Litteraturvetenskap

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Pixiboken 70 år!<br/><br/><br/><br/>Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.<br/><br/>Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.<br/><br/><br/><br/>Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.<br/><br/><br/><br/>Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

"<em>Mitt skydd och min storm</em> är ett fint tillskott till världslitteraturens mor och dotter-skildringar. Men framför allt en enastående skildring av alla repressiva mekanismer i Indien."<br/><strong>Dagens Nyheter</strong><br/><br/><strong>"</strong>Oförglömlig läsning"<br/><strong>Aftonbladet</strong><br/><br/><strong>"</strong>Skyddad mitt i stormen - precis så känns det att befinna sig i hennes språk. Kasta er in i det!"<br/><strong>Expressen</strong><br/><br/><br/><br/><em>Mitt skydd och min storm</em> är Arundhati Roys memoarer - en gripande, personlig och inspirerande skildring av hur hon blev den människa och författare hon är idag. Med samma passion, politiska skärpa och djupa känslighet som i sina romaner, <em>De små tingens gud</em> och <em>Den yttersta lyckans ministerium</em>, skildrar Roy sitt liv från barndomen i Kerala till idag.<br/><br/>Boken växte fram ur den ström av minnen och känslor som väcktes av hennes mor Marys bortgång 2022. Mary var en viljestark, kompromisslös och ovanlig kvinna - ensamstående mor, skolföreståndare och en avgörande kraft i Arundhatis liv. Deras relation var både komplicerad och kärleksfull, präglad av konflikter men också av en djup samhörighet.<br/><br/>Roy skriver öppet om sin uppväxt och om hur hon vid arton års ålder valde att lämna sin mor - "inte för att jag inte älskade henne, utan för att kunna fortsätta älska henne" - och om hur deras relation format henne, både som kvinna och författare.<br/><br/>Med ett språk lika poetiskt som osentimentalt är <em>Mitt skydd och min storm</em> en hyllning till friheten, en berättelse om kärlekens skarpa kanter och den vilda skönhet som ryms i livet - en memoar olik alla andra.<br/><br/>"En komplex och fantastisk bok"<br/><strong>Barometern</strong><br/><br/>"Ömsint... full av precisa bilder och svidande emotionell intelligens."<br/><strong>The Washington Post</strong><br/><br/><br/><br/>"Denna bok pulserar av medkänsla och moralisk indignation... Roy erkänner att hennes svåra mamma formade den fria, envisa och risktagande författare hon blev... Det framgår tydligt av denna självbiografi att även om Roy har förlorat sin främsta motståndare, har hon inte förlorat sin glöd."<br/><strong>The Wall Street Journal<br/></strong><br/><br/>"Boken har Gabriel García Márquez lyriska stil, Barbara Kingsolvers politiska bredd och David Sedaris galna familjehumor."<br/><strong>Financial Times</strong><br/><br/><br/><br/>"Roys första memoar beskriver hennes väg till att bli författare, men är lika mycket en biografi över hennes komplicerade, fascinerande ensamstående mamma Mary."<br/><strong>New York Magazine</strong><br/><br/>"Man kan lägga ifrån sig boken, men budskapet bär man med sig för resten av livet."<br/><strong>Aftonbladet</strong><br/><br/>"Stark och gripande skildring"<br/><strong>Borås Tidning</strong><br/><br/>"Arundhati Roy<strong></strong>är fortsatt oemotståndlig. Idag mer än någonsin, en underbart woke supernova i en värld där hatet fått råda alldeles för länge."<br/><strong>ETC</strong>

1958 blev Jean Ellroy brutalt mördad och hennes kropp dumpad mitt på gatan i en förort till Los Angeles. Hennes mördare hittades aldrig, polisen sorterade bort henne som bara ännu ett offer för en labil lördagsnatt i L.A. James Ellroy var tio när han förlorade sin mor och spenderade de närmaste trettiosex åren med att fly hennes spöke, bland annat genom att nyuppfinna kriminalromangenren. Men så en dag på nittiotalet slutade han fly. Han återvände till Los Angeles, för att finna sanningen om sin mor - och sig själv. Mina mörka vrår är den självbiografiska berättelsen av Noir-mästaren James Ellroy. Han redogör för den fåfänga jakten på sin mors mördare och den helvetesvandring som händelsen innebar för honom själv. En mörk epik utvecklar sig, om sorg, besatthet och försoning - och en lika svindlande som sann historik över det amerikanska våldet. JAMES ELLROY föddes 1948. Han debuterade som författare med Browns rekviem [1981], och har sedan dess skrivit en rad historiska romaner som revolutionerat deckargenren, med Ellroys våldsamt förtätade »telegramstil«. Några av böckerna har blivit storfilmer i Hollywood, såsom L.A. konfidentiellt från 1990 och Den svarta dahlian från 1987. »Ellroy är mäktigare än någonsin.« THE NATION »Häpnadsväckande... Originellt. Modigt. Briljant.« PHILADELPHIA INQUIRER # Årets mest läsvärda bok i NEW YORK TIMES # Årets bok i TIME MAGAZINE # 1 Bestseller i LOS ANGELES TIMES

"Mandråpare. Horkarl. Tjuf. Lögnare. Syndare. // J. Tankar. Ord. Och. Gärningar." Så lyder två rader i författaren och prästen Brynolph Hallborgs gravdikt i så kallad stenstil över prästen Hans Bjugg. Under 1700-talet var det vanligt att man belackade varandra i ett slags poetiska <i>tweets</i> som sedan spreds i avskrifter. Ofta skedde det i gravdiktens form. Författarna till dessa poem var inriktade på att fullständigt och slutgiltigt förinta sina forna antagonister. <i>Om de döda allt annat än gott</i> bygger på flera års grundforskning i arkiv och ger en ny bild av den tidigmoderna svenska gravpoesin.  <br/><br/>Daniel Möller (f. 1974) är professor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Han har tidigare skrivit en bok om djurepitafier från 1600- och 1700-talen och forskat om Olof von Dalins och Gunnar Ekelöfs pekoralpastischer. Tillsammans med Niklas Schiöler har han redigerat antologin <i>Svensk poesi </i>(Albert Bonniers förlag, 2016). Han har även, tillsammans med Mats Malm och Alison Sharrock, redigerat boken <i>Metamorphic Readings. Transformation, Language, and Gender in the Interpretation of Ovid's Metamorphoses</i> (Oxford University Press, 2020).