Svenska

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Karnov bokverk 2021/22 är ett stort juridiskt uppslagsverk i vilket lagar och andra författningar kommenteras. Verket gör det möjligt att snabbt finna lösningen på juridiska frågor och problem. Kravet på effektivitet i arbetet hos domstolar och myndigheter, på advokatbyråer, inom näringslivet och i organisationsväsendet har ständigt ökat under de senaste decennierna. Karnov är avsett att täcka behovet av ett hjälpmedel som ger svar på vanliga tolknings- och tillämpningsfrågor. Är problemet av mera komplicerat slag ger Karnov upplysning om förarbeten, rättsfall, lagkommentarer eller vetenskapliga verk som bör konsulteras för vidare studier. <br/><br/>I årets upplaga av bokverket finns 747 författningar uppdaterade i sin lydelse per den 1 juli 2021. Nya författningar som finns kommenterade i denna utgåva är bland andra museilag (2017:563), lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), lag (2021:34) om tillträdesförbud till butik, lag (2021:401) om Allmänna arvsfonden och fastighetsmäklarlag (2021:516). <br/><br/>Karnov bokverk 2021/22 består av tre band och ett register.

<em>Fastighetsmäklaren en vägledning </em>tar upp de regler och frågor som en mäklare i dag måste beakta i sin yrkesutövning. Boken har uppdaterats med bl.a. följande: <ul> <li>Ny lagstiftning och nya rättsfall.</li> <li>Fastighetsmäklarlagens bestämmelser om ansvar för mäklarföretag.</li> <li>Frågor med särskilt fokus på miljörätt.</li> <li>Frågor kring diskriminering.</li> <li>Frågor kring penningtvätt.</li> <li>Fördjupat avsnitt om fastighetsköp med ägarlägenhetsfastigheter och arrenden.</li> <li>Frågor kring skyddad identitet.</li> <li>Användandet av drönarbilder vid marknadsföring.</li> <li>Betydelsen av begreppen acceptpris och lockpris enligt ny praxis.</li> <li>Risken för kostsam justeringsskyldighet för säljare av kommersiella fastigheter vid frivillig beskattning för mervärdesskatt.</li> </ul> <br/><br/><em>Fastighetsmäklaren en vägledning </em>är avsedd att användas i undervisningen för blivande fastighetsmäklare. Den är även en kunskapskälla för praktiskt verksamma fastighetsmäklare, jurister och andra som vill orientera sig och önskar fördjupade kunskaper inom de behandlade områdena.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. <br/><br/>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort. <br/><br/>Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

I <em>Straffansvar vid atypiska sinnestillstånd</em> undersöks de straffrättsliga förutsättningarna för skuld i fall där gärningspersonen har ett atypiskt sinnestillstånd, såsom en allvarlig psykisk störning eller en tillfällig sinnesförvirring. I de flesta straffsystem gäller särskilda regler som undantar eller ursäktar personer som på grund av till exempel en psykos har saknat förmåga att förstå eller kontrollera sitt handlande. Sådana undantagsregler anses uppfylla ett grundläggande krav på rättvisa i en modern rättsstat. <br/><br/>Det svenska straffsystemet utgör dock ett avvikande exempel. Sedan brottsbalken trädde i kraft 1965 saknas ett krav på ansvarsförmåga, eller <em>tillräknelighet</em>, som förutsättning för straffansvar. Huvudregeln är att alla har ansvarsförmåga och det finns inga undantag. Brottsbalken innehåller istället regler för särbehandling som möjliggör rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott. För att vård- och skyddsåtgärder ska kunna komma till stånd måste dock gärningspersonen dömas för brott, vilket förutsätter skuld. Personen måste ha begått gärningen med uppsåt, det vill säga med &rsquo;vett och vilja&rsquo;. <br/><br/>Avhandlingen behandlar hur skuldkravet konstrueras och tillämpas genom ett samspel mellan rättsliga och rättspsykiatriska bedömningar. Analysen visar på både begreppsliga och praktiska problem med att tillämpa straffrättens &rsquo;vanliga&rsquo; regler vid atypiska sinnestillstånd. Straffrättsliga föreställningar om normalitet och rationalitet ställer upp ramar för den rättsliga bedömningen som lämnar ett mycket begränsat utrymme för friande domar och som gör prövningen sårbar för hänsyn gällande vårdbehov och samhällsskydd.

<em>Svensk juridik</em> är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken.<br/> Boken behandlar följande rättsområden:&bull; Vad är juridik?&bull; Konstitutionell rätt&bull; Förvaltningsrätt&bull; Personrätt&bull; Allmän förmögenhetsrätt&bull; Avtalsrätt&bull; Köprätt&bull; Fastighetsrätt&bull; Ersättningsrätt&bull; Arbetsrätt&bull; Associationsrätt&bull; Immaterialrätt&bull; Marknadsrätt&bull; Fordringsrätt&bull; Sakrätt&bull; Exekutionsrätt&bull; Familjerätt&bull; Straffrätt&bull; Processrätt<br/> <em>Svensk juridik</em> kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Under de senaste åren har ett stort antal hållbarhetsrelaterade regelverk införts på finansmarknaden. Lagstiftningen har stor betydelse för företag och investerare. I boken diskuteras hållbarhetsriskernas betydelse i investeringar, hållbarhetsriskhantering i finansiella företag, hållbarhetsrelaterade upplysningar och grönmålning ur ett regulatoriskt perspektiv. <br/><br/>Centrala regelverk inom området behandlas, såsom: <ul> <li>Klimatlagarna i EU och Sverige</li> <li>Taxonomiförordningen</li> <li>Hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR)</li> <li>Hållbarhetsrapporter (NFRD/CSRD)</li> <li>Hållbara obligationer (EuGBS)</li> <li>Tillbörlig aktsamhet i värdekedjan (CS3D)</li> <li>ESG-betyg</li> <li>Index och referensvärden (PAB/CTB)</li> </ul> <br/><br/>Ett särskilt avsnitt ägnas åt de nya kraven på integrering av hållbarhetsriskhantering i finansiella företag när det gäller bland annat organisationsstruktur, kunskaper hos anställda, investeringsprocesser, hanteringen av intressekonflikter och lämplighetsbedömningar. <br/><br/>Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med finansmarknaden och arbetar med investeringsfrågor och riskhantering, som exempelvis risk- och compliance-ansvariga inom finansbranschen, rådgivare och advokater.