Historia & Arkeologi

Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   <br/><br/>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. <br/><br/>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG

<blockquote> <br/><br/>En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. <br/><br/>Dagens Nyheter </blockquote> <br/><br/>Specialutgåva till minne av de sjuttio år som gått sedan 1947, rikligt illustrerad med fotografier från tidens stora händelser och tidens stora personligheter: Simone de Beauvoir, Mahatma Gandhi, Eleanor Roosevelt för att nämna några. <br/><br/>Året 1947 sätts mycket i rörelse: många av de konflikter och stridigheter som präglar vår egen tid, men också stora id&eacute;er om allas lika värde och jämställdhet mellan könen. Samtidigt är det ett år då en brygga slås mellan den nazism och fascism som varit på förlorarnas sida i kriget, och vår tids versioner av samma ideologier. <br/><br/>1947 börjar vårt nu.<br/>Elisabeth Åsbrinks bok om året då The New Look, FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och jihadismen föds har blivit en läsar- och kritikersucc&eacute;. <br/><br/><strong>Elisabeth Åsbrink</strong> är en av våra mest namnkunniga journalister och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok <em>Och i Wienerwald står träden kvar</em>, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuscinskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Nor&eacute;n och morden i Malexander, <em>Smärtpunkten</em>. <em>1947</em> nominerades till Augustpriset för årets fackbok 2016. <br/><br/> <blockquote> <br/><br/>Det är lysande. <br/><br/>Tidningen Vi <br/><br/>Fantastiskt bra. <br/><br/>SVT Gomorron Sverige <br/><br/>En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. <br/><br/>Dagens Nyheter <br/><br/>'1947' är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den! <br/><br/>Svenska Dagbladet <br/><br/>En stark läsupplevelse <br/><br/>Jönköpings-Posten </blockquote>

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 <br/><br/>»Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord.« - Svetlana Aleksijevitj <br/><br/><br/><br/>Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland... Här är hundra berättelser om barn i krig. <br/><br/><br/><br/>Om »Kriget har inget kvinnligt ansikte« (2012): <br/><br/>»Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst.« - Per Svensson <br/><br/>Om »Tiden second hand« (2013): »Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är.« - Ulrika Milles <br/><br/>Om »Bön för Tjernobyl« (2013): »Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat.« - Christian Swalander <br/><br/>Om »Zinkpojkar« (2014): »I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga.« - Kristoffer Leandoer

Här samlas texterna från Claude Lanzmanns dokumentär Shoah, en av de viktigaste dokumentärer som har gjorts om förintelsen och en klassiker inom dokumentärfilmens historia. Boken innehåller ett stort antal intervjuer med personer som överlevt nazisternas läger, både offer och bödlar. Texter med en märklig kraft och styrka. "Det är inte lätt att tala om Shoah. Det finns en magi i denna film, och magin är inget som låter sig förklaras. (...) Ett verkligt mästerverk." Simone de Beauvoir ur förordet

Finland 1944: Den unga nationens självständighet och demokrati står på spel. Stalins flyg bombar Helsingfors, samtidigt som Hitlers Tyskland pressar på för att hålla Finland i krig. I bakgrunden finns Storbritannien och USA, som inte förstår sig på den komplicerade balansakten. Finland står inför ett avgörande vägval. <br/><br/>Historikern Henrik Meinander skildrar de dramatiska händelserna månad för månad och redogör för de politiska, militära och diplomatiska processerna. Vi får också ta del av vittnesmål om vardagslivet bakom fronten, om matransonering och barn som evakueras till Sverige. <i>Finland 1944</i> ger en levande och insiktsfull bild av ett år som präglar Finland än idag.   <br/><br/>HENRIK MEINANDER (f. 1960) är professor i historia vid Helsingfors universitet och har i över 30 år utforskat olika aspekter av Finlands historia.   <br/><br/>"Historieprofessorn Henrik Meinander [...] lämnar i denna bok en beundransvärt heltäckande redogörelse för ödesåret 1944 månad för månad [...] Boken formar sig till en skicklig genomgång av vad som utgjorde förutsättningarna för det Finland som sedan växte fram under 1900-talets andra hälft."<br/>Populär Historia   <br/><br/>"Meinander gör en syntes av den kunskap som funnits och bidrar med egen grundforskning. Han skriver mestadels utmärkt bra, ofta essäistiskt gestaltande, och hans bok har därför alla förutsättningar att nå en bred publik."<br/>Sydsvenskan   <br/><br/>"Det är en mycket mångfacetterad och fascinerande bok [...] Meinander rör sig också utan besvär fram och tillbaka i historien för att ge nödvändig bakgrund till händelserna [...] <i>Finland 1944 </i>är ett kraftprov som genomlyser kriget ur alla tänkbara aspekter"<br/>Norrköpings Tidningar <br/><br/>"en enastående bok"<br/>Skånska Dagbladet     <br/><br/>"Stilbildande historia"<br/>Svenska Dagbladet   <br/><br/>"<i>Finland 1944 </i>är en lärorik vandring genom fortsättningskrigets sista år. Storpolitiska intriger varvas med vardagserfarenheter i berättelsen om hur Finland lyckades överleva ett krig mot Stalin som också hann bli ett krig både med och mot Hitler. Trots ämnets komplexa natur redogör Meinander för de ödesmättade månaderna så att vem som helst får utbyte av skildringen."<br/>Österbottens Tidning

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.<br/><br/><br/>"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."<br/><br/>Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar - som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände.<br/><br/>Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok:<br/>"Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."<br/><br/>Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna<br/><em>Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv </em>och <em>Livets pendel </em>från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur &amp; Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris. <em></em>

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någonting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kristendomen med svärd i hand.<br/> Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att omvända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigståg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland.<br/> Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populärhistoriker. I Gud vill det! berättar han för första gången den samlade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigshetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens händelser. Historien kommer tillbaka.