SPD

2015 var ett framgångsrikt, omfångsrikt år för sjumanna-kollektivet Billy Momo. Bandet nådde radioframgångar både i hemlandet Sverige och i USA, och samma låt - 'Wishing Ain't No Sin' ("den där med banjon.") hördes också i trailern till succé-TV-serien 'Better Call Saul'. Ett idogt turnerande tog dem till Napa i Kalifornien och runt om på scener i Sverige, till publikens stora förtjusning. Bandet har under året gjort sig känt som ett smått fantastiskt liveband. Deras genrelösa musik har omskrivits som allt från tidig Tom Waits, Mumford And Sons (det måste vara det där med banjon) och Beck. Musiken på det här albumet är också tacksamt befriad från fack att stoppa den i. Det handlar om gediget låtsnickeri med inspiration hämtad ur verkliga livet - och ett sound som inte hörs hos något annat svenskt band just nu. Känner du ändå att du måste ha musikaliska referenser? Vad sägs om Nick Cave, Queens of The Stone Age och en liten gnutta Beatles? Snurrigt? Lyssnar du kommer du säkert hitta fler. Och inte minst - du kommer att höra kvalitet!

Blackberry Smoke: Whippoorwill [CD]

Atlantas Blackberry Smoke följer upp det enormt framgångsrika albumet "Holding All The Roses" från 2015. Föregångaren landade högt på topplistorna runt om i världen, däribland topplisteplaceringar på Storbritanniens Rock Chart och USA Country. Här bjuder bandet på tolv nya hits med bland annat ett gästframträdande från Gregg Allman (The Allman Brothers Band). Femte albumet spelades in och mixades av Billy Joe Bowers på The Quarry Recording Studio i Kenneshaw, Georgia och producerades av bandet själva. Signerad begränsad upplaga.

Basement Noise är Sators sjunde album! Skivan släpptes ursprungligen 2006 på bandets egna etikett Planet Of Noise! På skivan hittar man några "klassiska" Sator Hits, som "You Ain´t Nothing To Me" och "This Ain´t The Way Home" men också "Goodbye Joey" som kan vara den sorgligaste låten bandet spelat in. Kent skrev den som en hyllning till Joey Ramone när han tragiskt gick bort. Innan låten spelades in hann även Johnny och Dee Dee också gå bort.

Kikki Danielsson behöver egentligen ingen närmare presentation. Den ständigt omskrivna och numera också kritikerhyllade countrydrottningen har ett digert CV som få andra svenska artister kommer i närheten av. Med närmare femtio år i branschen och över 3,5 miljoner sålda album är hon sedan länge KIKKI med hela det svenska folket . Ständigt aktuell och fortfarande en av våra starkast lysande stjärnor på artisthimlen. I maj fyllde hon 70 år och istället för att slå av på takten så är hon mer i rampljuset än nånsin förr. Den nakna sanningen om människan Kikki Danielsson släpps i boken "Du vet inget om mig" (Bazar) den 25 Oktober och en månad senare den 17 November kommer soundtracket i form av albumet "Ängel med sorgkant".<br/><br/>På det nya albumet finns alla dom beståndsdelar som gjort Kikki till den folkkära artist hon är idag och som inneburit att hennes karriär spänt över flera generationer. På "Ängel med sorgkant" återgår hon till det svenska språket men släpper inte taget om sin musikaliska kärlek till countryn.<br/>I låtar som "Några Steg på botten", "Låt Aldrig Skuggorna Slå Rot", "Så länge giftet verkar" mfl överträffar hon sig själv när det gäller att beröra, nå fram och bottna i sitt eget uttryck. Kikkis röst bär fram texterna som urrivna blad ur hennes högst privata dagbok och man förstår varför Nashville gärna behållit henne när hon gjorde succé där på 80-talet. För ingen, absolut ingen annan artist har på samma sätt fulländat countrymusiken på det svenska språket.<br/>Det finns helt enkelt bara en Kikki Danielsson!

