Svenska

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.   <br/><br/>De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat <i>Misslyckat?</i> Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.   <br/><br/>Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat <i>Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence</i> (2013), <i>Energy and Geopolitics</i> (2019) och <i>The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism</i> (medförfattare, 2024).   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Misslyckat?</i> i form av häften som samlas i en box.

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång.   <br/><br/>Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas.     <br/><br/>Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut <i>Den kapitalistiska välfärdsstaten</i> (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken <i>Hjälpas åt: Om marknader och människor</i> (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden <i>Bergh &amp; Wernberg</i>.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.