Litteraturvetenskap

Författaren till den här annorlunda Parisboken är inte ensam om sin beundran för den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.

Pixiboken 70 år!<br/><br/><br/><br/>Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.<br/><br/>Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.<br/><br/><br/><br/>Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.<br/><br/><br/><br/>Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilsson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

Vad ska man tänka på när man skriver för barn? Är det andra saker än när man skriver för vuxna? Vad är ens en barnbok? Och hur blir de riktigt bra?<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> är en essäbok som djupdyker i det specifika i att skriva för barn: Vad man bör och inte bör och inte kan låta bli att tänka på. Utifrån sina egna erfarenheter och tankar och en hel del efterforskningar närmar sig författarna svaret på frågan: <i>Men hur gör man då?</i><br/><br/>Det är en bok för dig som läser, skriver, vill skriva eller bara bryr dig om böcker för barn och unga. Läs från pärm till pärm eller hoppa fram och tillbaka mellan de olika delarna, hitta svaren som passar just dig. Att skapa barnböcker är ingen exakt vetenskap, det är en konst och ett hantverk, som vilket annat skrivande som helst. Bara lite roligare.<br/><br/>Sara Ohlsson skriver böcker för barn och ungdomar i olika åldrar och Klara Bjelkenäs har varit redaktör för en stor mängd barn- och ungdomsböcker, bland annat böcker som Sara har skrivit. Tillsammans har de skrivit <i>Konsten att skriva barnböcker</i>, med omslag och illustrationer av Lisen Adbåge.<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> ingår i bokserien <i>Böcker om böcker</i>. Det är böcker för vuxna om barnlitteratur, av de som själva skapar den.

J R R Tolkiens <em>Ringarnas herre</em> är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.<br/><br/><br/><br/>2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.<br/><br/><br/><br/><em>Ringens återkomst </em>samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.<br/><br/>Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: <em>Hompen</em>.<br/><br/><em>Ringens återkomst</em> är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

En vacker fotobok om författaren, poeten och nobelpristagaren Verner von Heidenstams konstnärshem Övralid. <br/><br/>Det var det här hemmet han längtade till i sina dikter och som han till sist ritade själv och placerade på en andlöst vacker plats utanför Motala, med hög utsikt över Vättern, hans barndoms sjö.<br/><br/>I boken får vi följa med från rum till rum; hemmets hjärta biblioteket, arbetsrummet med stora skrivbordet, hallen där hans galoscher fortfarande står kvar. Esteten Heidenstam ritade själv en hel del inredning och möbler, och lät placera böckerna i biblioteket efter färgen på bokryggarna. Själv kallade han sitt drömhus för en sammansmältning av en italiensk villa och en svensk herrgård. <br/><br/>Huset stod färdigt 1925 och Verner von Heidenstam bodde där till sin död 1940. Det är numera ett museum och förvaltas av Stiftelsen Övralid, som varje år delar ut ett av landets största litterära priser, Övralidspriset.<br/><br/><i>Aldrig har jag trivts som här. Har suttit på terrassen i timmar. Det är bara så synd att man måste dö. </i> Verner von Heidenstam<br/><br/>"<i>Tilltalande nog ges stor plats åt von Heidenstams bibliotek, men hela huset faller i god belysning. /.../ Karlsvärd och Christoffersson svarar för en lättläst och trivsamt illustrerad guide till von Heidenstams värld."</i><br/>Helhetsbetyg: 4 BTJ-häftet nr 9, 2025. Lektör Gert-Ove Fridlund<br/><br/><b>Mia Karlsvärd</b>, fotograf och skribent, som under flera år dokumenterat Övralid med kameran. Efter över 40 år i mediebranschen delar hon nu sin tid mellan jobbet som journalist, författare och som adjungerad universitetslärare i bildjournalistik vid Södertörn. Flerårig ordförande för Pressfotografernas klubb Sverige samt ledamot för Svenska Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Har tidigare givit ut barnboken<i> Fokus fotograferar</i> (Speja förlag) och fotoboken <i>Ur spättans synvinkel</i>.<br/><br/><b>Åsa Christoffersson</b>, journalist och redaktör, som under 40 år arbetat på Östgöta Correspondenten, bl a som kulturredaktör. Har tilldelats biskop emeritus Martin Lönnebos kulturpris och Linköpings kommuns honnörsstipendium. Vidare är hon ordförande i Samfundet Linköpings Stiftsbiblioteks Vänner och har medverkat i flera böcker, bl a <i>Mer än tusen ord, 50 år med Correns bilder</i> och Östergötlands museums årsbok

Sveriges Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år 2014!<br/><br/>Maria Lang var vår första deckardrottning.<br/><br/>Här är den första biografin någonsin om Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette). Hon var under 40 år en av Sveriges mest lästa och hyllade deckar­författare och skulle fyllt 100 år den 31 mars 2014. Nu är hon högaktuell igen - hennes författarskap uppmärk­sammas med nyutgåvor, b

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.</strong> <br/><br/>Inget annat diktverk har som<em>Aeneiden</em>&ndash; berättelsen om hjälten Aeneas dramatiska öden efter flykten från det brinnande Troja &ndash; förmått fängsla eftervärlden, väcka beundran och ge impulser till annan konst. <br/><br/>Ingvar Björkeson har gjort en modern och levande tolkning av<em>Aeneiden</em>. I förordet placerar Bengt Holmqvist verket i ett bretthistoriskt perspektiv och understryker verkets tidlöshet.