erik Eckerdal, biskop, Pamela Garpefors, präst, Johannes Nord, präst, Ingrid Holmgren, präst, Carl Stattin, diakon, Ebba Älverbrandt, diakon, Melina Blomqvist, präst, Peter Westermark, präst <br/><br/> <br/><br/>Tematexterna är skrivna av<br/> Lukas Arvidsson, organist, skriver om musikeryrket som når flest människor i Sverige. <br/><br/>Frida Dryselius Mulec, präst, skriver om religionsdialog i praktiken. <br/><br/>Ulf Lindgren, präst, skriver om liturgiska färgers väg in i kyrkan. <br/><br/>Astrid Andersson Wretmark, präst, skriver om sorgens plats i våra och församlingens liv <br/><br/>Andreas Thorell, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till sin tro i vuxen ålder. <br/><br/>Magnus Persson, präst och inspiratör EFS skriver om kyrkans resiliens, resonans och respons. <br/><br/>Jenny Karlsson, präst skriver om syndabekännelsen i gudstjänsten. <br/><br/>Nicolina Holmgren, diakon Equmeniakyrkan skriver om gemenskap som ger hopp. <br/><br/>Inez Sigvardson, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till modet genom Ageravolontärerna. <br/><br/>Emanuel Forslund, arbetsledande musikpedagog,skriver om att jobba för en vitaliserad gudstjänst som människor längtar till.<br/> Johan Hyd&eacute;n, kyrkvärd skriver om att dela med sig av sin tro. <br/><br/> <br/><br/>Kyrkokalendern är din egen gudstjänstbok och dagboken för hela kyrkoåret. <br/><br/>För varje såld kyrkokalender skänker vi 5 kr till Act Svenska kyrkan. <br/><br/>Kyrkokalendern är lätt att slå upp och har en rygg som gör att den inte slår igen.

Panenteism som en speciell form av teism -- en allt i Gud-teism -- har diskuterats bland teologer i många år. Här görs en religionsfilosofisk undersökning av denna gudsbild. Författaren definierar panenteism och tar upp några betydelsefulla exempel på hur panenteistiska tankar kan spåras i den västerländska tanketraditionen. Panenteismens konsekvenser undersöks i relation till ett urval teman: förhållandet mellan naturvetenskap och religion, frågan om religiös mångfald, ett antal traditionella teologiska frågor, samt människans förhållande till världen i sin helhet. Guds starka immanens och ömsesidiga relation till världen inom panenteismen betonas och lyfts fram. Boken utmynnar i slutsatsen att panenteism kan erbjuda ett sätt att känna och uppleva ödmjukhet och vördnad inför naturen, medmänniskorna och skapelsen -- en gudsbild för vår tid.     <br/><br/>Oliver Li är doktor i religionsfilosofi, präst i Svenska kyrkan och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet.

Franciskus av Assisi 1182 1226, är kanske den man inom kristenheten som mer än någon annan har visat vad kristen tro innebär när den förstås och leves ut helt. I snart 800 år har broder Frans väckt och uppväckt, tröstat och uppmuntrat oss. Än idag, ja, kanske speciellt i dagens moderna värld, kan ingen möta broder Frans utan att ompröva sitt tvivel och förnyas i sin tro. Här möter vi en gestalt i vilken Kristen tro blivit tydlig och klar. Denna biografi är skriven av dansken Johannes Jørgensen och den räknas till en av de stora Franciskusbiografierna. Den är grundad på modern forskning och låter oss på ett gripande sätt komma i närkontakt med broder Frans, hans lära och leverne.

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

Ställer du också frågorna: Är det bara slut när man dör? Hur ser det ut i himlen? Finns helvetet? Möts vi efter döden? Kommer vi att känna igen varandra?  <br/><br/>Tanken på vad som händer efter döden triggar något djupt inom oss. Redan som barn ställer vi frågorna om vårt ursprung och vart vi är på väg. Alla är födda hit och är på väg mot evigheten. Ändå lever många som om livet är självklart och döden oklar. Egentligen är det tvärtom. Döden är självklar och livet ovisst! Därför är det naturligt att förbereda sig för det som ska komma.  <br/><br/><i>Himlen När Var Hur</i> är en lättillgänglig bok som tar upp frågorna himlen och evigheten på ett positivt sätt. Perfekt läsning för den som är rädd för döden eller inte riktigt vet vad man ska tro. Självklart är det mycket som vi inte kan veta här och nu. Men att vi inte vet allt innebär inte att man inte kan veta något. Det finns massor av intressanta iakttagelser och fakta som gör oss trygga inför det som ska komma.  <br/><br/><b>Dan Salomonsson</b> är föreståndare för Uppsala pingst. Han är också författare och medförfattare till ett tjugotal böcker. Yrkesbanan startade som utvecklingsingenjör och tog sedan en helt ny riktning som pastor i flera större församlingar i Sverige. Under några år syntes han även som programledare i Kanal 5. Du kan också ha mött honom som skribent, värd för partiledarutfrågningar eller vid tv-sända predikningar. 

Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip? Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden. Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen? Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.