Svenska

<b> En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer</b><br/><br/>1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till <i>Så talade Zarathustra</i>. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv.<br/>Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. <i>Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra</i>, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.<br/><br/>FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.<br/><br/><i>»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud</i>

<b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b><br/><br/>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. <br/><br/>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   <br/><br/><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i>

Vigvatten och korstecken, rökelse och reliker ... Bikt, rosenkrans och pilgrimsfärder ... Kanske förknippar du allt detta med katolsk tro. Men varför lever dessa traditioner kvar och vad har de för plats i människors liv idag? I Livets tecken introducerar Scott Hahn 40 katolska riter och seder i varsitt kort kapitel. Han beskriver dess bibliska rötter, historiska bakgrund och bemöter vanliga invändningar och missförstånd. Dessutom visar han hur dessa andliga skatter kan användas i vår vardag och hjälpa oss att leva nära Gud. Varje kapitel avslutas med en kort text att begrunda. Texterna är skrivna av stora kristna tänkare, lärare och helgon från olika tidsperioder i den kristna historien. Livets tecken är en utmärkt handbok för den som inte bara vill lära sig om katolsk tro utan också på allvar vill leva ett katolskt liv.

Den holländske 1600-talsfilosofen Baruch Spinozas viktigaste och mest diskuterade arbete. Dagmar Lagerbergs prisade nyöversättning (första gången utgiven av Thales 1989) i ny upplaga.

<b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b><br/><br/><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i><br/><br/><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i><br/><br/>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. <br/><br/>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi. 

Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.    <br/><br/>Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.    <br/><br/>Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.    <br/><br/>Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.   <br/><br/>Medverkande författare:<br/><br/>Urban Claesson <br/><br/>Gorm Harste <br/><br/>Bo Kristian Holm <br/><br/>Karin Hassan Jansson <br/><br/>Nina Javette Koefoed

Journalisten Charlotte Rørth var inte en religiös eller andlig sökare, när Guds Son bokstavligen visade sig för henne och talade till henne i en landsortskyrka i Úbeda i Spanien. Erfarenheten kom som en mental och fysisk blixt och tvingade henne att ta sitt moderna rationella liv i beaktande. I boken Jag mötte Jesus. En motvilligt troendes bekännelser berättar Charlotte Rørth hur hon, som kritiskt granskande journalist plötsligt drabbas av det starka mötet med Jesus och hur hon hanterar upplevelsen efteråt. Det är fascinerande att läsa om hur hon gör allt för att rationellt förklara sin upplevelse: Kan det vara epilepsi? Stress? Lika intressant är att se hur omvärlden reagerar när hon berättar om sin upplevelse. Helt plötsligt ses hon, som tidigare ansetts som så rationell, skarp och begåvad som en skör, hopplös excentriker. Läsaren får också följa med Charlotte på en resa tillbaka i litteraturen och historien om den historiske Jesus, och vi finns där när hon besöker forskare inom medicin och psykiatri, präster och andliga guider för att hitta kunskap och förståelse kring vad hänt henne. Jag mötte Jesus är en personlig, existentiell berättelse om tro och tabu i Skandinavien, där religiösa upplevelser och erfarenheter är något av de mest privata definitivt något att hålla för sig själv om man vill undvika att bli sedd som psykiskt obalanserad eller komplett galen. Boken kom ut i Danmark 2015 och har där blivit en oväntad läsarsuccé. Charlotte Rørth är flitigt bokad som föreläsare inom existentiella frågor.