Svenska

Det här är ett läromedel till naturbruksutbildningen på gymnasiet som omfattar delar av det centrala innehållet i kurser som naturbruk, Djuren i naturbruket, Djurhållning 1 och 2, samt Lantbruksdjur 1 och 2.<br/><br/> Här kan du läsa om nötkreaturets biologi och ursprung, från uroxen fram till de specialiserade kött-raser och högproducerande mjölkkor vi har idag. Du får lära dig om den praktiska djurhållningen, utfodring, stalldesign och vanliga sjukdomar, men också om kors etologi, känslor, personlighet, kognition och relationer.<br/><br/> I den här boken finns också information om ständigt samhällsaktuella frågor så som beteslagstiftningen, antibiotikaresistens och nötkreaturets påverkan på växthuseffekten. Ett kapitel om djurväl-färd och etik ger underlag för vidare diskussioner i klassrummet.<br/><br/> Till skillnad från många andra läromedel på gymnasienivå är all information vetenskapligt baserad och i texten hänvisas tydligt till relevant forskning som ger möjlighet till såväl faktagranskning som fördjupning.

En engagerad och faktafylld skildring av den svenska grisens kulturhistoria. Här sätts detta mångfasetterade djur in i ett större sammanhang. Och grisen och människan har en lång gemensam berättelse att erbjuda, inte bara djurets kotletter eller dess föga smickrande användning i språket. "En bok om ett av de intelligentaste djuren borde få inledas av djuret självt", skriver Martin Ragnar. Nu är icke detta möjligt, men däremot möter vi grisen i hundratals foton och illustrationer, där den plirande tittar betraktaren i ögonen eller med berättigad misstänksamhet skyggar med blicken, där den leker och bökar, umgås eller bara vegeterar. Ragnar skriver om härstamning och egenskaper, om grisens plats i religionen, om dess renlighet och nyttighet som markberedare, som jaktgris, tryffelsvin och sällskapsdjur. Grisen har likaså varit offerdjur, är både tamsvin och vildsvin, ollonsvin och skogssvin. Här möter lantraser och förädlade grisar, men samtidigt mänsklig grymhet och grishat. Naturligtvis avhandlas även grisen som köttdjur och leverantör av skinka och korvar till människans middagsbord. Därför skriver Ragnar också om slakt och köttprodukter av gris i kyldiskar och olika matvaror. Inte minst möter läsaren den svenska »urgrisen«, återuppstånden som Linderödssvinet på många ställen i denna insiktsfulla lovsång. Två välkända »gris- och matprofiler« har skrivit varsitt företal till boken uppfödaren Rolf-Axel Nordström och mästerkocken Paul Svensson. Martin Ragnar är författare, forskare och både humanist och naturvetare/tekniker med en rad böcker på den digra meritlistan. Hans två senaste matböcker är "Svensk ostkultur" och "Regional matkultur". Martin Ragnar är också ideellt engagerad i olika föreningar med mat på agendan.

Men de är inte fullt så lättskötta som man hoppas och det gäller därför att lära sig en hel del först. <br/><br/>Denna fårägarbibel har i 40 år varit den självklara handboken/uppslagsboken för alla som har en fårbesättning, liten som stor. Fårskötsel är visserligen en mycket gammal näringsgren, men den är under ständig utveckling. Numera lammar tackorna året om till exempel och det ger nya produktionsförutsättningar. <br/><br/>Boken <em>Får</em> har också utvecklats och kommer nu i en 8:e &ndash; helt omarbetad och aktualiserad &ndash; utgåva med Sveriges kunnigaste personer inom fårskötsel som författare. Den behandlar det mesta om får och fårskötsel: förutsättningar, raser, avel, fårkontroll, utfodring, fårens beteende, skötsel och vård, hälsovård, sjukdomar, kött, ull, skinn, fårens betydelse som landskapsvårdare och mycket mer. <br/><br/><strong>Erik Sjödin</strong>, död 2009, var en svensk agronom, husdjurskonsulent i Västernorrland, författare och portalfigur inom svensk fårskötsel. Han var även hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

"Är du törstig?" Stig räcker spannen till fotografen Lars-Olof Hallberg under hans första besök på den småländska gård där syskonen Berit och Stig Aronsson bott sedan nästan sextio år. Hästen Rallaren har just druckit två och en halv spann, och nu är det fotografens tur om han vill ...

