Svenska

Nu finns äntligen Tove Janssons vistexter samlade mellan pärmar! Tove Jansson var en multikonstnärligt begåvad och rebellisk person med många strängar på sin lyra. Hon levde enligt sina egna ord: måla måla flickan lill, minns att ingenting står still, alltid skall du vandra . Sångaren och skådespelaren Emma Klingenberg, som har turnerat med konserten Tove Jansson visdiktaren och forskat i musiktemat inom konstnärskapet, har nu sammanställt sina guldfynd.<br/><br/>Klingenberg skriver medryckande om den musik Tove dansade till i sin ateljé och på Klovharun, och gräver djupt i Toves och partnern Tuulikki Pietiläs omfattande kassettsamling. Många relationer i Toves liv påverkade visdiktandet inte minst den stormiga passionen med teaterregissören Vivica Bandler som resulterade i den hemliga samlingen Visor till min dam och den vågade Stora Mymmelsången. <br/><br/>Detta är min målarsång är en samling av över sextio ursprungliga vistexter, och innehåller allt från muminvisor till den älskade Höstvisan. Helheten är bildsatt med unikt material av dagboksskisser, fotografier och handskrivna dokument, vilket skapar ett visuellt enastående verk.

I boken "Uteliggaren som blev advokat" berättar Stefan Olafsson med journalisten Gustav Gelin hela den osannolika historien om sin dramatiska livsresa.<br/><br/><br/><br/>I tio år lever Stefan Olafsson som hemlös narkoman. Han försörjer sig genom stölder och inbrott, sover i portuppgångar och soprum, och åker in och ut på anstalter. Men när han en natt räddar livet på 80-åriga Heidi på Östermalm tar livet en annan vändning. Steg för steg påbörjar han den långa resan mot ett helt nytt liv, med nykterhet och studier på juristlinjen.<br/><br/><br/><br/>Idag är Stefan tillbaka på samma häkten, rättssalar och fängelser där han själv suttit som brottsling, men nu på andra sidan, som framgångsrik försvarsadvokat.

<i>Utan någon livsmanual ställs jag inför en sjukdom som de säger är ständig och utan slut. Prestationer och ambitioner blåser iväg som en näve nysnö i min hand. Vem är jag nu om jag inte längre är den jag var?</i> <br/><br/>Maria Assarsson är 28 år när hon börjar förstå att något inte står rätt till i hennes kropp. Hon är nybliven mamma och promenaderna med barnvagnen börjar kännas som maratonlopp. Olika förlamningssymptom uppstår och en oerhörd trötthet tilltar. Allt känns främmande. Hon som brukade vara så stark, inte bara tränade hon mycket själv utan var också aerobicsinstruktör och höll klasser. Plötsligt kastas hon in i en sjukdom som läkaren säger aldrig går över. Ung med framtidsanda och hela livet framför sig drabbas hon av MS, multipel skleros.  <br/><br/>Men svårigheterna är långt fler än smärtan och sjukdomen. Det blir också en kamp för att komma tillbaka till arbetslivet, tro på sig själv igen och för att övertyga omvärlden om att hon har ambitioner. Utan nycklar till att hantera det här nya livet tvingas hon på egen hand finna vägar framåt. Och hur kombinerar man svår, kronisk sjukdom med att vara mamma till ett litet barn? <br/><br/>I <i>Utan bollar i luften</i> berättar Maria Assarsson ärligt om hur det är att som ung mamma drabbas av en svår, kronisk sjukdom. 

<p>"[...] en känslosam, gripande och intim biografi [...] ett måste för alla oss som älskar bandet Van Halen."</p><p>- Henric Ahlgren, BTJ, betyg 4 av 5</p><p></p><p>Intimt, ärligt och öppet om syskonkärlek, sorg och rock n roll. </p><p>Alex Van Halens<i> Bröder</i> liknar ingen annan rockbiografi.   </p><p>För första gången kommer hela berättelsen om de nederländska bröderna Edward och Alex och Van Halen och det legendariska bandet de startade efter den tidiga flytten till USA.   </p><p>Den nu 71-årige trummisen Alex Van Halen delar med sig av sin personliga historia om familj, vänskap, musik och kärlek i en hyllning till sin älskade bror och bandmedlem, Edward (1955-2020). Skriven medan han fortfarande sörjde sin brors för tidiga död. I samarbete med den hyllade The New Yorker-skribenten Ariel Levy vill Alex sammanfatta sin brors liv, gärning och död.   </p><p>Alex berättar om brödernas barndom, först i Nederländerna och sedan i arbetarklassens Pasadena i Kalifornien, med en kringresande musiker till far och en mycket proper indonesiskfödd mor. Han delar också med sig av berättelser om musikpolitik, inbördes strider och en uppsjö av dåligt manligt beteende.   </p><p>"Jag var med honom från dag ett", skriver Alex om sin bror. </p><p>"Vi delade erfarenheten av att komma till det här landet och fundera på hur man skulle passa in. Vi delade en skivspelare, ett hus på 800 kvadratmeter, en mamma och pappa och en arbetsmoral. Senare delade vi baksätet på en turnébuss, alkoholism, erfarenheten av att bli känd, att bli pappa och farbror och att tillbringa fler timmar i studion än jag har gjort med något annat i det här livet.  Vi delade en djup förståelse som de flesta människor bara kan hoppas på att uppnå under en livstid."   </p><p><i>Bröder</i> innehåller också aldrig tidigare visade foton från Alex Van Halens privata arkiv.</p>

Kvinnorna i Gästrikland - En reportagebok om vår tids historia som är skriven av Malena Hilding och Lilian Sjölund. Boken handlar om 25 starka gästrikekvinnor som har gjort skillnad. Det här är en samling reportage om starka kvinnor som lever i Gästrikland.<br/><br/>25 kvinnor 2025. Ett stycke nutidshistoria om ett oförtjänt, lite bortglömt landskap. Gästrikland. För att förstå samtiden måste blicken vändas bakåt. Landskapet kan ändå stoltsera med att ha placerat den första kvinnan i landets riksdag. Pionjäranda? Det kan vara en slump eller så är det något tillåtande, drivande och självklart som varken stoppar dem från att ta OS-guld eller bryta tabun. Man ska tro att man är nåt säger en och trotsar Jantes oskrivna lag så det mullrar i järnverket. De är yrkeskunniga, ingen slår dem på fingrarna, vare sig det handlar om att bygga miniatyrstäder, restaurera gamla hus, känna igen 25 aromer i ett glas whisky eller för all del mot alla odds få ett bageri och café att blomstra trots att genomfartsleden dras om. Gästrikland, ett landskap där idrotten, matarvet, industrin och folkrörelserna spelat stor roll. Och där 25 kvinnors röster kan visa oss hur det finns en framtid.

Viktor Frisk drömde stort och fann allt. Bara för att förlora sig själv. I Barn av vår tid berättar han för första gången ärligt om sitt liv. Om framgångar och motgångar. Om den unge Viktor som alltid kände sig annorlunda och som ville bli något. Om den Viktor som fick allt han drömde om bara för att inse att det inte var vad han behövde. Om den Viktor som drogs in i ett missbruk och som höll på att bränna ut sig själv på så många sätt. Om den Viktor som till slut lärde sig att acceptera sin sexualitet och sin psykiska sjukdom. Och som idag vill vara ett föredöme för andra. Både för den som kämpar med psykisk ohälsa och för de alldeles för många unga män som lever i en miljö där toxisk maskulinitet dominerar och som gör att de inte kan leva som de själva vill. Så som Viktor till slut äntligen kan.

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.<br/><br/>Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.  <br/><br/>Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria.