Böcker

Tvätta händerna ofta och stanna hemma om du är sjuk.<br/><br/>Så lydde i kort­het länge de råd som folkhälsomyndig­heter gav för att bemöta virusutbrott. Men i mars 2020 förändrades detta över en natt. De nya rekommendationerna, som i många fall gjordes till tvingande påbud, blev i stället munskydd, social distansering, masstester, karantäner, nedstängningar, undantagstillstånd och vacciner.<br/><br/>Vad var det som hände? Varför ändrade nästan alla världens länder simultant sin pandemihantering? Det är frågor som står i centrum i Debbie Lermans bok Covidkuppen.<br/><br/>Den 13 mars 2020 inträffade en »covidkupp« i USA:s admini­­stra­tion, menar hon. Det var då som landets nationella säker­hets­råd tog kontroll över åtgärderna mot det som på­­stods vara ett nytt och unikt farligt virus. Ett ansvar som tidigare hade vilat på hälso- och social­departementet. Från och med denna tidpunkt definierades »kampen mot viruset« som en militär operation. De åt­­gärder som sattes in var utvecklade i syfte att bekämpa angrepp från biologiska vapen och ter­ro­­­rism. I sin bok presenterar författaren även belägg för att ­lik­nan­de makt­övertaganden skedde i flera andra länder. <br/><br/>Debbie Lerman är en amerikansk under­sökan­de journalist med inriktning på vetenskap och medi­­cin. Hon publicerar artiklar och andra inlägg på Debbie Lerman's Substack och på tanke­smedjan Brown­stone Insti­tutes webbplats.<br/><br/>»Den utan tvekan viktigaste bo­ken som skri­vits om den konstellation av glo­bala ­händelser som vi lärt oss kalla covidpandemin. Covidkuppen tar itu med de försummade frågorna om varför: vem som låg bakom, vad motiven var och vilka maktmedel som användes? De chocke­rande ­sva­ren har aldrig dokumen­te­rats så grundligt och så övertygande som här. Måste­läsning för alla som på djupet vill för­stå vad det hela egent­ligen hand­lade om.« David Booth <br/><br/>»Jag rekommenderar varmt Covidkuppen, och det inte bara för att författaren är en vän och kollega till mig. Jag lär mig verkligen mycket av boken, detaljer som jag inte kände till tidigare. Den ger en av de bästa förklaringarna till vad som faktiskt hände i Vita husets arbetsgrupp för coronaviruset. Nej, Fauci var inte hjärnan bakom denna operation, han var en ­frontfigur och en av­ledningsmanöver. Köp och läs denna bok, och ge den som gåva till era liberala, hjärntvättade vänner och familjemedlemmar.« Sasha Latypova <br/><br/>»... en djupt oroande bok vars huvudbud­skap är att USA:s hantering av covid, som i stort sett följdes av hela världen, var noggrant koordi­nerad. Därtill var det inte någon folkhälsohän­delse utan en militär operation som samordna­des av Pentagon och, utan­för USA:s gränser, av Nato.« Roger Watson <br/><br/>»Debbie Lerman är en förstklassig grävande journalist och Covidkuppen ett gediget bidrag som dokumenterar hur folkhälsopolitiken har ka­pats av den nationella säkerhetsstaten.« Catherine Austin Fitts <br/><br/>»... här finns alla fakta för den som är modig nog att ta emot dem. Här finns den bäst under­byggda och mest sammanhängande svaren på de centrala frågorna om covidåren vad, hur och varför som vi alla har ställt ­sedan det här helvetet ­bra- kade löst.« Jeffrey Tucker

När en våldsvåg sveper över Sverige får polis och åklagare navigera efter en helt ny brottskarta. Gängens mordräder och bombdåd planeras nu från utlandet och läggs ut på barnsoldater. Ett mordkommando leds av gängpro?len "Louise Gucci", som driver på ?era barn att åka och skjuta med automatvapen. Gängens och barnens vardag ?yter samman med mobiltelefonerna som länk. Chattarna har nu en ny natur: från stängda i gängens kärna till gruppslingor där brutalitet och underhållning glider in i varandra.<br/><br/><br/><br/>I denna inifrånskildring berättar åklagaren Lisa dos Santos om ett samhälle som reagerat för sent och förväntar sig att någon annan ska lösa problemen, och förtvivlan när en 13-åring avrättas som ett led i Sveriges största nätverkskon?ikt.<br/><br/><br/><br/>Lisa dos Santos nominerades till Augustpriset 2023 i den facklitterära klassen och 2024 tilldelades hon förlaget Natur & Kulturs debattbokspris för sin bok "Älskade bror".

