Psykologi & Pedagogik

Varför beter vi oss som vi gör?<br/> <br/><br/>Robert Sapolsky synar biologin bakom mänskligt beteende och förklarar vad som ligger bakom våra handlingar - "onda" såväl som "goda". Han granskar i sin bok frågor som varför vi människor å ena sidan kan känna empati och samarbeta, å andra sidan bete oss föraktfullt och våldsamt. Andra sidor i vår mänskliga repertoar avhandlas också, som till exempel att vi är lättmanipulerade, kan ändra uppfattning på en sekund och gärna slätar över våra egna brister.<br/> <br/><br/>Personligt och humoristiskt hållet benas komplexa vetenskapliga samband ut, bl.a. beträffande tonårshjärnans utveckling, effekterna av mobbning, anknytning, brott och straff, samspelet mellan gener och miljö, samhällsstruktur och fattigdomens påverkan, skillnaden mellan kvinnor och män, könsidentitet, frågan om människans krigiska eller fredliga natur, den fria viljan, Vi- och Dom-tänkande, hierarkier och empatins gränser.<br/> <br/><br/> <em>Varför vi beter oss som vi gör</em> är en bok i vetenskapens framkant om människan och mänskliga beteenden, skriven av en av världens ledande forskare i neurovetenskap och biologi. <br/><br/>"Om du alltid tyckt att neurovetenskap verkar dödstråkigt eller plågsamt komplicerat kommer den här boken att få dig att tänka om. Du kommer att skratta högt åt Sapolskys knasiga hipsterhumor, och efter ungefär 100 sidor kommer du att ifrågasätta det där förhastade beslutet för många år sen - att inte välja naturvetenskap. Så bra är den här boken." <em>Washington Post</em>

Böckerna bygger på fem demokratibegrepp som är användbara i samspelet mellan barnen. I vardagsnära konfliktsituationer får ni lära känna strategierna som en ingång till att använda dem i ert värdegrundsarbete. <br/><br/>Frågor riktade till läsaren bjuder in till dialogisk läsning och vidare samtal både under och efter läsningen. Tecken som stöd finns med för att stötta kommunikationen. <h3>Samlingsbox</h3> <br/><br/>Titlar i boxen: <ul> <li>Vi säger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi gör det tillsammans!</li> <li>Vi väntar!</li> <li>Vi lånar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som stärker barns samspel</li> </ul> <br/><br/> <h3>Vi säger stopp!</h3> <br/><br/>Alla i Förskolegänget har roligt. Men så drar Fia Rami i armen. "Aj! Vill inte," säger Rami och slår Fia. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi byter!</h3> <br/><br/>Kiko leker med traktorn. Lo vill också leka med traktorn. Han tar den från Kiko. Då skriker hon allt vad hon kan. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi gör det tillsammans!</h3> <br/><br/>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. "Min," säger Maja. "Jag såg den först,", säger Ted. Rami vill också ha grenen. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi väntar!</h3> <br/><br/>Idag ska Förskolegänget plantera. Många barn vill vattna. "Kan jag få vattenkannan nu?" frågar Fia. "Nej, den är upptagen," svarar Lo. "Jag vill också ha vattenkannan!" säger Kiko. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi lånar den en stund!</h3> <br/><br/>Maja har fått låna skottkärran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. "Men nu har jag den," säger Maja. Ojdå, hur ska dom lösa det här?

Fem gånger mer kärlek, eller med andra ord: att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning är ett förhållningssätt som ger stor utdelning! Den här boken visar hur man som förälder gör detta. Det är en handfast och konkret guide med väl förankrad forskning i ryggen och ett pedagogiskt upplägg med både exempel och övningar.<br/><br/>Principerna kommer...

I ett rättsfall kan ett vittnes minnesbilder vara det centrala beviset. Men minnet är till sin natur formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Kan minnesbilder faktiskt bevisa något bortom rimligt tvivel? Detta och mycket annat dryftas i rättspsykologen Julia Korkmans bok Minnets makt, som belyser hur vårt minne fungerar. Varför kan två personer minnas samma händelse på helt olika sätt och hur kan vi få fram möjligast tillförlitliga vittnesmål? Julia Korkman gör ett fascinerande forskningsområde lättillgängligt för läsaren. Hon illustrerar med ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare tid, som Bodommorden och mordet på Olof Palme. Hon granskar de metoder som används i vittnesförhör och kommer med konkreta förbättringsförslag. Minnet bär på en stor kraft, men är också svårhanterligt. För att kunna använda oss av minnets makt behöver vi förstå hur det fungerar.

