Samhälle & Politik

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong> <br/><br/>"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."<br/><strong>Mariestads tidningen<br/><br/></strong>

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken?<br/><br/>Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

Staffan Heimerson har en lång karriär som journalist och utrikesreporter bakom sig, bland annat på Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet. Han har överlevt 34 krig och två covidinfektioner. I höst fyller han 90 år. Men han har fortsatt leva sitt gamla liv, han flänger runt i Europa med bil, träffar människor, håller sig orienterad. Och han är återigen aktuell med en personlig och engagerande reportagebok. Hans sinne för detaljer och förmåga att berätta en god historia gör att hans texter alltid är intressanta, lärorika, fängslande och roliga att läsa. Kort sagt innehåller de alla reportagets nödvändiga ingredienser, nämligen: people, colour and action. <br/><br/><i>Oj, oj, Europa!</i> är ett slags hyllning till denna så motsägelsefulla och innehållsrika kontinent, till maten, kulturen, historien och människorna.

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

Erika Bjerström blir 2019 SVT:s första globala klimatkorrespondent, med uppdrag att rapportera om krisens konsekvenser och lösningar. Under åren som följer polariseras samhällsdebatten kring klimatfrågan och präglas alltmer av desinformation, hot och påhopp. När hon lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.<br/><br/><i>Demokratin dör i hettan</i> är en skakande journalistisk skildring av hur klimat- och demokratikrisen förstärker varandra. Med bland annat falska klimatbudskap vinner högerpopulister som Donald Trump politiska val och använder sin makt till att attackera fria medier, censurera forskningen, skrota klimatlagar och försvaga domstolarna.<br/><br/>I Erika Bjerströms bok framträder 2000-talets ödesfråga: Om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Sommaren 2024 cyklade den pensionerade diplomaten Lars Peter Fredén längs den ukrainska sidan av frontlinjen i kriget mellan Ukraina och Ryssland. Även om rapporteringen från Ukraina är omfattande har det varit ont om reportage därifrån, och Fredén bestämde sig för att själv försöka fylla luckan. Det blev totalt 1 650 kilometer på cykeln. <br/>Med hjälp av kontakter i Ukrainas väpnade styrkor besökte han ett tiotal brigader och ett tjugotal försvarsställningar, övernattade tillsammans med soldater och officerare, stridssjukvårdare och krigskirurger och lyssnade till deras berättelser. Överallt möttes han av reaktionen: Tack för att Ni är intresserad av hur vi har det.  <br/><i>Ukrainsk sommar</i> är en kombination av reseberättelse och krigsreportage som ger en sällsynt bild av krigets vardag.

<b>Av författaren till »Krigets färger«</b><br/><br/><br/><br/>»Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?« Arkadij Babtjenko <br/><br/><br/><br/>I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.<br/><br/><br/><br/><b>Arkadij Babtjenko</b>, född 1977 i Moskva, skickades till kriget i Tjetjenien som nittonårig värnpliktig. Hans bok om den tiden, <i>Krigets färger</i> (2007/2022), betraktas som en av de stora krigsskildringarna och är ett unikt vittnesmål inifrån den ryska armén. Babtjenko lever i exil sedan 2017, efter  upprepade mordhot.