Svenska

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)<br/><br/>Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.<br/><br/>Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat <i>Spinoza - multitud, affekt, kraft</i> och <i>Nietzsche - kropp, konst, kunskap</i>.

Hur lever man det bästa livet? Vad skulle det innehålla? Kan vem som helst leva ett sånt liv? I så fall - lever du det livet? Det här är några av de frågor som den framstående kanadensiske filosofen Thomas Hurka ställer sig i denna bok. Svaren formulerar han med hjälp av både klassiska tänkare som Aristoteles och Nietzsche och samtida kollegor som Derek Parfit och Thomas Nagel. Lite mer oväntat är kanske att han även tar hjälp av Wayne Gretzky, Shakespeare och Tiger Woods, för att nämna några. Resultatet är en ovanligt livfull modern analytiskfilosofisk bok om det goda livet och hur man kan leva det. Thomas Hurka är professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto, ledamot vid Royal Society of Canada och har i flera decennier påverkat den moralfilosofiska diskussionen med sina originella perspektiv. Bland hans böcker märks även Perfectionism (1993), Virtue, Vice, and Value (2001) och British Ethical Theorists from Sidgwick to Ewing (2015).

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När <i>Skogsvandringen</i> utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.<br/><br/>Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. <i>Skogsvandringen</i> anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

René Girard är en av vår tids mest storslagna och kontroversiella tänkare. Sedan början av 60-talet har han utvecklat en teori, med grund i skönlitteratur, myter och antropologi, som försöker förklara kulturens uppkomst i människans rivalitet och begär. Utstötningoch offer är ett sätt att stabilisera samhället, där våldet avleds genom heliga riter. Det kristna evangeliet och den stora litteraturen - som hos Shakespeare, Dostojevskij och Proust - kan avslöja det våld som den offentliga kulturen täcker över.

OBS! NYÖVERSÄTTNINGEN! En filosofisk klassiker i ny svensk översättning: Epiktetos: Handbok i livets konst. Boken är upplagd som en svit aforismer och exempel och man får sig många tankeställare och många aha-upplevelser. Vissa kan nog tycka att den stoiska filosofin är för extrem, att den inte går att praktisera i vår moderna tid. Men ändå kan man lära sig mycket av den. Grundtanken i den känns mycket adekvat för vår hetsade nutid när många bryr sig för mycket om ovidkommande detaljer i livet och nästan stressar ihjäl sig trots att det påstås att vi lever i ett välfärdssamhälle. För att vara en filosofisk klassiker skulle man kunna säga att boken är ovanligt angelägen, ett mycket meningsfullt tillrop från en svunnen tid till oss som lever idag.<br/><br/> (OBS! Förväxla inte denna översättning med Nino Runebergs över hundra år gamla översättning.)

Vad gör vi egentligen när vi tänker? Tänker vi främst med hjälp av de ord och begrepp som traderats till oss, eller är vår inre föreställningsvärld också en form av tänkande? Tänker vi i bilder? Eller tänker bilderna åt oss? Kanske är vårt tänkande i själva verket för undflyende och gåtfullt för att beskrivas utifrån det redan tänktas kategorier.<br/><br/>Filosofin har alltsedan antiken definierats som ett begreppsligt vetande och således skiljts från bildens värld. Om filosofin och det begreppsliga vetandet ofta betraktats som ett sätt att få grepp om det verkliga genom abstraktionens konst, har konstens bilder betraktats som verklighetsfrånvänd fiktion.<br/><br/>Både begrepp och bild kan således sägas närma sig verkligheten genom att ta avstånd ifrån densamma. Skillnaden är att medan filosofin med sina begrepp har ansetts söka sanningen, har konsten och fiktionen ansetts stå för lögn. Samtidigt rymmer såväl filosofin som konsten helt andra möjligheter att förstå hur begrepp och bild är förbundna med varandra och hur tänkandet - bildens och begreppets - förhåller sig till verkligheten. Cavalcante Schuback följer dessa spår och skissar samtidigt det ännu otänktas kartor.<br/><br/>I <i>Att tänka i skisser</i> möter filosofer som Schelling, Husserl, Foucault och Heidegger konstnärer som Rembrandt, van Gogh, Klee och Beuys. Vad händer när konstnärens blick möter filosofens? Cavalcante Schuback placerar sig mittemellan dessa blickar och i skärningspunkten uppstår ett sällsynt djärvt tänkande.<br/><br/>"Bland flera som på senare år försökt att tänka nytt kring vårt förhållande till bilden utmärker sig denna höst på svenska Marcia Sá Cavalcante Schuback [...] I boken <i>Att tänka i skisser</i> [...] erbjuder hon en rad intressanta reflexioner som inte endast präglas av hennes filosofiska expertkunnande om exempelvis fenomenologin. Hon förmedlar också genomgående ett intresse för de kvaliteter i (vårt möte med) bilder som innebär ett blivande i stället för något statiskt och i den meningen utgör en del av det mänskliga om man så vill." (Ulf Eriksson, Dixikon)