Multiplatinum rock outfit Sum 41 wrapped its final tour supporting 2011's Screaming Bloody Murder in April 2013. It was one of the band's longest and most attended touring cycles in its 20 year career, and they found themselves nominated for a Grammy for the first time ever. However things were not as perfect as they seemed, as vocalist, guitarist, and producer Deryck Whibley found himself on the brink of destruction.<br/> <br/>"I can't pin-point one exact moment that put me over the edge, it was more of an accumulation of many things when I slipped into a fog of partying and booze. I tried to detach myself from any and all responsibility whatsoever," Whibley reflects. He spent the next year doing just that, and at the end found himself in a Los Angeles hospital fighting for his life.<br/> <br/>Whibley spent most of April and May 2014 in and out of the ICU with his mother and fiancée by his side. When he was finally released as an outpatient he realized that his journey was just beginning, and it was then that he began to write while simultaneously going through intense physical therapy. "Being sober and out of the fog made me realize that the only things I really cared about were music, making a record, and getting better so I could get back on stage again."<br/> <br/>The music came together in tandem with Whibley's health; he recalls: "Due to neuropathy, muscle atrophy and medication that caused permanent nerve damage in my legs and feet left me unable to walk and in excruciating pain for months. I had to learn how to do everything again-my motor skills, learning how to play guitar. It was really difficult, but at the same time if I didn't have a record to make, I don't think I would have recovered as quickly, or even at all."<br/> <br/>He continues, "Writing music gave me a purpose and I started from scratch with absolutely nothing to work with. I would put on movies with no sound and start writing guitar riffs and music to the images. Mostly movies from Tim Burton and Quentin Tarantino like Edward Scissorhands, Sweeny Todd, Kill Bill and Inglorious Bastards. The process led me in a direction that I had never gone in before which made me feel like I was writing a theatrical score called "hard-score punk".<br/> <br/>Soon, he was gathering his bandmates at his home in Los Angeles to begin laying down tracks for what would become the group's sixth full-length album, 13 Voices. The record includes a surprise return from original guitarist Dave Brownsound, who parted ways with the band a decade prior. The first song Dave played guitar on was "Goddamn I'm Dead Again" a track that proves that the fiery guitar riffs that came to define SUM 41 are back.<br/> <br/>In addition to bassist Cone McCaslin and lead guitarist Tom Thacker, Sum 41 would also formally welcome Frank Zummo (Street Drum Corps, Krewella, Thenewno2, Dead By Sunrise) behind the kit.<br/> <br/>Whibley produced and engineered 13 Voices entirely on his own in his house. Drums were set up in the living room, guitar amps in the bedrooms. The end result stands tall as SUM 41's most intense, cathartic and all-around finest work in years.<br/> <br/>The album was written from a place of optimism, and speaks to the necessity of Whibley's drastic fall before he was able to rise again. Opener "A Murder Of Crows," the first track written upon the frontman's release from the hospital, is about how those closest to Whibley quickly abandoned him when things got bad. The song's haunting refrain ("You're all dead to me"), repeated over bombastic percussion and steadily building guitars, is Whibley's rallying cry; he's letting go of the past in order to salvage his future.<br/> <br/>He touches upon the theme of letting go further in "Fake My Own Death," the fan track being released first from the record. "I just wanted to get away from everything that I had been doing. I needed to start a new life-like faking my own death."<br/> <br/>With the release of this album we see SUM 41 as an impenetrable unit putting everything they've got out into 13 Voices. The result is a dynamic, impassioned collection of melodic, guitar wielding, rock songs. "I can't say whether this is our best record or not, as I don't know if it is," states Whibley. "All I can say is I did the best I possibly could during the toughest period of my life".

"Don´t Panic" är producerad av Neal Avron (Yellowcard, New Found Glory, Fall Out Boy) och gästas av bland andra Anthony Raneri från Bayside, Jason Vena från Acceptance & Cassadee Pope. <br/><br/>All Time Low består av vännerna Alexander Gaskarth, Jack Barakat, Zachary Merrick och Rian Dawson från Maryland, USA. Bandet bildades 2003 och nio år senare har de blivit ett av de största inom emo/ poppunk scenen! Rubriker som "Årets Band" (Alternative Press) eller "Bästa<br/>liveband 2011" (Kerrang) hör till vardagsmat för bandet.<br/><br/>De har hunnit med att skriva följande meriter på sitt CV: släppa fyra album, turnera med Fall Out Boy, spela på största scenen på Warped turnén, släppa en MTV Unplugged-skiva, dela scen med NOFX och Bad Religion. De har med en låt på det officiella Alice i Underlandet soundtracket, och har även släppt DVDn Straight to DVD som dokumenterar bandet både bakom och på scenen - mycket skratt, lite gråt, mycket naket. Efter en utflykt till Universal är bandet nu tillbaka på Hopeless Records.