Böcker

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong>

Staffan Heimerson har en lång karriär som journalist och utrikesreporter bakom sig, bland annat på Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet. Han har överlevt 34 krig och två covidinfektioner. I höst fyller han 90 år. Men han har fortsatt leva sitt gamla liv, han flänger runt i Europa med bil, träffar människor, håller sig orienterad. Och han är återigen aktuell med en personlig och engagerande reportagebok. Hans sinne för detaljer och förmåga att berätta en god historia gör att hans texter alltid är intressanta, lärorika, fängslande och roliga att läsa. Kort sagt innehåller de alla reportagets nödvändiga ingredienser, nämligen: people, colour and action. <br/><br/><i>Oj, oj, Europa!</i> är ett slags hyllning till denna så motsägelsefulla och innehållsrika kontinent, till maten, kulturen, historien och människorna.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan? <br/><br/>I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

»när du beskriver byn så beskriver du världen«<br/><br/>Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka.<br/><br/>Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.

Den tionde januari 2004 skakades ett litet samhälle i Uppland av ett obegripligt brott. En kvinna låg död och en man allvarligt skadad.<br/><br/>Ett år senare, i mars 2005, inleder Eva Lundgren sina samtal med den enda människa som fått fängelsestraff för mordet i Knutby: Helge Fossmo.<br/><br/>Att Helge Fossmo är djupt inblandad i och en av de ansvariga för händelserna i Knutby står utom all tvivel. Men Eva Lundgren anar också att det är något som fattas i mediernas berättelse om det fasansfulla dådet, och något som saknas för att vi ska kunna förstå händelserna ordentligt. Något hon kallar »knutby-koden«.<br/><br/>Med sin bakgrund som forskare kring religion och maktrelationer visar sig Eva Lundgren vara särskilt väl utrustad för att tolka den historia som framkommer i samtalen med Helge Fossmo, rättsprotokoll och annat tidigare ej publicerat material.<br/><br/><b>Eva Lundgren</b> född 1947 i Norge, är forskare och feminist. Hon är professor i sociologi vid tvärvetenskapliga avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning vid Uppsala universitet.<br/><br/><b>Pressröster:</b><br/><br/>»<i>Knutby-koden</i> (Modernista)är en viktig bok. En analys av ett fenomen som tangerar lösning av fler gåtor än Knutbys.«<br/><i>Gubb Jan Stigson, Dala-Demokraten</i><br/><br/>»En unik och skrämmande läsupplevelse«<br/><i>Lotta Wendel, Landskrona Posten</i>

I 16 år axlade Angela Merkel regeringsansvaret för Tyskland, ledde landet genom otaliga kriser och präglade genom sitt handlande och sin hållning både den tyska och internationella politiken och samhällsutvecklingen. Men Angela Merkel föddes förstås inte som förbundskansler. I sina memoarer, som hon har skrivit tillsammans med sin mångåriga politiska rådgivare Beate Baumann, ser hon tillbaka på sitt liv i två tyska stater - 35 år i Östtyskland, 35 år i det återförenade Tyskland. Personligare än någonsin tidigare berättar hon om sin barndom, sin ungdom och sina studier i DDR och det dramatiska året 1989 när muren föll och hennes politiska liv tog sin början. Hon låter oss ta del av de möten och samtal hon haft med de mäktigaste personerna i världen och belyser med hjälp av betydelsefulla nationella, europeiska och internationella vändpunkter på ett åskådligt och detaljerat sätt hur de beslut fattades som präglar vår tid. Boken erbjuder en unik inblick i maktens inre - och är ett resolut försvarstal för friheten.