Svenska

Filosofin Genom Tiderna - 1600-talet 1700-talet [Bok / Inbunden]

<b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b><br/><br/>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. <br/><br/>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   <br/><br/><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i>

<b> En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer</b><br/><br/>1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till <i>Så talade Zarathustra</i>. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv.<br/>Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. <i>Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra</i>, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.<br/><br/>FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.<br/><br/><i>»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud</i>

Den holländske 1600-talsfilosofen Baruch Spinozas viktigaste och mest diskuterade arbete. Dagmar Lagerbergs prisade nyöversättning (första gången utgiven av Thales 1989) i ny upplaga.

Carl von Linné (1707-1778) är i allmänhet mest känd som "blomsterkungen". Men han hade andra och mörkare sidor, vilket inte minst visar sig i <em>Nemesis divina</em> ('Den gudomliga vedergällningen'), den åldrade Linnés testamente till sonen Carl. Denna ursprungligen hemliga text grundar sig på anteckningar som förts under en längre tid och skildrar i anekdotens form olycksöden som drabbat personer vilka förbrutit sig mot moralens bud.<br/><br/><em>Nemesis divina</em> är en central idéhistorisk skrift, som framställer ett slags moralens ekologi, en naturvetares religion uppbyggd kring orsak och verkan. Samtidigt är den en spegel av sin tid, frihetstiden, med interiörer från samhällets toppskikt såväl som från bondstugan, med scener från sängkammaren och från avrättningsplatsen, oss sentida läsare till uppbyggelse.<br/><br/>Förord av Peter Englund. Urval, introduktion, kommentarer och ordförklaringar av Gunnar Broberg, som är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och en världsledande Linnékännare.

<b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b><br/><br/><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i><br/><br/><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i><br/><br/>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. <br/><br/>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi. 

Vägen gick genom Vasaparken. Det nuvar­ande universitetets paradbyggnad med lejon på trappan var vid 1950­talets början Göte­borgs högskola. På övervåningen låg ett rum med en järnspiral upp till vinden. Rummet an­vändes vid föreläsningar i flera ämnen, bland dem Filosofi. Där tog min besatthet vid. <br/><br/>Mats Furberg fördjupar och utvecklar i <i>Flotte av säv</i> den levnadsbeskrivning som inleddes med <i>Jesu barnbarn: Min väg till filosofin</i> (2013), om vilken Lars Gustafsson skrev i Expressen: Denna bok är född klassiker.