Litteraturvetenskap

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

En yngling snärjs i en dödlig intrig på ett amerikanskt college. Donna Tartts kultroman från 1992, tongivande för fenomemet Dark Academia, studeras ur en rad olika perspektiv - klass, varumärken, vuxenblivande, psykopati och den klassiska grekiskan. Fotografier av Annika von Hausswolff.

"'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet<br/><br/><br/><br/>"...hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan<br/><br/><br/><br/>"Det här är lika strålande som omskakande läsning, och boken hör till det absolut starkaste i årets utgivning. Missa inte." Rikard Flyckt, Jönköpings-Posten<br/><br/><br/><br/>"Vad som följer är en text som mycket medvetet undandrar sig alla genreetiketter. Men den åstadkommer det som bara skönlitteraturen kan: visa oss hur den berättelse ser ut som vi ingår i, större än oss själva och oftast oåtkomlig med andra medel." Ola Larsmo, DN<br/><br/><br/><br/>--<br/><br/><br/><br/>Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I Fråga 7 försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits - fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. Fråga 7 är en oförglömlig och ojämförlig historia - om liv och öde, kolonialism och arv - från en av vår tids mest betydande internationella författare.

"<em>Mitt skydd och min storm</em> är ett fint tillskott till världslitteraturens mor och dotter-skildringar. Men framför allt en enastående skildring av alla repressiva mekanismer i Indien."<br/><strong>Dagens Nyheter</strong><br/><br/><strong>"</strong>Oförglömlig läsning"<br/><strong>Aftonbladet</strong><br/><br/><strong>"</strong>Skyddad mitt i stormen - precis så känns det att befinna sig i hennes språk. Kasta er in i det!"<br/><strong>Expressen</strong><br/><br/><br/><br/><em>Mitt skydd och min storm</em> är Arundhati Roys memoarer - en gripande, personlig och inspirerande skildring av hur hon blev den människa och författare hon är idag. Med samma passion, politiska skärpa och djupa känslighet som i sina romaner, <em>De små tingens gud</em> och <em>Den yttersta lyckans ministerium</em>, skildrar Roy sitt liv från barndomen i Kerala till idag.<br/><br/>Boken växte fram ur den ström av minnen och känslor som väcktes av hennes mor Marys bortgång 2022. Mary var en viljestark, kompromisslös och ovanlig kvinna - ensamstående mor, skolföreståndare och en avgörande kraft i Arundhatis liv. Deras relation var både komplicerad och kärleksfull, präglad av konflikter men också av en djup samhörighet.<br/><br/>Roy skriver öppet om sin uppväxt och om hur hon vid arton års ålder valde att lämna sin mor - "inte för att jag inte älskade henne, utan för att kunna fortsätta älska henne" - och om hur deras relation format henne, både som kvinna och författare.<br/><br/>Med ett språk lika poetiskt som osentimentalt är <em>Mitt skydd och min storm</em> en hyllning till friheten, en berättelse om kärlekens skarpa kanter och den vilda skönhet som ryms i livet - en memoar olik alla andra.<br/><br/>"Om det finns något negativt att säga om denna bok så är det att det helt enkelt händer för mycket"<br/><strong>Göteborgs-Posten</strong><br/><br/>"En komplex och fantastisk bok"<br/><strong>Barometern</strong><br/><br/>"Ömsint... full av precisa bilder och svidande emotionell intelligens."<br/><strong>The Washington Post</strong><br/><br/><br/><br/>"Denna bok pulserar av medkänsla och moralisk indignation... Roy erkänner att hennes svåra mamma formade den fria, envisa och risktagande författare hon blev... Det framgår tydligt av denna självbiografi att även om Roy har förlorat sin främsta motståndare, har hon inte förlorat sin glöd."<br/><strong>The Wall Street Journal<br/></strong><br/><br/>"Boken har Gabriel García Márquez lyriska stil, Barbara Kingsolvers politiska bredd och David Sedaris galna familjehumor."<br/><strong>Financial Times</strong><br/><br/><br/><br/>"Roys första memoar beskriver hennes väg till att bli författare, men är lika mycket en biografi över hennes komplicerade, fascinerande ensamstående mamma Mary."<br/><strong>New York Magazine</strong><br/><br/>"Man kan lägga ifrån sig boken, men budskapet bär man med sig för resten av livet."<br/><strong>Aftonbladet</strong><br/><br/>"Stark och gripande skildring"<br/><strong>Borås Tidning</strong><br/><br/>"Arundhati Roy<strong></strong>är fortsatt oemotståndlig. Idag mer än någonsin, en underbart woke supernova i en värld där hatet fått råda alldeles för länge."<br/><strong>ETC</strong>

