Böcker

I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. <br/><br/>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. <br/><br/>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? <br/><br/><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.<br/><br/><br/><br/><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Vi kan knappt öppna ögonen utan att få syn på bokstäver. De finns på skyltar, i böcker och tidningar - du stirrar på några i detta nu. Men varför ser de ut som de gör? Vilka språkliga och kulturella manglar har de passerat på vägen hit och vad har de haft för sig på senaste tiden? Här får du följa bokstaven A:s väg från feniciskt oxhuvud till vårt latinska A fångat i en vokaldans (sedermera försett med snabel) och lära dig när pricken sattes på i, men också djupdyka i senare bokstavsfenomen. Vad är ett A-barn, och varför heter det "sätta p för något"? Vem var först med dansbands-Z? Och den eviga frågan: Hur uttalas egentligen k:et i kex?<br/><br/><br/><br/>"Sara Lövestam skriver lätt och ledigt om komplicerade historiska skeenden utan att bli varken slarvigt slängig eller långrandigt akademisk.... Fastän vi använder och ser bokstäver varje dag så tänker vi sällan på deras historia, skriver Sara Lövestam. Det borde vi. För vår tid här är kort jämfört med bokstävernas och bergens. ABC-bok för vuxna får tanken att svindla och sammanhangen att klarna."<br/><br/>Språktidningen

I äldre dialekt fanns många ord som inte längre används eller som hade en annan betydelse än idag. Uttalet kunde vara annorlunda. Och ordens böjning. Det fanns också uttrycks­sätt som numera känns främmande. Detta är en ordbok över äldre halländska - sådant som väcker minnen eller är underlig­heter som man hört och behöver få förklarade. Carl-Erik Lundbladh är docent i nordiska språk vid Lunds universitet. Göran Hallberg, själv hallänning och under många år forskare vid Dialekt- och ortnamns-arkivet i Lund, har skrivit ett inledande kapitel.

<b>Rikt illustrerad, efterlängtad nyutgåva</b><br/><br/>Du skriver, du har lusten och längtan efter att skriva på riktigt, du vill. Men hur gör man? Den här boken är en lärobok, en handbok med erfarenheter, verktyg, redskap, råd, tips, exempel, goda exempel och avskräckande.<br/>Bodil Malmsten har skrivit många böcker. I <i>Så gör jag: Konsten att skriva</i> delar hon med sig av sin arbetsprocess - inklusive den helvetesperiod som ingår. Hon skriver om hur hon kommer fram till tonen och strukturen. Om jobbet med förstameningar. Om varför hon skulle vilja skriva om inledningen till sin första roman.<br/>I boken ingår kapitel om ord, skiljetecken, korrektur, om att sitta rätt, läsa för att lära, dramaturgi. »Ord, meningar, stycken, får aldrig bara bli. Ett tecken på att en bok är en riktig bok är att ingenting av det som står bara får ha råkat bli.«<br/><i>Så gör jag: Konsten att skriva</i> ges nu ut i en efterlängtad nyutgåva. Boken är rikt illustrerad i färg och innehåller mängder av praktiska råd för det dagliga skrivarbetet - oavsett om du vill bli författare eller bara lära dig skriva bättre. <br/><br/>BODIL MALMSTEN [1944-2016] föddes i Bjärme i Jämtland. Hon fick sitt genombrott som poet 1984 och har sedan dess - med sina romaner, diktsamlingar och pjäser - blivit en av våra mest lästa och folkkära författare.

Franska Idiom - Cirka 8000 Målande Uttryck Och Ordvändningar Med Översättni [Bok / Kartonnage]

<b>Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv</b><br/><br/><b></b> <br/><br/><i></i><br/><br/><i>Mysse</i> och <i>bysse</i>, <i>krösamos</i> och <i>klabbsaltare</i> är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder <i>vuplann</i>, <i>pixaburk</i>, <i>böstel</i>, <i>snickaren är placered</i> eller <i>träpäran är ong</i>? Och hur låter småländska egentligen? <br/><br/>  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.<br/><br/>  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.<br/><br/>  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.<br/><br/><i>  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.</i>

<b>Pennvässaren</b> vänder sig till alla som skriver, och som tar skrivandet på allvar men samtidigt skulle vilja ha lite roligare under det ofta ganska mödosamma arbetet.  <br/><br/><br/><br/>Det här är en hjälpreda i fickformat, med inspiration för olika delar av skrivprocessen. Alva Dahl delar med sig av tips om hur man trots skrivkramp och formuleringsvånda kan få ur sig en text, och sedan vässa den så noga och fingerfärdigt att den blir läsvärd och givande för andra. Och det oavsett om det ska bli en fängslande roman, en habil doktorsavhandling eller en lättfattlig informationsbroschyr. <br/><br/><br/><br/>När artificiell intelligens åstadkommer alltmer raffinerade uppsatser vänder sig boken också till den som vill skriva som en människa: lekfullt, situationsanpassat och med integritet.<br/><br/><br/><br/><br/><br/><b>Alva Dahl</b> (f. 1985) är författare, översättare och fil.dr i nordis­ka språk med många års erfaren­het av att arbeta med texter i olika roller: som universitets­lärare, redaktör, kritiker m.m. Hon har tidigare givit ut  bland annat <i>I</i><i>nterpunktion: Om skilje­tecken och textens nyanser</i>,  Längtans flöde och <i>Slå rot i förvandlingen: Gunnel Vallquists liv och livshållning</i>.