Svenska

På 70-talet förändrade Alice Cooper populärkulturen. Bandet - för det var ett band - blandade rock med teater, provokation och skräckestetik. Med smink, ormar och sceniska avrättningar skapade de en show som var lika mycket konstprojekt som musik. Gruppen tänjde på gränserna till vad som ansågs vara underhållning. De provocerade, lekte med publikens reaktioner och utmanade konventioner. Framförandet var konfrontativt och showens tema kretsade kring våld, bestraffning, död och återuppståndelse. De "satte pålen i hjärtat på hippiekulturen", som sångaren själv uttryckte det. Varje medlem bidrog till att forma figuren Alice Cooper, men redan år 1975 splittrades bandet. Sångaren Vincent Furnier behöll namnet och fortsatte som soloartist, men allt han gör bottnar i det band han en gång skapade. Det här är den första boken i sitt slag om de tidiga åren i bandet Alice Cooper, skriven av hårdrocksjournalisten Carl Linnaeus.

Hela Låtkatalogen 1974-1999 [Bok / Inbunden]

Det finns idag ingen musikgenre som speglar Sverige oftare än hiphopen. Den kommenterar samtiden och via musiken formulerar en yngre generation sin plats i världen. I Ortens favoriter berättar Ametist Azordegan om de människor som format svensk hiphop, rappare, låtskrivare, musiker, producenter och fans. Hon visar hur hiphopen idag på många vis tagit den roll som proggrörelsen spelade på 1960- och 70-talen, och hur förortens ungdomsrörelser och aktivister<br/>genom musiken har fått samma betydelse som arbetarrörelsen tidigare hade i förorterna. Oavsett om det handlar om jämställdhet, antirasism, protester mot lyxrenoveringar av hyresrätter eller utförsäljningar av centrum.<br/><br/>I boken skildras de senaste trettio årens konstnärliga och musikaliska rörelser inom genren. Genom ett stort antal intervjuer levandegör Ametist Azordegan såväl Sveriges utveckling under de här åren som en hel konstforms rörelse från periferi till centrum.<br/><br/>Ametist Azordegan är musikjournalist. Hon har arbetat på SVT med musikprogrammen Pop i Fokus och Kvällstoppen. Under sju år var hon kreativ producent och program ledare för En kärleksattack på svensk hiphop i SR, landets största forum för svensk hiphop. Hon har skrivit om populärkultur för bland annat DI Weekend, Sonic, Göteborgs- Posten, Metro och Gaffa, samt sitter i juryn för Grammis och Swedish Music Hall of Fame. Ametist Azordegan är född<br/>i Teheran och bor i Rågsved i Stockholm.

Nybörjartur Livet Ut [Bok / Flexband]

Femton år efter Patti Smiths hyllade <em>Just Kids</em> ger Brombergs i november ut fortsättningen. Personligt skrivet om ett liv inspirerat och format av kärlek, förlust, uppoffring och konst.<br/><br/><br/><br/><em>Änglarnas bröd </em>är det mest personliga som Patti Smith har skrivit. Hon tar oss genom sin barndom efter andra världskriget: lungsjuka barn, grannar som kämpar för överlevnad i ett utdömt bostadsområde. Där, i barnets värld fylld av drömmar och fantasier, står Patti som kapten för sin lojala och älskade syskonarmé. Hon besegrar mobbare, samtalar med sköldpaddornas konung och söker efter heliga silvermynt.<br/><br/><br/><br/>Under tonårstiden får musiken och poesin allt större plats i hennes liv och Arthur Rimbaud och Bob Dylan blir viktiga förebilder. Hon skriver poesi, sedan låttexter, vilket leder till ikoniska inspelningar som Horses, Dancing Barefoot och Because the Night. Men en dag lämnar hon allt bakom sig för att gifta sig med sin stora kärlek, Fred "Sonic" Smith. Tillsammans skapar de ett liv vid en kanal i St. Clair Shores, Michigan, med gamla pilträd och fruktträd. Hon bygger ett eget rum, inrett med en kudde av marockanskt silke, en persisk kopp, bläckhorn och penna. Paret tillbringar nätterna med att studera nautiska kartor och att planera nya äventyr samtidigt som de bildar en familj.<br/><br/><br/><br/>När Patti Smith genomgår svåra tider vävs sorg och tacksamhet samman genom att ta hand om sina barn, att återuppbygga sitt liv och, slutligen, att börja skriva igen. Där finns möjligheten att omvandla det vardagliga till det vackra, det vanliga till det magiska, att göra smärta till hopp - och att leva för att skriva och att skriva för att leva.<br/><br/><br/><br/>"Självklart kommer Just kids att bli en klassiker." Dagens Nyheter<br/><br/><br/><br/>"Patti Smith är en lysande författare, som vet hur man gör konst av sitt liv. Hon skriver med oavbrutet starkt vibrerande närvaro." Aftonbladet

Hårdrocken har roat, skrämt och provocerat i mer än ett halvt sekel. Trots, eller kanske tack vare, ständigt motstånd från kritiker, föräldrar och moralister har den överlevt längre än de flesta musikstilar. <br/><br/>Hårdrockens historia är en berättelse om uppror mot auktoriteter, om musikaliskt, kulturellt och socialt gränsöverskridande och inte minst om en obändig lojalitet med den enskilda människan och hennes längtan efter frihet. <br/><br/>Om detta handlar denna bok. Åtta skribenter, som till vardags skriver om politik, och två hårdrocksmusiker ger varsin berättelse om vad hårdrocken har betytt för dem själva och för samhället. Det handlar om uppror, om frihet och om den mening och glädje som ryms i den tunga musiken.

Den som läser om svensk konstmusik stöter snabbt på Lennart Hedwalls skrifter. Under sin långa bana som musikforskare och skribent har han skrivit en rad av standardverken. Han har behandlat såväl den svenska symfonin och romansen som tonsättarna Hugo Alfvén, Carl Jonas Love Almqvist och Erik Gustaf Geijer, alla i omfattande arbeten. Som tonsättare har Lennart Hedwall också talat i egen sak, från inläggen i den stora musikdebatten på 1950-talet till reflektioner över vad det innebär att skriva romanser under efterkrigstiden.<br/><br/>Artikelsamlingen <i>Ord om musik</i> innehåller 20 av Hedwalls främsta artiklar under 6 årtionden samt en nyskriven text där han blickar tillbaka på sin bana. Alla hans huvudsakliga intresseområden finns med: den svenska musikens historia från det sena 1700-talet och framåt, frågorna om interpretation och den moderna musikens estetik. Det är omistlig läsning för alla som vill tränga in i konstmusiken.<br/><br/>Lennart Hedwall (f. 1932) är tonsättare, dirigent och musikforskare. Som musikskribent inledde han sin bana på 1950-talet i <i>Dagens Nyheter</i> och musiktidskrifter. 1995 disputerade han på en avhandling om musiklivet i Värmland. Han valdes in som ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien 1980 och av Accademia Filarmonica Bologna 1995.<br/><br/>Boken ges ut i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien och har nummer 161 i dess <a href="https://www.musikaliskaakademien.se/verksamhet/publikationer" target="">skriftserie</a>.