Historia & Arkeologi

Chosôn är Koreas ursprungliga namn och betyder Morgonstillhetens land.Men stillhet är knappast vad som utmärker Koreahalvöns historia, eller dess samtid. Med sitt läge, mellan Kina och Japan, har Korea under årtusenden utgjort slagfält för främmande krigsherrars maktanspråk.<br/><br/>Det senaste exemplet är när Korea, efter andra världskriget, befriades från den japanska ockupationen, bara för att slitas sönder av världskrigets segrarmakter, USA och Sovjetunionen. Ur askan av Koreakriget på 1950-talet trädde Nord- och Sydkorea fram. Två länder med diametralt skilda samhällssystem, trots sin gemensamma kultur och historia.<br/><br/>Här får vi följa Koreahalvöns dramatiska utveckling från landets äldsta historia - med maktkamper mellan kungadömen, dynastier och aristokrati, strider med mongolerna, jordreformer och bondeuppror - till modern tid och situationen där halvön befinner sig mitt skärningspunkten för några av världens stora konflikter.<br/><br/>Gabriel Jonsson är docent i Koreas språk och kultur, verksam vid Stockholms universitet.<br/><br/><i>"Det är alldeles utmärkt att svenska läsare nu får tillgång till en fullmatad bok om Korea - det första svenska översiktsverket på över 20 år. Jag hoppas att boken finner många läsare och bidrar till att kunskapen om Korea växer och sprids." Ur Klas Eklunds förord</i>

<span data-contrast="auto">"<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2662587"><em>Gettysburg</em> </span>&ndash; en respektfull och initierad skildring av svenskarna som deltog i det amerikanska inbördeskriget."<br/><strong>Uppsala Nya tidning<br/><br/></strong></span><span data-contrast="auto">"<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2662587">Niclas Sennertegs</span><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2662587">Gettysburg</span> är en fascinerande skildring av de svenskar som stred i amerikanska inbördeskriget, en kon!ikt som ännu i dag formar USA."<br/><strong>Fokus</strong><br/></span> <br/><br/><span data-contrast="auto">"Sennerteg har i sin ögonvitttnesbaserade framställning av slaget och dess förhistoria valt ett grepp som på ett sällsynt lyckat sätt lyfter fram skeendet ur ett nytt perspektiv."<strong><br/>Borås Tidning</strong></span> <br/><br/><span data-contrast="auto">"Författaren har en eminent förmåga att väva samman kunskapsmängden till en läsvärd helhet.Helhetsbetyg 5 av 5"<br/><strong>BTJ</strong><br/><br/>Amerikanska inbördeskriget 1861&ndash;1865 ekar fortfarande i dagens USA som blir alltmer söndrat och polariserat. Oron fo¨r politiskt va°ld har bo¨rjat va¨xa när landet återigen står vid ett vägval som gäller vilket slags nation det ska vara.</span><span data-ccp-props="{}"></span> <br/><br/><span data-contrast="auto">I den här boken får vi följa inbördeskrigets orsaker och upptrappning, dess kända och okända aktörer, fram till kulmen under tre heta julidagar 1863 då allt och alla strålade samman vid Gettysburg i vad som blev krigets största och blodigaste slag.</span><span data-ccp-props="{}"></span> <br/><br/><span data-contrast="auto">Då liksom nu hamnade landets nytillkomna immigranter i blickpunkten för den politiska retoriken. Inbördeskriget var nämligen inte bara en amerikansk konflikt. Det var också immigranternas. Hundratusentals av soldaterna var födda i något annat land, däribland i Sverige. Åtskilliga svenska immigranter deltog följaktligen i Gettysburg, där de ibland också ställdes mot varandra i striden. I denna bok ges de särskild uppmärksamhet tack vare Niclas Sennertegs storartade forskningsinsats i svenska och amerikanska källor.</span><span data-ccp-props="{}"></span> <br/><br/><span data-ccp-props="{}">"Noggrann, närgången och nervig."<br/><strong>Göteborgs-Posten</strong></span> <br/><br/><span data-ccp-props="{}">"Niclas Sennerteg har lagt ned en omponerade forskarmöda på att spåra upp svenskarna som deltog i det amerikanska inbördeskriget."<br/><strong>Dagens Nyheter</strong></span> <br/><br/><span data-ccp-props="{}">"Sennerteg väver skickligt ihop dessa två komponenter. "<br/><strong>ETC</strong></span>

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.<br/><br/><i>Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott</i> beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med <i>Det fallna imperiet</i>.

Statarliv - I Myt Och Verklighet [Bok / Inbunden]

