Svenska

I en initierad och angelägen bok om Europa och Europeiska unionen (EU) tar författaren upp egna och andras tankar om Europa och dess efterkrigstida politiska experiment EU ? båda två lika svårfångade som diskret charmfulla väsen, omdiskuterade och ifrågasatta, men samtidigt livskraftiga och önskvärda. Boken behandlar ett antal centrala teman för både Europas och unionsprojektets idéer om Europa och europeiskt samarbete. Europas gränsproblematik, identitetsfrågan, demokratifrågan, fredsfrågan, imperietanken, nedslag i två nationella samtal om Europa (Sverige och Tyskland), röster om Europa, några exempel och tankar kring två städers politiska betydelse för Europas efterkrigshistoria (Berlin och Strasbourg), förödmjukelsens och skammens Europa, dragkampen mellan politik och ekonomi samt europeiska utmaningar i samtid och framtid. Författaren belyser också med exempel från dåtid (Karl den store) och nutid (Johannes Paulus II) Europas kristna arv och dess betydelse som ett växthus för den europeiska enandeprocessen. Stefan Höjelid är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och mångårig läroboksförfattare. Han är också styrelseledamot i Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) och har tidigare på Sekel Bokförlag utkommit med antologin Turkey. From Tutelary to Liberal Democracy (2009).

Nyare teorier inom vetenskapsfilosofin har rubbat den etablerade uppfattningen att vetenskapliga teorier kan rättfärdigas med att de härletts ur observationer och experiment. Utvecklingen har visat att denna syn på vetenskapen ofta är felaktig, ändå sätter den sin prägel på mycket av dagens vetenskap.<br/><br/> Den reviderade, utvidgade utgåvan av detta standardverk, som används på en mängd universitetskurser över hela världen, behandlar översiktligt och instruktivt de viktigare utvecklingslinjerna på området under de två senaste årtiondena i samma lättillgängliga stil som gjort de tidigare utgåvorna så populära. Av särskild betydelse är författarens genomgång av Bayes teorem och den nya experimentalismen, liksom nya kapitel om de vetenskapliga lagarnas karaktär och de senaste tendenserna i debatten mellan realister och antirealister.<br/><br/> Alan Chalmers föddes 1939 i Bristol och är professor vid universitetet i Sydney.

Det här är berättelsen om tre tänkare, vars inflytande på en hel generation poststrukturalistiska filosofer, och därigenom stora delar av den samtida filosofin, inte går att överskatta. Men det är inte berättelsen om detta inflytande, utan snarare ett försök att berätta deras historier med deras egna ord, med deras egna röster.<br/><br/>Det är också berättelsen om hur dessa röster tycks börja tala i samma stund som andra röster tystnar. Och slutligen är det berättelsen om hur dessa tre röster talar med varandra, och bitvis talar med varandras röster, om någonting som inte går att tala om, för att skapa en gemenskap den outsägliga sorgens gemenskap.<br/><br/>Mats-Ola Nilsson är fil.mag. i filosofi, och skrev under 80- och 90-talet filosofiska essäer i tidskrifter som <i>Montage</i> och <i>Res Publica</i>. <i>Den outsägliga sorgens gemenskap</i> är en återkomst till filosofin, men också en reflektion över hur allting började, för lite drygt trettio år sedan.

Människans metamorfos är en kropps- och kulturhistorisk studie som med utgångspunkt i språket om ålder granskar hur kön, stånd och klass har format tidigmoderna och moderna växandebegrepp. I boken diskuteras mognadens politik och hur ålder har moderniserats in i minsta por, skäggstrå och böjelse. MAJA BONDESTAM är docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

från "inledning: tecken och ting": Snarare än en intellektualisering av kvinnans enhet: en text avseende minnet, minnets enhet och dess åtkomst till formaliseringen av kvinnan, vidare: dess geometriska premiss. I den bemärkelsen är textens polemiska etos en polemik utan direkt adress, en sådan gentemot det egologiska minnets befrielse av ett generellt kunskapsobjekt, själverfarenhet; kvinnan inkluderad. En riktning emot allt. Detta är textens arkeologiska företagande - nuets historia, minnet av minne i nuet, snarare än efter objektet kvinna: sökandet efter den icke-propositionella intuition som blev imperativ och stundtals, främst i det kreativa skapandet, har en motivationsobjektiv avglans: kärlek

<br/><br/><i>De levande</i> är den första delen i bokserien <i>Vrida världen</i>.<br/><br/>Jag vill försöka tänka annorlunda, göra annorlunda och lyssna annorlunda. Jag vet inte vad jag kommer att upptäcka. Men om jag redan visste vad jag skulle finna, skulle undersökandet inte vara på riktigt. Något lämnas, något fortsätter, något nytt uppstår. <br/><br/>I den här boken gör Jonna Bornemark handling av sin filosofi och filosofi av sina praktiker, som att simma med mörtarna i sjön vid sommarhuset och umgås med hästen Kaja på bådas villkor. Vad är det att vara människa i relation till andra levande?