<b>Lars-Olof Hallberg</b>, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter. <br/><br/>På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning. <br/><br/>Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet. <br/><br/>I boken <i>Fjällbondens avsked</i> får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden. <br/><br/>Lars-Olof har tidigare gett ut böckerna <i>Den siste bonden på Tämmesboda</i>, <i>Gården på fjället</i> och <i>Äppelkungar</i>.

Med den andra, omarbetade och kraftigt utökade svenska upplagan av Skador och sjukdomar på träd i handen kan skogsvandraren undersöka och bestämma totalt 305 skador och sjukdomar hos 17 släkten av de vanliga barr- och lövträden, med hjälp av enkla, lätt åtskiljbara kännetecken. 672 färgbilder illustrerar en mängd viktiga skadesymptom som förekommer i Sverige och de nordiska länderna. Beskrivande texter pekar på orsaker till och betingelser för att skadorna uppkommer, samt förväxlingsrisker. Framför allt beskrivs skadebilder som i varje enskilt fall kan härledas till en enda orsak. Hit hör torka, kyla, åska, brist på näring, luftföroreningar, salt från havet eller vägarna, bekämpningsmedel på avvägar, samt insekter och andra småkryp. Många infektionssjukdomar orsakade av parasitiska svampar, bakterier, mykoplasma eller virus beskrivs också, även en del som främst uppträder som sekundära skadegörare. Helt nya delar i denna upplaga, eller gamla i ny bearbetning, behandlar främst viktiga och aktuella skador såsom skvattramrost, törskatesvamp, björkrost, bokbarksjuka och de först på senare tid uppträdande Phytophthora-sjukdomarna och askskottsjukan, många nya skadeinsekter på både barr- och lövträd, framför allt barkborrar, samt vedrötor och andra defekter på veden. Ett helt nytt kapitel ägnas alen. Boken är bearbetad för svenska och nordiska förhållanden, och har kompletterats med uppgifter om var skadorna förekommer i Norden. Fackgranskningen har utförts av Pia Barklund, skoglig mykolog och patolog, och Åke Lindelöw, skogsentomolog, båda vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna.

"Viktig och tänkvärd bok!"<br/><em>BTJ</em> <br/><br/>"Intelligent populärvetenskap när den är som bäst."<br/><em>The Economist</em> <br/><br/>"Populärvetenskap i dess mest lättillgängliga form: rolig, fascinerande och full av fängslande porträtt av forskare och bientusiaster som han träffar under sina efterforskningar."<br/><em>The Guardian</em> <br/><br/><em>Binas hemliga liv </em>handlar om alla slags bin &ndash; från honungsbin och humlor till mindre välbekanta pälsbin, sandbin, tapetserarbin och murarbin. Här blir vi indragna i en märklig värld som ligger gömd i full åsyn. <br/><br/>Genom att väva ihop populärvetenskap med vår kulturhistoria gör Thor Hanson det möjligt för oss att förstå allvaret i hoten mot binas existens, från bekämpningsmedel till klimatförändringar. Det är först när vi vet varifrån bina kommer och vad de förser oss med som vi verkligen kan inse vad som står på spel. <br/><br/>Binas historia börjar för 125 miljoner år sedan, när en stekel första gången vågade mata sina ungar med pollen. Deras liv är tätt sammanflätat med vår kulturhistoria och de har möjliggjort medicinska framsteg och en agrikulturell revolution; de har gett oss sötma och ljus och blommors skönhet, och än i dag står de bakom så mycket som en tredjedel av den mat vi äter. Att lära känna biet är inte bara att bli bekant med en fascinerande och vacker insekt &ndash; det ger också en skymt av ett grundläggande nätverk av relationer som binder samman människans och naturens världar.