Svenska

Vad är ett gott hem? Och hur kan en kvinna få tag i ett sådant? Under det tidiga 1900-talet diskuteras hemmet överallt i Sverige, vilket avspeglas även i skönlitteraturen. I denna bok undersöks skildringen av hem och bostäder i romaner av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Moa Martinson.   <br/><br/>Frågan om hemmet rör allt från äktenskap till estetik, från känslor till hygien, från trångboddhet till nationsbygge. Tilltron till hemmets förmåga att förbättra människors liv är stor. Kvinnors roll i hemmet är en viktig del av diskussionen, eftersom både deras medborgerliga rättigheter och villkor på arbetsmarknaden är under förändring. Kan kvinnor vara verksamma både i hemmet och i samhället? Och måste en kvinna gifta sig för att få ett hem?   <br/><br/>Genom analyser av Elin Wägners <i>Pennskaftet</i>, Selma Lagerlöfs <i>Charlotte Löwensköld</i> och <i>Anna Svärd</i> samt Moa Martinsons <i>Mor gifter sig</i> (utgivna 1910 1936) ger Sara Pärsson en fördjupad bild av tidsperiodens förhandling av bostaden och av kvinnors plats och möjligheter.   <br/><br/><i>Ta sig hem</i> är en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling med rumsteoretisk utgångspunkt som tar stöd såväl i den historiska kontexten som i genus- och queerforskning.  <br/><br/>Sara Pärsson är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. <i></i>   

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/> Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/> Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

Marguerite Duras dog den 3 mars 1996. Tre dagar tidigare hade hon avslutat sin sista bok, Det är allt, en dagbok som delvis tar formen av en dialog mellan Duras och Yann Andréa Steiner, hennes följeslagare i slutet av livet. Boken är ett sällsynt naket mänskligt dokument, en stram men intensiv reflektion över livet och författarskapet och en desperat protest mot döden. Texten har översatts och försetts med ett efterord av Kennet Klemets.

  2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har i projektet "Sverige läsers förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.  Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är att han gestal­tar den i sin roman Markurells i Wadköping. I novellen Herr Markurells död finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism vilken vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och eko­nomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.   Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsakskedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscen­ser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk fack­litteratur, bibeln, tidsanda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determine­ras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, eko­nomi och privatliv.  <br/><br/><i>När jag läser om Markurells i Wadköping och novellen Herr Markurells död med Inger Borgströms tolkningar som fond är det just det trösterika i romanen som slår mig. Vi har alla en markurell i oss som vill styra och ställa med verkligheten. Men det är först när vi accepterar vår otillräcklighet vi kan finna ro, när vi med Markurells ord förstår att allt som drabbar oss är konstigt men alls inte underligt . Förklaringar till varför vi gör som vi gör i relationer, i samhället finns, men det kan ta ett helt liv att upptäcka dem.</i><br/><br/>Stefan Eklund i Under strecket  i SvD

Apollonios Rhodios föddes omkring 290 före vår tideräkning i Alexandria och dog 75 år senare på Rhodos. Han är den som tillsammans med Kallimachos återupplivar den episka diktningen efter Homeros. <i>Argonautika</i> är det viktigaste, och enda överlevande verket, från den hellenistiska episka dikningen. Verket berättar om den resa som hjälten Iason och argonauterna gav sig ut på för att finna det gyllene skinnet. <i>Argonautika</i> är en av den västerländska litteraturhistoriens mest inflytelserika äventyrsberättelser. I ett av dess mest berömda avsnitt återges Medeias lidelsefulla kärlek till Iason, en beskrivning vars intensitet har få motstycken i litteraturhistorien. <br/><br/>Detta är den enda fullständiga översättningen av verket till svenska. Ingvar Björkeson har översatt och Sture Linnér står för efterordet. Till denna utgåva har författaren Maxim Grigoriev skrivit ett nytt efterord.