Att mentalisera - det är att försöka se sig själv utifrån och andra ­män­­niskor inifrån. När man mentaliserar reflekterar man över sina egna och andras tankar och känslor. Man blir ­påmind om att varje människa har sitt eget perspektiv och tolkar ­verkligheten på sitt sätt. <br/><br/>Denna till synes banala förmåga är långt ­mer komplicerad­ än vad man först kan tro. En omfattande ­forskning har visat­ att vår ­förmåga att ­mentalisera har en ­avgörande ­betydelse för oss. Den påverkar i hög grad hur vi mår ­psykiskt och ­fysiskt. Den är grundläggande för hur våra ­relationer ­utvecklas till andra: barn, ­partners, arbetskamrater, ­vänner och släktingar. <br/><br/>Mentaliseringsboken är den första boken i ämnet som ­riktar sig till en bred allmänhet. Här presenteras­ på ett ­lättfattligt sätt de viktigaste slutsatserna­ i forskningen om mentalisering.­ Här finns en rad praktiska råd och enkla övningar­ som ­hjälper läsaren att mentalisera bättre. Boken­ är uppbyggd kring en rad ­vardags­berättelser som visar hur central förmågan­ att ­men­ta­lisera är i våra liv - trots att ­begreppet ännu är okänt för många. <br/><br/>OM FÖRFATTAREN <br/><br/>Per Wallroth är fil. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i ­psykodynamisk psykoterapi. Han är den ledande företrädaren för mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i Sverige. Han var med och startade det första svenska MBT-teamet 2005 och är medförfattare till boken ­Mentalisering: Att leka med verkligheten (Natur och Kultur, 2008). <br/><br/>UR BOKEN <br/><br/>Mentaliseringsteorin bygger på det faktum att alla männi­skor uppfattar verkligheten på olika sätt, eftersom de har olika erfarenheter, kunskaper och intressen. När AIK beseg­rar Hammarby med 2 1 på Råsunda så uppfattar Sören, som håller på AIK, detta på ett helt annat sätt än Petter, som håller på Hammarby. Man kan nästan undra om de ens har sett samma match. Sören tycker att det var en riktig fotbollsfest och att bästa laget vann. Petter anser att domaren favoriserade hemmalaget. AIK:s seger påverkar inte bara vad Sören och Petter tänker utan också hur de mår. Sören tycker att det är en härlig kväll. Petter deppar över en usel avslutning på en värde­lös dag. Hans arbetskamrat Pia, som är helt ointresserad av fotboll, bryr sig inte om hur det gick och har svårt att förstå varför Petter ser så sur ut på jobbet nästa morgon. Om Pia vill förstå Petter och hans dåliga morgonhumör så måste hon ta hänsyn till att han är Hammarby­supporter och att detta färgar hans tankar och känslor. Om hon gör det så mentaliserar hon. Hon har hans tankar och känslor i åtanke.

Kan vi lita på att våra sinnen återger en sann bild av verkligheten?<br/><br/>På tvärs med vedertagna teorier hävdar Donald Hoffman att evolutionen inte utformat våra sinnen till att återge verkligheten på ett sanningsenligt sätt, utan snarare på sätt som främjar vår överlevnad. Snarare än att vara fönster mot den objektiva verkligheten utgör våra förnimmelser ett användarvänligt gränssnitt som döljer den faktiska verkligheten. Även om vi bör ta våra upplevelser av världen på allvar bör vi alltså inte ta dem bokstavligt.<br/><br/><i>Dold verklighet</i> är en populärvetenskaplig presentation av kognitionsvetaren Donald Hoffmans revolutionerande forskning. Med vetenskaplig noggrannhet och lika underhållande som snillrik skärpa får han läsaren att ifrågasätta sina mest grundläggande intuitioner om världen.<br/><br/>Med ett förord av författaren och psykiatrikern Anders Hansen.<br/><br/>Med ett förord av författaren och läkaren Anders Hansen.

<p><b>Psykologisk klassiker om frihet &amp; det auktoritäras lockelse</b></p><p>Kan friheten bli för stor? Och vad händer med den människa som inte orkar bära ansvaret och riskerna som friheten skapar? Dessa är centrala frågor i Erich Fromms klassiska studie av det i väst så viktiga begreppet individ, och av de psykologiska aspekterna av frihet och auktoritarianism. Med avstamp i människans ursprungliga skilsmässa från naturen visar Fromm hur det moderna kapitalistiska samhället inte bara har frigjort individen utan också skapat en ångest och alienation som riskerar driva människor att söka efter trygghet och identitet i auktoritära system och idéer.<br/><i>Flykten från frihet</i> [<i>Escape from Freedom</i>, 1941] ger ett djupgående perspektiv på människans psykologiska behov och konflikter i ett samhälle präglat av individualism och konkurrens. I översättning av Tore Ekman och Alf Ahlberg. </p><p>ERICH FROMM [1900-1980], född i Frankfurt am Main, var en tysk-amerikansk socialpsykolog, psykoanalytiker, sociolog, humanistisk filosof och demokratisk socialist. Han studerade juridik, sociologi och psykoanalys vid olika universitet i Tyskland och var en av de ledande medlemmarna av Frankfurtskolan.</p>