1958 blev Jean Ellroy brutalt mördad och hennes kropp dumpad mitt på gatan i en förort till Los Angeles. Hennes mördare hittades aldrig, polisen sorterade bort henne som bara ännu ett offer för en labil lördagsnatt i L.A. James Ellroy var tio när han förlorade sin mor och spenderade de närmaste trettiosex åren med att fly hennes spöke, bland annat genom att nyuppfinna kriminalromangenren. Men så en dag på nittiotalet slutade han fly. Han återvände till Los Angeles, för att finna sanningen om sin mor - och sig själv. Mina mörka vrår är den självbiografiska berättelsen av Noir-mästaren James Ellroy. Han redogör för den fåfänga jakten på sin mors mördare och den helvetesvandring som händelsen innebar för honom själv. En mörk epik utvecklar sig, om sorg, besatthet och försoning - och en lika svindlande som sann historik över det amerikanska våldet. JAMES ELLROY föddes 1948. Han debuterade som författare med Browns rekviem [1981], och har sedan dess skrivit en rad historiska romaner som revolutionerat deckargenren, med Ellroys våldsamt förtätade »telegramstil«. Några av böckerna har blivit storfilmer i Hollywood, såsom L.A. konfidentiellt från 1990 och Den svarta dahlian från 1987. »Ellroy är mäktigare än någonsin.« THE NATION »Häpnadsväckande... Originellt. Modigt. Briljant.« PHILADELPHIA INQUIRER # Årets mest läsvärda bok i NEW YORK TIMES # Årets bok i TIME MAGAZINE # 1 Bestseller i LOS ANGELES TIMES

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

<b>En av den västerländska kulturens grundtexter i ny utgåva   </b><br/><br/>Från ruinerna efter slaget vid Troja styr Aeneas sin flotta över Medelhavet, sökande efter ett nytt hem. Efter en mödosam och händelserik resa hamnar de i Latium på det italienska fastlandet, där ett långdraget krig bryter ut. När Aeneas och hans män slutligen står som segrare innebär det också att det öde gudarna förutsett nu har blivit beseglat: staden Rom ska grundas i deras fotspår och med Aeneas som anfader ska ett nytt folk uppstå - nobelt och modigt, känt över hela världen.<br/>Verigilius <i>Aeneiden </i>är starkt influerad av <i>Illiaden</i> och<i> Odysséen</i>, och syftet var att ge romarna ett nationalepos av samma storslagna magnitud som de Homeriska mästerverken. Verket skrevs under 20-talet före vår tidräkning och intar i dag en självklar plats som en av den västerländska kulturens viktigaste texter, en inspirationskälla till bland annat Dantes <i>Den gudomliga komedin</i> och Miltons <i>Det förlorade paradiset</i>.<br/>Här i svensk översättning av Johan Bergman.<br/><br/>VERGILIUS [70 f. Kr.-19 f. Kr.], född i Andes (Borgo Vergilio), var en romersk poet. Han anlände som ung till staden för att studera retorik, medicin och filosofi, och troligtvis är det under den tiden som hans första dikter kom att publiceras. Som författare har han gett upphov till tre av de mest kända verken inom den latinska litteraturen: <i>Bucolica</i>, <i>Georgica</i> och <i>Aeneiden</i>.