<b>"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien."</b> - Bibliotekstjänst, som ger boken 5 av 5 i betyg.<br/><br/><b>"Lättläst och fängslande gestaltar och reflekterar han, och sätter in i sammanhang"</b> - Susanne Holmlund, <i>Sundsvalls Tidning</i> <br/><br/><b>"Olovsson lyfter spännande och mindre kända aspekter av Norrlands historia."</b> - Lovisa Broström, <i>Göteborgs-Posten</i><br/><br/><i>Historien om Norrland</i> är ett storverk i två delar av historieläraren och Historiepoddens Robin Olovsson, själv uppväxt i Arvidsjaur och Umeå. I dessa böcker berättar han medryckande, pedagogiskt och personligt - samtidigt som han bidrar med en ny berättelse om Sverige. <br/><br/>"Områden som Jämtland eller Tornedalen är lika mycket sina egna centrum som någon annans periferi." <br/><br/>I <i>Dimmans land </i>får vi möta personer som är okända för de flesta men alla viktiga för den stora berättelsen om Norrland. Från de allra första människorna som befolkade Norrland till färgstarka karaktärer som trumslagarpojken Hendrich Walter, Magnus Vildhussen Huss och sameflickan Milla Maria Andersson-Clementsdotter. Vi möter också den svenska historiens portalfigurer som Gustav Vasa och Carl von Linné - men sedda från ett nytt, norrländskt perspektiv. <br/><br/>Det är ett stort arbete som ligger till grund: "Den norrländska historien är en given del av den svenska, men arbetet med att sammanfoga dem stöter vi på flera fula skarvar som måste sandpappras för att skapa en sammanhängande helhet."<br/><br/><br/><br/><b>Robin Olovsson</b> (född 1985) är specialiserad på norrländsk historia och genom Historiepodden har han blivit en av landets mest folkkära folkbildare. <i>Historien om Norrland</i> är Robin Olovssons debutverk. <i>Dimmans land : från istid till hungerår</i>, är den första av två delar. Den andra delen, <i></i><i>Framtidens land</i>, utkommer i september 2025. 

<br/><br/>På kvällen den 27 oktober 1981 går en sovjetisk ubåt på grund i Gåsefjärden i Blekinge ­skärgård. <br/><br/>Morgonen därpå upptäcks den av fiskare som kontaktar närliggande örlogsbas i Karls­krona. <br/><br/>Därefter inleds den kanske mest dramatiska utrikes­politiska krisen i modern svensk historia. <br/><br/>Tre statliga utredningar och många böcker och artiklar har publicerats om U 137, men utan att kunna bringa klarhet i de centrala frågorna kring grundstötningen. <br/><br/>Var det ett avsiktligt intrång i militärt syfte av Sovjetunionen? Var det en felnavigering? <br/><br/>Ingetdera, menar Ola Tunander. <br/><br/>- I Naviga­tions­experten ­presen­terar han en tredje för­klaring till den mystiska grundstötningen som bygger på flera nya fakta: <br/><br/>- U 137 försökte köra längre upp på grundet, inte komma loss ifrån det! <br/><br/>- Amerikansk militär var på besök på Karlskrona örlogsbas när det blev känt att en ubåt stod på grund i Gåsefjärden. <br/><br/>- Den högste sovjetiske officeren ombord på U 137, han som hade ansvarat för ubåtens navigering, blev aldrig förhörd. <br/><br/>- Stabschefen Karl Andersson hävdar i en intervju som aldrig tidigare publicerats att U 137 hade »chartrats« för att påverka den svenska opinionen.  <br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeritus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge. Under flera år ledde han PRIO:s program för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har skrivit en rad böcker om ubåtar i svenska vatten, bl.a. Hårsfjärden Det hemliga ubåtskriget mot ­Sverige (2001) och Det svenska ubåtskriget (2019). Han har även publicerat en stor mängd artiklar i internationella facktidskrifter. Åren 2000-2001 var han civil expert i den av regeringen tillsatta Ubåts­utredningen.<br/><br/><br/><br/>"Den sovjetiska ubåten hade gått i yt­läge i mörkret med dundrande diesel­motorer djupt inne på svenskt vatten, till och med inne i skärgården. Det föreföll obegripligt att detta skulle ha varit en medveten inträngning.<br/><br/><br/>Sam­tidigt är dessa vatten mycket svår­navigerade och ubåtens manövrer var till synes så skickligt genomförda att även en felnavi­gering föreföll obegriplig. Ubåten hade gått in genom en smal fjärd med exakt riktig kurs. Om den hade gått med bara en grads fel kurs hade den gått på grund långt tidigare.<br/><br/>När Karl Andersson gick ombord på ubåten hade en tysktalande äldre ­officer ombord, kommendör Josef Avrukevitj, sagt: 'Ich bin der Navigations­experte/Jag är ­navigationsexperten.' Det framstod som om han hade en viss humor, en viss självironi, men låg det något mer i detta?<br/><br/>Karl Andersson frågade sig: Var detta en medveten inträngning? Varför hade ­ryssarna i så fall inte använt sig av en segelbåt eller fiskebåt och satt en svensk flagga på den? En ubåt är det sämsta flytetyget. Den skulle avslöjas direkt, sade han.<br/><br/>­Varför går man in med en ubåt i en fjärd som är så grund att man inte kan dyka och så smal att man har svårt för att vända.<br/><br/>Det är något som inte stämmer." OLA TUNANDER

<b>Vinnare av Årets fackbok 2024</b><br/><br/><br/><br/>Du har säkert hört talas om den skräckinjagande ryska björnen, och känner igen bilden av den sovjetiska supersoldaten från actionfilmer producerade under kalla kriget. Men hur läskigt är det egentligen med en krigsmakt som förlorat nästan alla krig de tagit del i?<br/><br/>Från Nikolaj II till Stalin och dagens Putin så har en sanning om Rysslands krigsmakt bestått: de är otroligt dåliga på att bedriva krig. Ineffektiv byråkrati, dåligt ledarskap, katastrofal logistik och bristande respekt för människoliv är bara några ingredienser i den vodka-osande soppan som är Rysslands militära misslyckanden.<br/><br/>I <i>Rysslands militära fuck-ups</i> presenterar Krigshistoriepodden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget.<br/><br/><br/><br/><i>Krigshistoriepodden är en </i><i>humoristisk historiepodcast </i><i>som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2022 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.</i>