Ilon Wikland

<p>I det stora, röda huset nere vid ån, där bor Madicken. Där bor också mamma och pappa och lillasyster Lisabet och en svart pudel som heter Sasso, och en kattunge som heter Gosan. Och så Alva.<br/><br/>Madicken heter egentligen Margareta, men när hon var liten kallade hon sig själv Madicken, och fastän hon nu är nästan sju år heter hon fortfarande så. Det är bara när hon behöver förmanas som hon kallas Margareta. Det är ganska ofta det. För hon har så många tokiga infall och tänker sig aldrig för ... Förrän efteråt.</p>

Nils Karlsson-pyssling Flyttar In [Bok / Kartonnage]

<p>Lotta bor med sin mamma, pappa, storebror Jonas och storasyster Mia-Maria i ett gult hus på Bråkmakargatan. I huset bredvid bor tant Berg. En dag när Lotta just fyllt fem år vaknade hon på morgonen och var arg! Hon hade drömt något som hon inte tyckte om, och Lotta trodde att det man drömt var sant. Därför blev hon arg på Jonas och Mia-Maria, det var ju dem hon hade drömt om!<br/><br/>Och när mamma ville sätta på henne en jumper som kliade och stacks blev Lotta ännu argare. Saxen åkte fram ... Och till slut blev allt så avigt att Lotta bestämde sig för att flytta hemifrån - till tant Berg. Men kan en dag som börjar så fel bli trevlig till slut?</p>

<p>Lilla envisa Lotta i det gula huset på Bråkmakargatan, hon är både välkänd och älskad tack vare Astrid Lindgrens böcker och filmer. Den första boken kom 1961, och då hade Barnen på Bråkmakargatan redan gått som följetong i barntidningen Klumpe Dumpe i slutet på 50-talet.<br/><br/>Det är konstigt med Lotta på Bråkmakargatan, hon kan nästan allting. När Jonas och Mia-Maria bara gråter för att det inte finns en enda julgran att köpa i hela stan, då är det Lotta som räddar julen! Fast ibland blir det lite fel, som när Lottas gosedjur Bamsen råkar hamna i soptunnan.</p>

<p>Historien om Bo Vilhelm Olsson, som blir Mio och hamnar i Landet i fjärran där han får i uppdrag att bekämpa den onda riddar Kato, är en av Astrid Lindgrens mest älskade berättelser. En storslagen, vacker och poetisk saga som väcker tankar om livet och döden, gott och ont, och kärlekens makt.<br/><br/>Astrid Lindgren berättade att hon fick idén till boken när hon promenerade genom Tegnérlunden och gick förbi en ensam pojke på en bänk. Det var en mörk höstkväll och han såg så ensam och ledsen ut. Och hon lät honom bo på Upplandsgatan 13 eftersom hon såg honom försvinna in i den porten.</p>