Svenska

Hur hanterar man de svåra frågorna i rollen som skolledare, rektor, förskolechef och pedagog? Vad säger regelverket, vilken praxis finns det och vad ska man tänka på i följande situationer? <ul> <li>Nyanställning</li> <li>Förflyttning mot arbetstagarens vilja</li> <li>Samarbetsproblem på arbetsplatsen</li> <li>Arbetsskyldighetens gränser</li> <li>Förbud av bisyssla</li> <li>Facklig förtroendemans rättigheter</li> <li>Diskriminering</li> <li>Disciplinpåföljd</li> <li>Uppsägningar</li> <li>Rehabiliteringsansvar</li> <li>Arbetstid</li> <li>Registerkontroll</li> <li>Användning av sociala medier</li> <li>Yttrandefrihet och kritikrätt</li> <li>Arbetsmiljö, inklusive OSA</li> <li>Våld i skolan</li> </ul> <br/><br/>Dessa och många andra frågor behandlas i <em>Arbetsrätt för skolledare och pedagoger</em>. Boken presenterar också de olika aktörerna på arbetsmarknaden och hur samverkan inom skolan fungerar. Den innehåller även checklistor och mallar. <br/><br/>Fjärde upplagan är uppdaterad med författnings- och kollektivavtalsändringar samt ny praxis.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. <br/><br/>Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. Kommunerna har fått ansvar för brottsförebyggande arbete. Reglerna om drogtest av unga har ändrats liksom reglerna om brottsutredning och bevistalan mot barn under 15 år. Socialnämndens närvaroplikt vid förhör med unga har skärpts och nämndens yttrande rörande unga som misstänks för att ha begått brott har utvidgats. Ungdomstjänst får numera föreläggas genom strafföreläggande. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. <br/><br/>Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har &ndash; eller misstänks ha &ndash; begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Bedrägeribrottsligheten ökar, tar ständigt nya former och är här för att stanna. Då krävs en större medvetenhet och en bättre kunskap om denna brottslighet i samhället i stort. Annars vinner bedragarna. Denna lärobok &ndash; den första i sitt slag &ndash; vill nå ut brett och vill göra<br/> konkret och praktisk nytta i både det brottsbekämpande och det brottsförebyggande arbetet. <br/><br/>Med ett unikt upplägg, med både civilrättsliga regler och straffrättsliga regler, klargörs bland annat vad som gäller i praktiken om dessa två regelverk ställs mot varandra och på sin spets i en bedrägerisituation. <br/><br/>Boken innehåller även en genomgång av de två huvudtyperna av bedrägeribrottet: det klassiska bedrägeriet som kräver ett vilseledande av en fysisk person och datorbedrägeriet som inte kräver något vilseledande och är det brott som sker dagligen och i stor omfattning genom till exempel våra butikers självskanningssystem. <br/><br/>Boken riktar sig till alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med ekonomiska transaktioner, avtalsförbindelser och förpliktelser. De tänkta läsarna är såväl privatpersoner som personer i näringslivet, i branschorganisationer och inom myndigheter &ndash; såväl<br/> brottsbekämpande som andra &ndash; och inom kommunal och regional verksamhet. Även studenter och undervisande personal vid yrkesutbildningar, universitet och högskolor är givna målgrupper.

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Barnets bästa &ndash; tillgodoseendet av ett barns behov och intressen &ndash; ska vara ledstjärnan vid alla åtgärder som rör barn. Detta har slagits fast både i FN:s konvention om barnets rättigheter och i många olika svenska lagar. Men vad innebär egentligen barnets bästa som rättslig målsättning och hur ser vi på barn i rättsliga sammanhang? <br/><br/>I <em>Barnets bästa</em> redogörs för barnets rättsliga ställning i familjen och hur barns rätt tillgodoses vid fastställande av föräldraskap och familjetillhörighet. Barns rätt till omsorg och försörjning samt tvister mellan föräldrar om barn behandlas. Vidare redogörs för socialnämndens ansvar för att barn och unga får växa upp under goda och trygga villkor, särskilt vad gäller barn i familjehem och barn som utsatts för brott. Boken innehåller också avsnitt som rör barn och unga som självständiga rättssubjekt; deras rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Barns rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården berörs, likaså regler rörande unga lagöverträdare och barns skadeståndsskyldighet. Reglering som rör barns rättsliga ställning på olika sätt är kontinuerligt föremål för reformer. I denna 8:e upplaga har framställningen uppdaterats för att spegla senare års lagändringar och praxis. <br/><br/><em>Barnets bästa</em> kan användas som kunskapskälla i utbildningar till jurist, socionom, lärare och journalist. Boken är också av intresse för verksamma inom hälso- och sjukvården och för andra med ett yrkesmässigt eller privat intresse av frågor som rör barns rätt.

Nu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk <em>Kreditsäkerhet i fartyg</em> från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg. <br/><br/> <br/><br/>För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 &sect; skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.