Svenska

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

I sitt långa, vackra förord till Ediths brev skriver den finlandssvenska författaren Hagar Olsson om varför hon inte skrivit en bok om sin berömda vän. Om varför hon låtit Edith Södergrans brev skrivna mellan 1919 och 1923, Södergrans dödsår »ligga undangömda i en skrivbordslåda under ett kvartssekel utan att någonsin läsa dem«: »Jag begravde dem medvetet. Jag förseglade min ungdoms bittrast

Vad Är Litteratur? [Bok / Inbunden]

En Engelsk Opieätares Bekännelser [Bok / Inbunden]

Skönlitteratur och kommers utmålas ofta som varandras motsatser. Historiskt har det varit långt ifrån fallet. Romanen  växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället.  <br/><br/>I <i>Poesin, publiken och pengarna</i> beskriver Henrik Dalgard romanens relation till det ekonomiska livet under 1800-talets första hälft. Han gör detta med hjälp av tre av de största  svenska marknadsförfattarna, nämligen Fredrika Bremer, Carl Jonas Love Almqvist och Emilie-Flygare Carlèn.

Hur väger man litterär kvalitet och vad menade egentligen Alfred Nobel i sitt testamente när han skrev att hans litteraturpris skulle tilldelas den som »producerat det utmärktaste i idealisk riktning«? Varför fick exempelvis Sully Prudhomme det allra första Nobelpriset i litteratur medan Lev Tolstoj helt blev utan? Hur har bedömningarna gått till? I denna bok går författaren, litteraturhistorikern och akademiledamoten Kjell Espmark (1930-2022) på ett initierat vis igenom hela prishistorien och analyserar vilka tolkningar av testamentets lydelse som kommit att dominera Nobelkommitténs resonemang. Hans djupa kunskaper och personliga erfarenhet av att arbeta med det litterära Nobelpriset gör honom till en lika trygg som medryckande ciceron genom decennierna. I de avslutande, mer fritt hållna, kapitlen kan man bland annat läsa om kommitténs vidgade perspektiv och förändrade arbetsformer samt det enligt honom själv lyckligaste pristagarvalet genom alla tider.<br/><br/><br/><br/>Boken utkommer även i engelsk översättning och består av de två verken Litteraturpriset - hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur - ett nytt sekel.

Ute I Världen [Bok / Inbunden]