Historia & Arkeologi

Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   <br/><br/>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. <br/><br/>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG

»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET<br/><br/><b>Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser.</b> Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.<br/><br/>Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.<br/><br/>Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?<br/><br/>I <i>Romarrikets undergång</i> för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.

Här samlas texterna från Claude Lanzmanns dokumentär Shoah, en av de viktigaste dokumentärer som har gjorts om förintelsen och en klassiker inom dokumentärfilmens historia. Boken innehåller ett stort antal intervjuer med personer som överlevt nazisternas läger, både offer och bödlar. Texter med en märklig kraft och styrka. "Det är inte lätt att tala om Shoah. Det finns en magi i denna film, och magin är inget som låter sig förklaras. (...) Ett verkligt mästerverk." Simone de Beauvoir ur förordet

Finland 1944: Den unga nationens självständighet och demokrati står på spel. Stalins flyg bombar Helsingfors, samtidigt som Hitlers Tyskland pressar på för att hålla Finland i krig. I bakgrunden finns Storbritannien och USA, som inte förstår sig på den komplicerade balansakten. Finland står inför ett avgörande vägval. <br/><br/>Historikern Henrik Meinander skildrar de dramatiska händelserna månad för månad och redogör för de politiska, militära och diplomatiska processerna. Vi får också ta del av vittnesmål om vardagslivet bakom fronten, om matransonering och barn som evakueras till Sverige. <i>Finland 1944</i> ger en levande och insiktsfull bild av ett år som präglar Finland än idag.   <br/><br/>HENRIK MEINANDER (f. 1960) är professor i historia vid Helsingfors universitet och har i över 30 år utforskat olika aspekter av Finlands historia.   <br/><br/>"Historieprofessorn Henrik Meinander [...] lämnar i denna bok en beundransvärt heltäckande redogörelse för ödesåret 1944 månad för månad [...] Boken formar sig till en skicklig genomgång av vad som utgjorde förutsättningarna för det Finland som sedan växte fram under 1900-talets andra hälft."<br/>Populär Historia   <br/><br/>"Meinander gör en syntes av den kunskap som funnits och bidrar med egen grundforskning. Han skriver mestadels utmärkt bra, ofta essäistiskt gestaltande, och hans bok har därför alla förutsättningar att nå en bred publik."<br/>Sydsvenskan   <br/><br/>"Det är en mycket mångfacetterad och fascinerande bok [...] Meinander rör sig också utan besvär fram och tillbaka i historien för att ge nödvändig bakgrund till händelserna [...] <i>Finland 1944 </i>är ett kraftprov som genomlyser kriget ur alla tänkbara aspekter"<br/>Norrköpings Tidningar <br/><br/>"en enastående bok"<br/>Skånska Dagbladet     <br/><br/>"Stilbildande historia"<br/>Svenska Dagbladet   <br/><br/>"<i>Finland 1944 </i>är en lärorik vandring genom fortsättningskrigets sista år. Storpolitiska intriger varvas med vardagserfarenheter i berättelsen om hur Finland lyckades överleva ett krig mot Stalin som också hann bli ett krig både med och mot Hitler. Trots ämnets komplexa natur redogör Meinander för de ödesmättade månaderna så att vem som helst får utbyte av skildringen."<br/>Österbottens Tidning

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.<br/><br/><br/>"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."<br/><br/>Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar - som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände.<br/><br/>Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok:<br/>"Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."<br/><br/>Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna<br/><em>Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv </em>och <em>Livets pendel </em>från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur &amp; Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris. <em></em>

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någonting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kristendomen med svärd i hand.<br/> Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att omvända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigståg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland.<br/> Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populärhistoriker. I Gud vill det! berättar han för första gången den samlade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigshetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens händelser. Historien kommer tillbaka.

Vinnare av det Facklitterära Augustpriset 2018<br/><br/><br/><br/>Först kom kylan. Sedan värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar. Därefter även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd.<br/><br/><br/><br/>Missväxten under åren 1867-69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.<br/><br/><br/><br/><br/><br/>»Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom ... Den här boken har en urstark tidskänsla, inte minst i sina många ögonvittnesskildringar, lika förfärliga som fängslande. Man läser så att säga med händerna för ansiktet.«<br/><br/>- Anna Rudberg-W, Upsala Nya Tidning<br/><br/><br/><br/>»Detta barkbrök smakar Augustpris ... Magnus Västerbro skildrar nyktert och skoningslöst hur svälten löser upp både människans och samhällets kropp.«<br/><br/>- Sven Olov Karlsson, Expressen<br/><br/><br/><br/>»Svälten är populärhistoria av allra finaste slag: välskriven, väldokumenterad och med en fasaväckande wow-känsla över en otroligt dramatisk period som blott sträcker sig fyra generationer bakåt i tiden. Och vad mer är: Magnus Västerbro vågar förklara och dra slutsatser. Det är ett anslag som vi, om uttrycket ursäktas, är svältfödda på.«<br/><br/>- Åsa Linderborg, Aftonbladet<br/><br/><br/><br/>»Magnus Västerbro påminner oss om vår historia på ett djupt drabbande sätt. Boken är helt enkelt ruggigt bra. Läs den!«<br/><br/>- Margaretha Levin Blekastad, Sundsvalls tidning