Svenska

<span style="font-size:12.0pt;font-family:'Times New Roman','serif';">FÖR FÖRSTA GÅNGEN finns nu här en samlad översättning av Dödahavsrullarna på svenska. Flertalet av dessa skriftrullar härstammar från det första århundradet före vår tideräknings början. De låg gömda i grottor vid Döda havet i nästan 2 000 år. Totalt representerar fynden ca 900 handskrifter, men de består av tiotusentals fragment. Inte förrän på 1990-talet blev allt material tillgängligt för forskarvärlden. Bakom texterna står en judisk sekt, som tolkade den Hebreiska bibeln i ljuset av sin situation och tillämpade Lagen efter särskilda principer. Dödahavsrullarna ger oss en unik inblick i den judiska religiösa och politiska historien vid tiden strax före kristendomens framväxt. Denna översättning gör ett representativt urval av texter från detta omfattande material tillgängligt för svenska läsare. Texterna är sorterade efter de olika genrer som förekommer. Arbetet med översättningen har bedrivits av forskare med specialistkompetens i samtida hebreiska, arameiska, grekiska samt bibelvetenskap och religionshistoria. Översättningarna är gjorda utifrån respektive originalspråk och med hänsyn tagen till den komplicerade situationen med textunderlag och rekonstruktioner av fragmentariska och skadade texter.</u>

Abrahams Barn - Vad Skiljer Och Förenar Judendom, Kristendom Och Islam? [Bok / Häftad]

<i></i><br/><br/><i>Den glada vetenskapen </i>är en av Friedrich Nietzsches vackraste och mest personliga böcker. <br/><br/>Den är ett mikrokosmos av allt det som Nietzsche brukar förknippas med: aforismer och storslagna diskussioner av filosofiska problem, etik och kunskapsteori, reflektioner om konst och Guds död, den eviga återkomsten och Zarathustra.<br/><br/><br/><br/>"Oaktat sina ursinnigheter är den mera samtida än de flesta böcker som råkar vara skrivna nu."  (Horace Engdahl, DN)

Gustaf Wingrens numera smått klassiska bok Människa och kristen. En bok om Irenaeus (1983) skrevs med utgångspunkt från och för att fungera i ett alldeles speciellt historiskt sammanhang. Men författaren arbetade i själva verket utifrån olika historiska horisonter: 100-talet respektive 1900-talet, två epoker åtskilda av ett nära artonhundraårigt tidsspann, men sammansmälta i en och samma problematik. Denna utgångspunkt för framställningen bär på långt mer sprängstoff än vad det kan se ut som vid en första anblick. Wingrens utgångspunkt i Människa och kristen är att vår tid har långt fler likheter med Irenaeus tid än med den epok som Luther levde i, och det hänger samman med kyrkans förändrade ställning: Vi närmar oss fornkyrkans minoritetsläge. Ur Bengt Kristensson Ugglas efterord till denna nyutgåva av Gustaf Wingrens bok från 1983.

"MÄNSKLIGHETEN HAR GLÖMT SINA INSTRUKTIONER"<br/> Det var det svar de äldste bland ursprungsbefolkningarna i Nordamerika gav Manitonquat när han reste över kontinenten i slutet av 1960-talet för att söka svar på frågan "Vad är det för fel på människor? Varför finns det krig, våld, förtryck, girighet, orättvisor, fattigdom, likgiltighet och miljöförstörelse?" När han satt tillsammans med, och lyssnade på "de äldste" från De Första Nationerna från alla delar av Nordamerika, började han få en tydligare insikt och förståelse för det de brukade benämna "De Ursprungliga Instruktionerna". Hela skapelsen har formats efter dem, de som också benämns Naturlagar, Dharma eller Tao.

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)<br/><br/>Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.<br/><br/>Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat <i>Spinoza - multitud, affekt, kraft</i> och <i>Nietzsche - kropp, konst, kunskap</i>.

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.<br/><br/><br/><br/>Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.