Böcker

En lärobok gynnar alla &ndash; den tydliggör undervisningsinnehåll och underlättar kunskapsutvärdering samt lärares och elevers arbete. Jämte skönlitteratur som språkförebild är lärobokens sakprosa minst lika viktig för ökad läsfärdighet och som exempel för eget skrivande i en tid där läsvanorna har förändrats och försämrats. <br/><br/>Läroboken är ett helt avgörande verktyg i skolundervisningen, men endast genom en medveten och dynamisk läroboksanvändning kommer dess didaktiska potential till sin fulla rätt. Genom att använda läroboken som huvudsakligt läromedel kan du som lärare förbättra din undervisning och skapa en stabil och gemensam kunskapsbas för eleverna. <br/><br/><em>Läromedel som didaktisk resurs</em> är en bok med läroboken i fokus. Genom nedslag i lärobokens tillblivelse, läromedelsbruk och läromedelsgranskningar ges en insikt i dess värde. Och genom beskrivningar över vad som gör en lärobokstext begriplig ges en förståelse för hur läroböcker kan väljas och användas i undervisningen. <br/><br/>Jörgen Mattlars bok ger kunskap och underlag för verksamma lärare, lärarstudenter och lärarutbildare att diskutera och värdera läroböcker, för att i förlängningen kunna göra informerade val av läromedel. <br/><br/>"Läroboken är en didaktisk resurs för läraren och dess funktion är mångfasetterad när den utgör det huvudsakliga läromedlet i undervisningen. Den har till att börja med en kunskapsgaranterande roll som också underlättar lärarens arbete med planering av undervisning. Samtidigt utgör den ett redskap som underlättar för elever att bedriva sina studier med ett givet material både hemma och i skolan. Dessutom underlättar den lärarens kunskapsutvärdering av eleverna. Utöver de här undervisningsnära aspekterna har läroboken en samhällelig funktion att skapa gemenskap i en berättelse om vårt samhälle och våra perspektiv på den omgivande världen."<br/><strong>Ur prologen</strong> <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Med ett tydligt fokus på begriplighet och kvalitet i lärobokstexter ger Mattlar verktyg för att göra medvetna och välavvägda val av läromedel. Boken riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter och lärarutbildare och erbjuder både teoretisk fördjupning och praktisk vägledning. <em>Läromedel som didaktisk resurs</em> är en relevant, insiktsfull och användbar bok för alla som arbetar med undervisning."<br/><strong>Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 10, 2025</strong>

Böckerna bygger på fem demokratibegrepp som är användbara i samspelet mellan barnen. I vardagsnära konfliktsituationer får ni lära känna strategierna som en ingång till att använda dem i ert värdegrundsarbete. <br/><br/>Frågor riktade till läsaren bjuder in till dialogisk läsning och vidare samtal både under och efter läsningen. Tecken som stöd finns med för att stötta kommunikationen. <h3>Samlingsbox</h3> <br/><br/>Titlar i boxen: <ul> <li>Vi säger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi gör det tillsammans!</li> <li>Vi väntar!</li> <li>Vi lånar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som stärker barns samspel</li> </ul> <br/><br/> <h3>Vi säger stopp!</h3> <br/><br/>Alla i Förskolegänget har roligt. Men så drar Fia Rami i armen. "Aj! Vill inte," säger Rami och slår Fia. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi byter!</h3> <br/><br/>Kiko leker med traktorn. Lo vill också leka med traktorn. Han tar den från Kiko. Då skriker hon allt vad hon kan. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi gör det tillsammans!</h3> <br/><br/>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. "Min," säger Maja. "Jag såg den först,", säger Ted. Rami vill också ha grenen. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi väntar!</h3> <br/><br/>Idag ska Förskolegänget plantera. Många barn vill vattna. "Kan jag få vattenkannan nu?" frågar Fia. "Nej, den är upptagen," svarar Lo. "Jag vill också ha vattenkannan!" säger Kiko. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi lånar den en stund!</h3> <br/><br/>Maja har fått låna skottkärran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. "Men nu har jag den," säger Maja. Ojdå, hur ska dom lösa det här?

