Samhälle & Politik

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

KAN VILJAN ATT sätta dit en miljardär vara så stark att rättvisan sätts ur spel? Affärsmannen Karl Hedin satt inlåst i en månad och jagades av åklagare i tre år misstänkt för att ha tjuvjagat varg. Bevisen? Ett dumt skämt och ett vittne som ljög. Den dödade vargen? Inte ett spår. <br/><br/><i>Miljardären i skottlinjen </i>berättar en historia om hemlig avlyssning, girighet, hot och hämnd. Och om ett rättsväsende som fifflade med bevis och bröt mot sina egna regler.<br/><br/><br/><br/><i>"För Karl Hedin började fredagen den 26 oktober 2018 som en vanlig dag. Han vaknade vid sjutiden. Efter att ha duschat och ätit frukost satte han sig vid datorn. Ett antal timmar senare satt han i en civil polisbil på väg till Kronobergshäktet i Stockholm. Bilen kördes långt över tillåten hastighet men utan sirener."</i><br/><br/><i></i><br/><br/>THÉRÈSE JUEL ÄR frilansjournalist och författare. Sedan 2005 har hon fördjupat sig i fall med oskyldigt dömda i Sverige. Hon har utbildat sig i juridik, varit styrelseledamot i Stiftelsen Rättsstatens Vänner och arbetat som utredare på en advokatbyrå. Tidigare utgivna böcker: <i>Fällda för sexövergrepp om rättsfall i Sverige</i> (ICA bokförlag 2010) <i>Dömda om rättssäkerheten i Sverige</i> (Blue Publishing 2019)

The Art Of War är en av vår historias mest betydande studier i krigföring och militär strategi. Den skrevs på 500-talet f.Kr. av generalen Sun Zi och otaliga militära och politiska ledare exempelvis Napoleon, Montgomery och Mao Zedong har alltsedan dess inspirerats av dess innehåll. Boken är indelad i tretton kapitel som täcker krigskonstens alla aspekter. Det Sun Zi lär oss är fortfarande lika aktuellt. Strategisk flexibilitet, snabbhet i tanken på slagfältet och användandet av underrättelser för att nå insikt om fiendens avsikter är även i dag nyckelfaktorer för framgång, och den som vill komma vidare som affärsman, idrottsutövare eller politiker kommer med hjälp av The Art Of War alltid vara steget före sina konkurrenter. Den här eleganta utgåvan är rikt illustrerad med tidstypiska bilder som har kriget som motiv.

<p></p><p>På dagarna jobbar han på ett bygge i Djursholm. Där renoverar han ett tegelstenspalats som kostat en halv miljard den dyraste privatbostaden i svensk historia.   </p><p>På nätterna driver han ett illegalt hotell i Haninge. Här fixar han sängplatser och falska identiteter åt dem som vill leva under radarn. De kommer från Ryssland, Ukraina eller någon av de andra forna sovjetrepublikerna, och försöker skaffa sig en drägligare tillvaro. De flesta jobbar som byggarbetare eller städerskor. Vissa är bara tjuvar.   </p><p><i>De livegnas land </i>är en berättelse om drömmar, kamp och trasig gemenskap i en värld vid sidan av vår. I månader lever Liza Alexandrova-Zorina under falsk identitet på det slitna natthärbärget. Hon kommer människorna som bor där närmare än någon gjort tidigare, och kan samtidigt avslöja den svenska byggbranschen en genomkorrupt marknad där gränslösa husdrömmar göder organiserad brottslighet och religiös radikalisering, och skapar en modern form av livegenskap.   </p><p>I <i>De livegnas land</i> kan de som arbetar hårdast knappt överleva. Och de rikaste människorna i världen kan inte skydda sina hem från att infiltreras av kriminella. </p><p></p>

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i><i>"Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört." </i>Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/><i>"För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok </i>Alla ska äta<i>."</i>Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/><i>"Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede." </i>Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/><i>"En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället."</i> Flamman, Ella Petrini<br/><br/><i>"Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning."</i> Fokus, Sara Abdollahi   <br/><br/><i>""Alla ska äta" är en arg bok, en av de argaste jag läst på mycket länge. Det är lätt att smittas av den vreden. Elina Pahnke skriver rappt, koncist och effektfullt"</i> Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/><i>"</i>Alla ska äta<i> är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion"</i> BTJ, Henrik Wiktor

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?<br/><br/>Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.<br/><br/>I <i>Kris i forskningsfrågan</i> undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Martha Gellhorn var utan tvekan 1900-talets största krigsjournalist och bevakade allt ifrån spanska inbördeskriget till kriget i Bosnien. Hon tog sig till krigsskådeplatser dit ingen annan lyckades ta sig under tidigt nittonhundratal, och hennes banbrytande reportage kommer i ständigt nya utgåvor. Född i Saint Louis, Missouri, 1908, flyttade hon som artonåring till Paris och startade där sitt skrivande och resande liv. <br/><br/>Journalisten och författaren Stig Hansén har länge följt Martha Gellhorns livsberättelse - hennes drivkrafter, hennes resor, svårigheterna hon mötte, vad som formade henne - och som enda svensk journalist fick han också chansen att intervjua henne 1994. Den gången berättade hon sanningen om hur det gick till när hon skilde sig från Ernest Hemingway, en historia som aldrig tidigare berättats offentligt. <br/><br/>I dokumentärromanen <i>Vid fronten </i>gestaltar Stig Hansén nu krigsjournalistens liv. Bakom sig har han en gedigen research, fältstudier, intervjumaterial och brev han hittat som ingen utomstående tidigare läst. Han har träffat folk som kände Martha Gellhorn, besökt skolorna hon gick på och fått tag på hennes första skrivförsök. Han har varit i hennes hem i Havanna och i hennes lägenhet i London, där han själv träffade Martha Gellhorn och där hon senare avslutade sitt liv 1998.