Litteraturvetenskap

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

Författaren till den här annorlunda Parisboken är inte ensam om sin beundran för den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.

Läs om <b><i>Charles Bukowskis</i></b> eget liv - skrivet av en svensk, <b>Ronnie Haag</b>. Följ med in i Bukowskis privata värld, som till en del skiljer sig från hans alter ego <b><i>Henry Chinaski</i></b>. Och läs också översättaren <b>Einar Heckschers</b> förord. <br/><br/>Om fagra kvinnor förstås, om en sadistisk pappa, om alla tidskriftsredaktörer och författarkollegor, om en entusiastisk publik under en rökig och het poesiuppläsning, en publik som super in honom med hull och hår. Om allt detta handlar biografin om Charles Bukowski. I biografin finns också den nyskrivna texten, <b><i>Soul Brother</i></b>, av den svenska översättaren Einar Heckscher. Han berättar om hur Charles Bukowski blev en del av hans liv: Under tio år hade jag privilegiet att sju gånger tvätta ur huvudet med Buks lakoniska slumhymner. <br/><br/>I slutet av biografin finns det också en utförlig bibliografi över hans poesi, novellsamlingar, romaner, brevsamlingar, ljud- och videoupptagningar. Boken gavs första gången ut som kartonnage 2002. <br/><br/><b>Recensioner</b>: Läs Haags bok om mannen som såg kvinnan som ett mirakel och hyllade henne med pennan.   <i>Sydsvenska Dagbladet</i> <br/><br/>Det är en tät, intensiv bok där livsdramatiken ständigt flödar fram på sidorna. <i>Helsingborgs Dagblad</i> <br/><br/>"Den här svenska biografin över Charles Bukowski, tio år efter hans död, är ett lyckokast av bokdebuterande Ronnie Haag. Ämnet är tacksamt på grund av alla anekdoter som finns om huvudpersonen, inte minst det han skriver själv om sitt alter ego Henry Chinaksi ... Ronnie Haags version av Bukowskis liv är njutbar läsning, det är nästan lika underhållande som en bok av den gamle rumlaren själv." <i>Pelle Olsson, Internationalen</i> <br/><br/>Haags bok är en bra summering av Bukowskis liv och författarskap. Kortfattad, faktaspäckad och snabb.  <i> Computer Sweden</i> <br/><br/><b>Ronnie Haag</b> har ett brokigt yrkesliv bakom sig, precis som Bukowski själv: hamnarbetare, nattportier, grovarbetare, hantlangare, flyttkarl, industrimålare, barnskötare, ungdomsledare, kyrkogårdsarbetare och biblioteksassistent. Så här skriver Ronnie Haag själv: "1980 läste jag en recension i Göteborgs-Posten om En snuskgubbes anteckningar av Charles Bukowski. Jag inhandlade boken, läste och upptäckte en lysande berättare fylld av humor och smärta. Under 20 år har jag slagit följe med Bukowskis författarskap och nu dristat mig att skriva om hans liv."

Pixiboken 70 år!<br/><br/><br/><br/>Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.<br/><br/>Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.<br/><br/><br/><br/>Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.<br/><br/><br/><br/>Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilsson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

Vad är ett gott hem? Och hur kan en kvinna få tag i ett sådant? Under det tidiga 1900-talet diskuteras hemmet överallt i Sverige, vilket avspeglas även i skönlitteraturen. I denna bok undersöks skildringen av hem och bostäder i romaner av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Moa Martinson.   <br/><br/>Frågan om hemmet rör allt från äktenskap till estetik, från känslor till hygien, från trångboddhet till nationsbygge. Tilltron till hemmets förmåga att förbättra människors liv är stor. Kvinnors roll i hemmet är en viktig del av diskussionen, eftersom både deras medborgerliga rättigheter och villkor på arbetsmarknaden är under förändring. Kan kvinnor vara verksamma både i hemmet och i samhället? Och måste en kvinna gifta sig för att få ett hem?   <br/><br/>Genom analyser av Elin Wägners <i>Pennskaftet</i>, Selma Lagerlöfs <i>Charlotte Löwensköld</i> och <i>Anna Svärd</i> samt Moa Martinsons <i>Mor gifter sig</i> (utgivna 1910 1936) ger Sara Pärsson en fördjupad bild av tidsperiodens förhandling av bostaden och av kvinnors plats och möjligheter.   <br/><br/><i>Ta sig hem</i> är en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling med rumsteoretisk utgångspunkt som tar stöd såväl i den historiska kontexten som i genus- och queerforskning.  <br/><br/>Sara Pärsson är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. <i></i>   

Joan Didion's savage masterpiece, which, since first publication in 1968, has been acknowledged as an unparalleled report on the state of America during the upheaval of the Sixties Revolution.<br/><br/>We forget all too soon the things we thought we could never forget. We forget the loves and the betrayals alike, forget what we whispered and what we screamed, forget who we were<br/><br/>In her non-fiction work, Joan Didion not only describes the subject at hand - her younger self loving and leaving New York, the murderous housewife, the little girl trailing the rock group, the millionaire bunkered in his mansion - but also offers a broader vision of the world, one that is both terrifying and tender, ominous and uniquely her own.

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.