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. <br/><br/><em>Ämneslärarens arbete &ndash; didaktiska perspektiv</em> är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, undervisning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv. <br/><br/><em>Ämneslärarens arbete</em> innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om:<br/>&bull; skolans bildningsuppdrag<br/>&bull; ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete<br/>&bull; olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker<br/>&bull; didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete. <br/><br/>Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av <a href="https://www.nok.se/link/77886672288540f3916239ab4648ec6a.aspx" target="_top"><em>Ämneslärarens arbete</em></a>. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"I 14 välskrivna kapitel redogör författarna för ett stort antal delar av det läraren behöver kunna i sin vardag. [...] Språkligt och innehållsligt torde texterna inte utgöra några svårigheter för målgruppen, som kan tillägna sig mycket matnyttigt här. Min uppfattning är att boken uppfyller sitt syfte."<br/><strong>Linus Björk, BTJ-häftet nr 1, 2022<br/><br/></strong>

Vid skolstarten 2018 lanseras det digitala skolsystem som ska göra Sverige till ett föregångsland. Men satsningen på Skolplattformen blir ett fiasko. Brister, buggar och säkerhetsluckor prövar skolornas tålamod samtidigt som de anlitade konsulterna fakturerar miljonbelopp för att åtgärda problemen de själva skapat.<br/><br/>När en grupp föräldrar får nog och bygger en alternativ skolplattform som faktiskt fungerar svarar tjänstemännen med polisanmälan och IT-sabotage.<br/><br/>I den rafflande berättelsen om megaprojektet Skolplattformen får vi följa föräldrar, lärare, konsulter och tjänstemän, från de första drömmarna om en IT-satsning i världsklass till beslutet att skrota projektet som kostat skattebetalarna över en miljard kronor.

Även de allra yngsta barnen har rätt att få veta vilka rättigheter de har. Den här pekboken tar fasta på det och lyfter barnens rättigheter genom situationer som de känner igen och kan relatera till.

Böckerna bygger på fem demokratibegrepp som är användbara i samspelet mellan barnen. I vardagsnära konfliktsituationer får ni lära känna strategierna som en ingång till att använda dem i ert värdegrundsarbete. <br/><br/>Frågor riktade till läsaren bjuder in till dialogisk läsning och vidare samtal både under och efter läsningen. Tecken som stöd finns med för att stötta kommunikationen. <h3>Samlingsbox</h3> <br/><br/>Titlar i boxen: <ul> <li>Vi säger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi gör det tillsammans!</li> <li>Vi väntar!</li> <li>Vi lånar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som stärker barns samspel</li> </ul> <br/><br/> <h3>Vi säger stopp!</h3> <br/><br/>Alla i Förskolegänget har roligt. Men så drar Fia Rami i armen. "Aj! Vill inte," säger Rami och slår Fia. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi byter!</h3> <br/><br/>Kiko leker med traktorn. Lo vill också leka med traktorn. Han tar den från Kiko. Då skriker hon allt vad hon kan. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi gör det tillsammans!</h3> <br/><br/>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. "Min," säger Maja. "Jag såg den först,", säger Ted. Rami vill också ha grenen. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi väntar!</h3> <br/><br/>Idag ska Förskolegänget plantera. Många barn vill vattna. "Kan jag få vattenkannan nu?" frågar Fia. "Nej, den är upptagen," svarar Lo. "Jag vill också ha vattenkannan!" säger Kiko. Ojdå, hur ska dom lösa det här? <h3>Vi lånar den en stund!</h3> <br/><br/>Maja har fått låna skottkärran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. "Men nu har jag den," säger Maja. Ojdå, hur ska dom lösa det här?

<em>Till kunskapens försvar</em> är en analys av den svenska skolans utveckling från mitten av 1900-talet fram till i dag. Under denna tid har både synen på kunskap ändrats och skolans kvalitetsstödjande regelverk avvecklats. Med 1990-talets kommunalisering av lärarna och införandet av ett system med elevpeng försattes skolan i ett successivt förfall och politiska blockeringar har därefter omöjliggjort mer verkningsfulla reformer. <br/><br/>Förslag på hur vi kan resa oss från detta förfall och hur skolan kan få återupprättelse ges i bokens avslutande del. Kunskapssynens betydelse är ett tema som löper som en röd tråd genom hela Larssons skildring, eftersom det är av högsta vikt för hur en skola kan och bör vara. <br/><br/><strong>Hans Albin Larsson</strong> är professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Larsson synliggör orsaker till att lärarnas kärnuppdrag alltmer har urholkats. Han visar på hur kommunaliseringen av den svenska skolan och den efter millennieskiftet allt tydligare tilltagande ekonomismen haft påtaglig inverkan på den svenska skolans kunskapssyn och kärnuppdrag. I bokens avslutande del ger Larsson konkreta förslag på hur skolan kan få återupprättelse. En rik referens- och notförteckning ger läsaren goda möjligheter till ytterligare fördjupning."<br/>Helhetsbetyg: 4.<br/><strong>Elisabeth Jönsson, BTJ-häftet nr 22, 2022</strong>