Svenska

<p>Alltsedan terroraktionerna den 11 september 2001, har Västerlandets demokratier upplevt tendenser till totalitära strömningar i staternas organisation. Denna utveckling ställdes på sin spets under Coronapandemin då tidigare liberala samhällen över en natt låste in sina medborgare med utegångsförbud och genomförde kraftiga inskränkningar i individens friheter ofta helt utan föregående debatt.<br/><br/>I <i>Totalitarismens psykologi</i> undersöker den belgiske författaren Mattias Desmet den form av masshypnos som kan uppstå i samhällen vilka atomiserats, stressutsats och som söker efter ny riktning, mening eller nya sociala band. </p><p>Desmet förklarar här varför »totaliserade« människor ofta inte vill »vakna«, varför de ofta är självdestruktiva och hur totalitarismen besynnerligt nog kan ses som arvtagare till upplysningens mekaniserade vetenskapsidéer. Mattias Desmet riktar också skarp kritik mot det tvingande grupptänkande som utvecklats i den demokratiska världen åren före pandemin och anknyter till Hannah Arendts teorier om totalitarismens väsen. </p><p>Mattias Desmet är professor i klinisk psykologi vid universitetet i Gent. Han har skrivit ett flertal böcker och är flerfaldigt belönad i sitt fack. <i>Totalitarsimens psykologi</i> är den första bok som översatts till svenska och beskrevs när den kom ut i engelsk översättning som »årets viktigaste bok«.</p>

<p>Utan mikrochip stannar världen. Nästan all elektronik baseras på halvledare, själva kärnan i chipen. Datorer och mobiltelefoner blir hela tiden snabbare och mer kraftfulla tack vare en ständig och intensiv utveckling av halvledartekniken. Och för varje år ökar behovet av snabbhet och kraft för ny efterfrågan och nya marknader. </p><p>Men chipen handlar inte bara om teknik och ekonomi. De ingår som en avgörande komponent i en global kraftmätning mellan Kina och USA som riskerar att slå över i en militär konfrontation. För som Chris Miller skriver i Chip War (Chip War, 2022): andra världskriget avgjordes av stål och aluminium, det kalla kriget definierades av atomvapen och dagens rivalitet mellan Kina och USA bestäms av datorkraft. </p><p>USA kontrollerar chipmarknaden, men Kina dominerar produktionen av den elektronik som vi alla är beroende av. Kina lägger nu ned all kraft på att utveckla en egen halvledarteknik och därmed bryta den amerikanska dominansen. Om de lyckas står vi inför ett globalt ekonomiskt och militärt skifte.</p><p>Den kritikerrosade Chip War ger bakgrunden till en av vår tids viktigaste frågor. </p><p>Chris Miller är Associate Professor of International History vid Fletcher School, Tufts University. Han har tidigare skrivit böckerna Putinomics: power and money in resurgent Russia (2014) och We Shall Be Masters: Russian pivots to East Asia from Peter the Great to Putin (2021). Chip War är den första av hans böcker som översatts till svenska.</p>

Boken berättar om järnvägarnas utveckling och liv i Bergslagen som ledde till att Karlskoga fick järnväg på 1870-talet. De dåliga förbindelserna till Karlskoga och en ökande brukshantering fick fart på byggandet. Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om sträckningen. Så det blev två parallella järnvägsbyggen från gruvorna i norr.<br/> Under andra hälften av 1800-talet pågick således en stor upprustning av transportsystemen i Bergslagen för att stödja det ökande transportbehovet av den betydelsefulla brukshanteringen. Mängden malm och färdiga produkter av järn som behövde transporteras ökade kraftigt. Det byggdes därför många nya kanaler, slussar och senare järnvägar.<br/> De båda parallella järnvägsbyggena från gruvorna i norr gick förbi järnbruken och ner till den nyöppnade stambanan som passerade Degerfors. Senare utökades den normalspåriga järnvägen till hamnen i Otterbäcken. Den smalspåriga järnvägen utökades till Striberg. Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i dålig lönsamhet som till slut ledde till att en av järnvägarna fick läggas ner.<br/> Denna bok behandlar på ett översiktligt sätt utvecklingen och avvecklingen av järnvägarna i Karlskogatrakten.

<p>"Texterna torde absolut tilltala dem som kittlas av krigshistoria, flyghistoria och personöden." BTJ</p><p>Över ett dussin svenskar lyckades trots många hinder bli flygare på brittisk sida under andra världskriget. De upplevde några av 1900-talets största flyghistoriska milstolpar i strid mot tyska Luftwaffe, liksom fantastiska äventyr på marken. Vi får också möta tre svenska kvinnor som kom att spela viktiga men märkligt bortglömda roller för flygutbildning och flygledning på brittisk sida. Det står även klart att flera piloter inom svenska flygvapnet försökte lämna Sverige för att bli piloter i Royal Air Force. Det här är boken om verkliga svenska Biggles-piloter, men också om hur illa de överlevande flygarna passade in i det "neutrala" Sverige och om svenska folkets paradoxala entusiasm för den fiktive karaktären Biggles.   </p><p>LARS GYLLENHAAL arbetar som författare och krönikör. Han har skrivit en rad böcker om Sveriges militärhistoria. </p><p>LENNART WESTBERG har publicerat flera artiklar om förintelsen och en uppmärksammad studie om svenskarna i Waffen-SS. Tillsammans har de tidigare utkommit med tvåbandsverket Svenskar i krig. </p>