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete <i>Das Kapital</i>, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet. <br/><br/>I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av <i>Kapitalets</i> första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning <i>Att studera Kapitalet</i>. <br/><br/>I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av <i>Att studera Kapitalet</i>. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt <i>Supplement</i> till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i <i>Kapitalet</i>. <br/><br/><br/><br/>"En gång var <i>Kapitalet</i> sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om <i>Kapitalet</i> i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. <br/><br/>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. <br/><br/>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. <br/><br/>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. <br/><br/>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen <br/><br/>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet

I Mest kränkt vinner undersöker reportern Lars Åberg den upplevelse av kränkthet, som allt fler människor tycks ge uttryck för idag.<br/><br/>»Alla är kränkta, alla kan bli kränkta. Möjligheterna att känna sig kränkt tycks vara fler än möjligheterna att känna sig lycklig. Allt förändras så snabbt, många är bittra. Detta är en bok om vilsenhet, men också om saknad. Om att känna sig missnöjd och förorättad, och om hur den känslan kan utnyttjas för att vinna fördelar. Om hur kränktheten ersatt tilliten och tagit sig in i våra liv och i alla vrår i samhället. I Mest kränkt vinner stöter jag på de kränkta lite över allt, i öknar och regnskogar, i kulturen, politi­ken och religionen, och i min egen släkt. Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen. Den stora kränkningen ligger i känslan av förlust. Det är detta saknaden ytterst handlar om: att inte tappa bort sådant man minns.« LARS ÅBERG<br/><br/>Lars Åberg är journalist och författare. Han har tidigare utgivit över 20 böcker. Bland annat de tre uppmärksammade och hyllade böckerna om hur migrationen har förändrat Sverige, Framtidsstaden (2017), Landet där vad som helst kan hända (2018) och All Inclusive (2019). <br/><br/>Om Framtids­staden (2017):<br/><br/>»En av de viktigaste böckerna som jag har läst på mycket länge.« Widar Andersson <br/><br/>»... angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad.« Heidi Avellan <br/><br/>»Åberg kallar en spade en spade ... Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt ­journalis­tiskt.« Johannes Nesser <br/><br/>Om Landet där vad som helst kan hända (2018):<br/><br/>»Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet ... vilken journalist och skribent!« Sakine Madon <br/><br/>»När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre  två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En för­­lo­rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wi­gan Pier [det är] en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd ... ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt.« Jens Stilhoff Sörensen <br/><br/>Om All Inclusive (2019):<br/><br/>»Lars Åberg är utrustad med det mod som skiljer intressanta skriben­ter från mindre intressanta. Han skriver med den auktoritet som erfarenheten ger Han är och förblir en outsider, en murvel, the lonely rider som inte  får plats på litteraturbåten: han skulle ju kunna förstöra stämning­en.« Anders Sundelin <br/><br/>»[Åberg] borde få Stora Journalistpriset för sin ny­an­­se­rade och 20-åriga granskning av den största socia­la för­ändring som Sverige genomgått sedan Amerikaemi­gra­­tio­nen.« Mats Edman <br/><br/>»[Lars Åberg] borde ha prenumererat på Stora Journalist­priset de senaste åren ... Ett scoop är en sak, men att ges­talta de stora skeendena är större och viktigare än all dags­sländejournalistik.« Per Brinkemo <br/><br/>»Lars Åbergs trilogi är ett berömvärt pionjärarbete. Allt för många har låtit misstagen i integrationspolitiken fort­gå och blundat för problemen. Det har Lars Åberg rättat till.« Bengt Albons

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.<br/><br/>I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.<br/><br/>Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.<br/><br/>Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.<br/><br/>OM FÖRFATTARNA<br/>Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.<br/><br/>FÖRFATTARNA OM BOKEN<br/>Det svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).<br/><br/>Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.<br/><br/>Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.<br/><br/>Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.<br/><br/>Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.<br/><br/>I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.<br/><br/><br/><br/>SAGT OM BOKEN <br/><br/>»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet <br/><br/>» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ <br/><br/>»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark) <br/><br/>» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten <br/><br/>»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl <br/><br/>»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet <br/><br/>»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad