Svenska

Filosofin Genom Tiderna - 1600-talet 1700-talet [Bok / Inbunden]

Hur lever man det bästa livet? Vad skulle det innehålla? Kan vem som helst leva ett sånt liv? I så fall - lever du det livet? Det här är några av de frågor som den framstående kanadensiske filosofen Thomas Hurka ställer sig i denna bok. Svaren formulerar han med hjälp av både klassiska tänkare som Aristoteles och Nietzsche och samtida kollegor som Derek Parfit och Thomas Nagel. Lite mer oväntat är kanske att han även tar hjälp av Wayne Gretzky, Shakespeare och Tiger Woods, för att nämna några. Resultatet är en ovanligt livfull modern analytiskfilosofisk bok om det goda livet och hur man kan leva det. Thomas Hurka är professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto, ledamot vid Royal Society of Canada och har i flera decennier påverkat den moralfilosofiska diskussionen med sina originella perspektiv. Bland hans böcker märks även Perfectionism (1993), Virtue, Vice, and Value (2001) och British Ethical Theorists from Sidgwick to Ewing (2015).

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/> Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/> Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

<b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b><br/><br/>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. <br/><br/>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   <br/><br/><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i>

<i></i><br/><br/><i>Vad är filosofi? </i>både ställer och besvarar frågan om vad den filosofiska verksamheten innebär. Det är en skapande verksamhet, där det som skapas är unika begrepp. Filosofen Gilles Deleuze och psykoanalytikern Félix Guattari svarar även på hur detta begreppsliga tänkande skiljer sig från - och samtidigt interagerar med - andra former av skapande, såsom konsten och naturvetenskapen. <br/><br/><i>Vad är filosofi? </i>utgör kulmen på samarbetet mellan Deleuze och Guattari, efter de tidigare böckerna <i>Anti-Oidipus</i>, <i>Tusen platåer </i>och <i>Kafka - för en mindre litteratur</i>. Boken är inte bara en pedagogisk analys och förklaring av vad begreppsligt tänkande innebär, utan också en kraftfull uppmaning att skapa nya begrepp; att skapa ett filosofiskt tänkande för samtiden och framtiden. <br/><br/>När den gavs ut 1991 skrev filosofen Didier Eribon att "det är en oerhört stor bok ... en av dessa sällsynta böcker som får oss att betrakta saker och ting på ett annat sätt ... den kommer mycket snart att bli en klassiker." Det blev den också, inte bara inom den akademiska filosofin, utan i en betydligt bredare teoretisk och kritisk bemärkelse. <br/><br/>"För att svara på frågan krävs alltså något annat än en filosofi eller mer eller mindre vaga föreställningar om tänkandet i allmänhet: det som behövs är en utredning av vad filosofi är och gör, inifrån den filosofiska aktiviteten". (Ur Fredrika Spindlers förord.) <br/><br/>Boken är översatt från franska av Rikard Johansson, Fredrika Spindler &amp; Sven-Olov Wallenstein.

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

<b> En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer</b><br/><br/>1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till <i>Så talade Zarathustra</i>. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv.<br/>Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. <i>Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra</i>, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.<br/><br/>FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.<br/><br/><i>»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud</i>