<p><i>»De kunde ha varit två vanliga tjejer. En syster, en flickvän, grannen eller arbetskamraten. I stället blev de inlåsta och isolerade. Hatade och fruktade. Vissa menar att de förbrukat sin rätt att tala, men jag håller inte med. Jag vill lyssna.«</i></p><p>En växte upp i en strikt religiös familj, den andra föddes med kriminella föräldrar. Linda och Jessica har vitt skilda bakgrunder, men båda hamnar snett i livet med missbruk och destruktiva relationer. När alla skyddsnät spricker händer det ofattbara: de väljer att mörda.</p><p>Det är ovanligt att kvinnor begår dödligt våld &ndash; bara i ett fall av tio är förövaren kvinna. I Kvinnor som mördar skärskådar journalisten Niklas Svensson två av dessa. Varför gick det så långt för just Linda och Jessica? Kunde omgivningen ha gjort mer för att förhindra katastrofen?</p><p><i>»Ömsint men inte ursäktande om två kvinnor som mördat. Och en nattsvart skildring om ett samhälle som sviker.«</i><br/><b>Camilla Läckberg</b></p><p><i>»När barnens skyddsnät inte finns där. Då kan allt gå åt helvete. Låt nästa flicka få den hjälp som Linda och Jessica inte fick.«</i><br/><b>Pascal Engman</b></p><p>*</p><p><b>Niklas Svensson</b> är reporter och programledare på Expressen, och har lång erfarenhet av kriminaljournalistik. År 2023 gjorde han dokumentärserien »Inifrån murarna«, om livstidsdömda fångar. </p>

<p><b>NOMINERAD TILL STORA JOURNALISTPRISET OCH GULDSPADEN 2023 </b></p><p>Dagarna före jul 2021 går larmet i en av Sveriges mest välbevakade villor. Men det är ingen terrorist som poliserna möts av på platsen, det är en papperslös kvinna från Nicaragua som är där för att städa.</p><p>På statsministerns garageuppfart börjar Elinor Torps berättelse om hur de företag vi anlitar för att göra våra hem och arbetsplatser rena själva är de smutsigaste. Kriminalitet, usla villkor och människoexploatering är regel, inte undantag.</p><p><i>Rent åt helvete</i> är en närgången skildring av människorna som städar vårt land. Av en arbetarrörelse som vänt dem ryggen och en politik som har banat vägen för missförhållandena. Men lika mycket handlar det om dig och mig. Vi som kan välja att blunda eller se vem som håller i skurhinken.</p><p><i>»Genom åren har Elinor Torp vunnit en rad journalistpriser. I en rättvis medievärld vinner hon ännu fler priser för den här boken.«</i><br/><b>Dagens Nyheter</b></p><p><i>»Väldigt spännande. Som en deckare. Uppdrag granskning fast i bokform.«</i><br/><b>Johan Malm, Go&rsquo;kväll</b></p><p><i>»På ett rakt och känslomässigt återhållet språk skriver Elinor Torp fram ett samhälle som är anfrätt in i märgen av en systematisk arbetslivskriminalitet ... nödvändig läsning för den som vill förstå hur Sverige har förändrats.«</i><br/><b>Expressen</b></p><p><i>»Ett litterärt reportage med politisk sprängkraft.«</i><br/><b>Göteborgs-Posten</b></p><p><i>»Elinor Torp är en av landets bästa journalister ... Hon gestaltar skickligt, kommer nära, gör jobbet. Frågorna hon ställer riktas till politiken, men också till oss alla.«</i><br/><b>Aftonbladet</b></p><p><i>»Boken borde fräta i politikers, och framför allt socialdemokraters händer och ingen kommunikatör i världen borde kunna få oss att ignorera det som skrivs.«</i><br/><b> Svenska Dagbladet </b></p><p><i>»Elinor Torp satte ord på 2023 med sin bok Rent åt helvete ... Jag tror inte att ens Tage Danielsson förmått göra samhällssatir av detta.«</i><br/><b>Markus Wilhelmson, tidningen Vi</b></p><p>*</p><p><b>Elinor Torp</b> är författare och journalist på <i>Dagens Arbete</i>. Hon jobbar enligt sin egen metod »follow the people«, och har under de senaste åren granskat arbetslivskriminalitet. Elinor har tilldelats utmärkelsen Guldspaden vid två tillfällen. 2024 tilldelades hon Stig Dagermapriset, bland annat för sitt arbete med <i>Rent åt helvete</i>.</p>

Boken Om Bildjournalen -sveriges Största Ungdomstidning 1954-1969 [Bok / Inbunden]