Litteraturvetenskap

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

Pixiboken 70 år!<br/><br/><br/><br/>Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.<br/><br/>Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.<br/><br/><br/><br/>Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.<br/><br/><br/><br/>Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilsson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

Vad är ett gott hem? Och hur kan en kvinna få tag i ett sådant? Under det tidiga 1900-talet diskuteras hemmet överallt i Sverige, vilket avspeglas även i skönlitteraturen. I denna bok undersöks skildringen av hem och bostäder i romaner av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Moa Martinson.   <br/><br/>Frågan om hemmet rör allt från äktenskap till estetik, från känslor till hygien, från trångboddhet till nationsbygge. Tilltron till hemmets förmåga att förbättra människors liv är stor. Kvinnors roll i hemmet är en viktig del av diskussionen, eftersom både deras medborgerliga rättigheter och villkor på arbetsmarknaden är under förändring. Kan kvinnor vara verksamma både i hemmet och i samhället? Och måste en kvinna gifta sig för att få ett hem?   <br/><br/>Genom analyser av Elin Wägners <i>Pennskaftet</i>, Selma Lagerlöfs <i>Charlotte Löwensköld</i> och <i>Anna Svärd</i> samt Moa Martinsons <i>Mor gifter sig</i> (utgivna 1910 1936) ger Sara Pärsson en fördjupad bild av tidsperiodens förhandling av bostaden och av kvinnors plats och möjligheter.   <br/><br/><i>Ta sig hem</i> är en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling med rumsteoretisk utgångspunkt som tar stöd såväl i den historiska kontexten som i genus- och queerforskning.  <br/><br/>Sara Pärsson är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. <i></i>   

Joan Didion's savage masterpiece, which, since first publication in 1968, has been acknowledged as an unparalleled report on the state of America during the upheaval of the Sixties Revolution.<br/><br/>We forget all too soon the things we thought we could never forget. We forget the loves and the betrayals alike, forget what we whispered and what we screamed, forget who we were<br/><br/>In her non-fiction work, Joan Didion not only describes the subject at hand - her younger self loving and leaving New York, the murderous housewife, the little girl trailing the rock group, the millionaire bunkered in his mansion - but also offers a broader vision of the world, one that is both terrifying and tender, ominous and uniquely her own.

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

<b>»En exemplariska biografi.« | CRISTER ENANDER, VLT</b><br/><br/>I Staffan Bergstens bok om Erik Axel Karlfeldt porträtteras en av den svenska poesins giganter. Elegant och engagerat lägger Bergsten fram de teman som bestämde Karlfeldts poetiska gärning. Läsaren får också följa med i de spår i skaldens liv - inte minst kärlekens - som kom att prägla diktningen.<br/>Vi kommer också nära Karlfeldts erfarenhet i hans dubbla roll som poet och ständig sekreterare i Svenska Akademien, i vilken Karlfeldt en gång kom till den märkliga situationen att behöva undanbe sig Nobelpriset i litteratur.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Han har förutom om Karlfeldt skrivit om diktare som T S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Gustaf Fröding, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.<br/><br/>»Inte sedan fyrtiotalet har det utkommit några arbeten om Karlfeldt med heltäckande ambitioner, även om framför allt Karl-Ivar Hildeman ägnat honom en imponerande forskargärning. Men nu utkommer Staffan Bergsten med en stor Life and letter -studie som har samma ambitionsnivå som Thorsten Fågelqvists och Jöran Mjöbergs klassiska arbeten från 1941 respektive 1945.« | MAGNUS WILLIAM-OLSSON, Aftonbladet<br/><br/>»Bergsten läser skickligt Karlfeldts biografi i hans dikter och lyfter med rätta fram vad man skulle kunna kalla miljöskalden Karlfeldt och kan därmed locka unga läsare.« | HANS HOLMBERG, Kristianstadsbladet<br/><br/>»För litteraturvetaren är väl Karlfeldts dikt det viktigaste, för mången annan läsare måhända hans liv. För båda utgör Bergstens bok stimulerande läsning.«<br/>| ULF MALM, Samlaren

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.