Samhälle & Politik

<b>Hur gör vi för att komma tillbaka till ett samhälle där det är viktigare att göra rätt än att inte göra fel?</b> <br/><br/>Det här är en bok om det mänskliga omdömets revansch. En upp­görelse med ett samhälle präglat av en övertro på mätetal, processer och riktlinjer. Där vanliga människor ute i våra organisationer inte får, vill eller vågar göra vad som krävs i ögonblicket för att skapa värde för kunden. <br/><br/>När Ingalill och Bo bygger ett attefallshus på tomten vet de inte att huset av misstag hamnar 35 centimeter för nära tomtgränsen. Kommunen meddelar att huset därför måste rivas fastän det inte står på någon annans mark. Och när en rutten telefonstolpe lutar farligt över vägen kommer en kille från energibolaget för att ta bort den, men när han får frågan om inte den lika ruttna stolpen intill borde tas bort på samma gång, svarar han: Nej, jag har ju ingen beställning på den. <br/><br/><b><i>Rätt räcker inte</i></b> är skriven av <b>Klas Hallberg</b>, prisad föreläsare och skarp iakttagare av det mellanmänskliga, och <b>Per Kristensson</b>, professor i psykologi med inriktning konsumtion och innovation. Det är en bok om hur vi får bukt med ett system som inte lämnar plats för det mänskliga omdömet och där det därför blir fel fastän alla gör rätt.

<b>"utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av de hot Sverige står inför i dagens försämrade säkerhetsläge. Helhetsbetyg: 5." - BTJ, Bibliotekstjänst</b><br/><br/><br/><br/>Det finns en skuggvärld där krig sedan länge utkämpas med mer än soldater. Hur hänger en präst i Västerås ihop med bolaget som bygger Putins kärnvapen? Vad är kopplingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför har ryska staten köpt fler och fler fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige? <br/><br/>Från desinformationsnätverk, infiltration och skapande av frontorganisationer, till sabotageaktioner och systematiskt utnyttjande av inhemska konflikter för att så splittring, visar <b>Patrik Oksanen</b> i <i>Rysslands hemliga krig mot Sverige </i>att morgondagens strid redan är här. <br/><br/>Boken är en unik kartläggning av Kremls osynliga grepp om vårt medvetande. Hur förbereder vi oss för framtiden när fienden redan etablerat sig på vår bakgård?

När en våldsvåg sveper över Sverige får polis och åklagare navigera efter en helt ny brottskarta. Gängens mordräder och bombdåd planeras nu från utlandet och läggs ut på barnsoldater. Ett mordkommando leds av gängpro?len "Louise Gucci", som driver på ?era barn att åka och skjuta med automatvapen. Gängens och barnens vardag ?yter samman med mobiltelefonerna som länk. Chattarna har nu en ny natur: från stängda i gängens kärna till gruppslingor där brutalitet och underhållning glider in i varandra.<br/><br/><br/><br/>I denna inifrånskildring berättar åklagaren Lisa dos Santos om ett samhälle som reagerat för sent och förväntar sig att någon annan ska lösa problemen, och förtvivlan när en 13-åring avrättas som ett led i Sveriges största nätverkskon?ikt.<br/><br/><br/><br/>Lisa dos Santos nominerades till Augustpriset 2023 i den facklitterära klassen och 2024 tilldelades hon förlaget Natur & Kulturs debattbokspris för sin bok "Älskade bror".

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år. <br/><br/>Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas.  <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/>Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete <i>Das Kapital</i>, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet. <br/><br/>I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av <i>Kapitalets</i> första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning <i>Att studera Kapitalet</i>. <br/><br/>I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av <i>Att studera Kapitalet</i>. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt <i>Supplement</i> till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i <i>Kapitalet</i>. <br/><br/><br/><br/>"En gång var <i>Kapitalet</i> sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om <i>Kapitalet</i> i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. <br/><br/>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. <br/><br/>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. <br/><br/>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. <br/><br/>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen <br/><br/>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet