Persson Magnus

Denna bok handlar om utbildningen av blivande gymnasielärare, en lärarkategori som upplevt dramatiska förändringar i sitt yrke och sin sociala position under de sista femtio åren. Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera på en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke. Han gör det med hjälp av begreppet <i>utbildnings­kontrakt</i>, ett "socialt kontrakt" mellan å ena sidan studenten med sina förväntningar om vad utbildningen ska gå ut på och å andra sidan universitetets och lärarnas definition av dess innehåll, organisering och krav. Persson visar hur utbildningskontraktet präglas av hur studenterna, utifrån sina förutsättningar, hanterar sin lärarutbildning inom ramen för den snabbt växande högre utbildningen. <br/><br/>Gymnasielärarstudenternas utbildningsförlopp ser olika ut beroende på hur väl kontraktet upprätthålls under utbildningen. De olika utfallen - om studenterna tar examen eller ej, blir lärare eller inte - bildar ett tydligt socialt mönster. Utbildningsförloppens resultat bidrar både till att återskapa redan rådande sociala skillnader mellan studenterna och till att förstärka den sociala utförslöpa som präglat lärarutbildningen, och särskilt gymnasielärarutbildningen, under de senaste decennierna. <br/><br/>Magnus Persson har lång erfarenhet som gymnasielärare. <i>Utbildningskontraktets villkor</i> är hans doktorsavhandling i sociologi vid Linnéuniversitetet.

När vår "bokföring" av fromma gärningar kontra våra synder granskas, kommer alltid resultatet att hamna på minus. Men det är tack och lov inte denna balansräkning som har det sista ordet om vårt öde. Trons rättfärdighet befriar oss nu och för alltid från att försöka definiera oss själva och vår ställning inför Gud utifrån en sådan granskning.<br/><br/> Denna rättfärdighet frigör oss även från att bedöma vår existens utifrån vad andra tycker och tänker om oss. Allt vad människor anser om oss är högst temporärt - det är Gud som har sista ordet. "Bara Gud kan döma mig" brukar folk säga. De anar inte hur rätt de har och att hans domslut redan har fallit.<br/><br/> Trots empiriska bevis för synd och våra egna erfarenheter av misslyckanden, så lyder hans dom frikänd och rättfärdig, för den som sätter sitt hopp till Kristus istället för sin egen fromhet. Det är detta frigörande budskap - evangelium - som tar oss från förtvivlan och fördömelse till försoning och förvandling.<br/><br/> I den här boken beskriver Magnus Persson nådens rörelse och verkan utifrån skildringen av profeten Jesajas kallelse - en process från "Ve mig jag förgås" till "Här är jag, sänd mig".<br/><br/> <b>Magnus Persson</b> har gjort en uppmärksammad resa från pingstpastor till evangelisk-luthersk präst i Svenska kyrkan. Han är en flitig förkunnare och skribent i många olika sammanhang. Idag verksam som nationell inspiratör inom EFS och samverkanssekreterare för EFS-Svenska kyrkan.<br/><br/> Han leder även nätverket och tankesmedjan Re:formera och hörs varje vecka i Re:formerapodden, som profilerat begreppet »helkyrklighet«.<br/><br/> Han är gift med Gunilla sedan 28 år och tillsammans har de tre barn och två barnbarn.<br/><br/> Det här är hans andra bok. Debuten <i>Kristi kyrka - om kyrkans kännetecken</i> kom ut 2017.<br/><br/> "I en tid när klassisk luthersk förkunnelse om lag och nåd är en bristvara, är Magnus Perssons personliga bok <i>Som ringar på vattnet</i> ett välkommet inslag. Förutom att den påminner oss om en teologi som håller, ger den också underlag för ett samtal om vad luthersk predikan i dag behöver vara. Och så är den avslöjande och befriande läsning förstås; precis så som god förkunnelse ska vara. Detta är lag och evangelium, inte skärp dig och var snäll.<br/><br/> <b>LarsOlov Eriksson, präst och docent i Gamla testamentets exegetik.</b>

<i>Vad är det som gör kyrkan till kyrka? Finns det omistliga saker som kännetecknar den, oavsett tid och plats?</i><br/><br/> Denna bok tar sig engagerat an dessa frågor och presenterar ett kyrkoprogram som vill förvalta, förnya och förena kyrkans rikedomar från fornkyrka till frikyrka. Syftet är att påminna hela kyrkan om dess behov av att återvända till det centrala i den kristna tron.<br/><br/> Utifrån en beskrivning av kyrkans kännetecken målar Magnus Persson en vision av en kyrka som reser sig ur ett deformerat tillstånd. Inte genom innovation och nya djärva grepp, utan genom reformation, en återupprättelse av det ursprungliga. Här ljuder rösterna från teologer och kyrkoledare som Luther, Rosenius och Giertz och utmanar nya generationer.<br/><br/> Den efterlängtade debutboken <i>Kristi kyrka: om kyrkans kännetecken</i> - den första i serien RE:FORMERA- tar med läsaren på en livsförvandlande upptäcktsresa tillbaka till kyrkans centrum.<br/><br/> Sagt om boken: »I den här boken får vi blicka in i huvudet och hjärtat hos en karismatisk pingstvän som funnit lutherska och reformatoriska skatter. Det är en spännande, berikande och tät genomgång som funkar utmärkt att både hämta vägledning ur och ta spjärn emot i ett eget sökande djupare.« Carl-Henric Jaktlund nationell ledare Alpha Sverige<br/><br/> »Jag tror att den här boken är en profetisk röst till en splittrad kyrka att söka enhet kring det som är Bibelns kärna och stjärna: Jesus Kristus.« Sara Lindholm pastor United Öresunds­kyrkan<br/><br/> »Persson är djärv och nytänkande i sitt sätt att beskriva kristna trons centrum. Man måste inte hålla med om allt i boken för att tycka att den är mycket läsvärd och givande.« Stefan Swärd pastor och opinions­bildare

Vad kännetecknar egentligen kärleken till litteraturen? Om detta finns det märkligt nog väldigt lite forskning, men i den första boken på svenska som tar sig an passionerad läsning teoretiskt, praktiskt och didaktiskt belyser Magnus Persson frågan från en mångfald av perspektiv. <br/><br/>I stället för att fokusera på de många olika larmsignalerna om den skönlitterära läsningens kris koncentrerar sig författaren på den passionerade läsning som trots allt fortfarande bedrivs av professionella aktörer som lärare, bibliotekarier, kritiker och litteraturvetare, men också och inte minst av vanliga läsare. <br/><br/>I den här boken bjuds det på oväntade inblickar i läsandets kollektiva dimensioner genom etnografiska fallstudier av bokklubbar, litteraturfestivaler och fenomenet litterär turism. Här undersöks även läsningen som livsstil genom nya typer av litteraturtidskrifter och hur man kan äta litteratur. En gemensam nämnare är den centrala betydelsen av <i>omkringläsning</i>, ett begrepp som introduceras i boken för att vidga vårt sätt att se på läsning, så att det utöver individuell läsning av en tryckt text även inbegriper sociala, kroppsliga och materiella faktorer.<br/><br/>Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Hans forskningsintressen är kritisk lästeori, kulturstudier och etnografi. I olika projekt har litteratursynen i skolan, på folkbiblioteken och hos läsfrämjande aktörer undersökts. Bland hans tidigare böcker kan nämnas <i>Den goda boken: Samtida föreställningar om litteratur och läsning</i> (2012), <i>Varför läsa litteratur? </i>(2007) och <i>Kampen om högt och lågt</i> (2002). Han är även verksam som kritiker i <i>Svenska Dagbladet</i>.