Historia & Arkeologi

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.<br/><br/>Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

Med vårfloden i Kalixälven 1816 inträffar en olycka i den gifta husbonden Olof Brännvalls hushåll som kommer att påverka framtiden. Efter nio år blir hans då tjugoåriga och ogifta piga Anna Lisa Israelsdotter med barn och det kommer faktiskt att bli nio utomäktenskapliga barn totalt i huset. Vid det sista barnets dop när både Olofs piga och hustru är avlidna träder han fram som far. Var Olof far till alla barnen trots att han var gift med Sofia som dessutom var pigans moster? Det här är en berättelse om ett triangeldrama som utspelar sig under den första delen av 1800-talet i den idylliska byn Jock i Överkalix.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.<br/><br/><i>Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott</i> beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med <i>Det fallna imperiet</i>.

Statarliv - I Myt Och Verklighet [Bok / Inbunden]

År 1990 försvann ett land. Under de föregående 41 åren hade det existerat i västerlänningars sinnen som metafor snarare än som plats - mer som en grå kommunistisk massa än som ett land med verkliga människor med familjer, arbetsplatser och bostäder. När Tyskland återförenades blev historien om DDR förenklad och politiserad. Den reducerades till Stasiagenter, centralstyre och Berlinmuren. Den prisbelönta historikern Katja Hoyer ser bortom dessa föråldrade föreställningar och ger en mer heltäckande bild, som både ser till gränsvakter, hemlig polis och brutal repression, så väl som en omfattande välfärd och oöverträffad jämlikhet mellan könen. Det fanns de som blev tystade, men också sådana som kände att de för första gången hade fått en röst. Båda sidor förtjänar att bli hörda idag. Boken bygger på omfattande ny forskning, och Hoyer presenterar DDR:s historia på ett nytt sätt som ett kalejdoskop av perspektiv, erfarenheter och berättelser. Detta är den definitiva historiken över det andra Tyskland, det bortom muren.<br/><br/>KATJA HOYER är tysk-brittisk historiker och journalist. Hon verkar vid King s College London och är styrelseledamot i Royal Historical Society. Hon föddes i Östtyskland och bor nu i Storbritannien.<br/><br/>"Katja Hoyers bok är lärd, relevant och ifrågasättande på samma gång." <br/>Barometern<br/><br/>"[...] [N]]ödvändig läsning för att förstå inte bara liv och död i DDR utan också den del som lever vidare i de tidigare medborgarnas sinnen."<br/>Lea Ypi författare av <i>Fri en uppväxt vid historiens slut</i> (2022)<br/><br/>"En fantastisk, gnistrande bok, fylld med insikter."<br/>Peter Frankopan, författare av <i>Sidenvägarna en ny världshistoria</i> (2017)