Svenska

"Dessa tokiga bönder, jag älskar mitt Öland" är en samling dikter som bär på minnen, kärlek och jordnära berättelser från en plats som betyder allra mest för oss, Öland.<br/><br/> Här ryms doften av nyslagen äng, en mormors skratt från gårdsplanen, barndomens jordgubbsland och en mopedsväng som aldrig glöms. Det är dikter om att växa upp, om att hålla handen genom tiden, om platser som bär våra spår och om att dela livet med dem man älskar.<br/><br/> Varje dikt är en stilla hälsning från en stund eller en plats vi vill bevara. En hyllning till landskapet, människorna och ögonblicken som formar oss.

Vardagar 6 är Ulf Lundells dagboksurval från hösten 2020 och vintern 2021.

Poesi är livet i koncentrat, menar riksdagens talman Andreas Norlén. Poesin utforskar det som berör oss allra mest: lycka, lidande, kärlek, längtan, smärta och saknad. Poesi utvecklar oss människor, vår fantasi och vårt känsloliv.<br/><br/><br/><br/>Talmannen har öppet visat sin kärlek till den svenska lyrikskatten. Vid sina tal brukar han ofta recitera olika dikter, som kan fånga in talets essens eller förmedla en känsla eller en stämning på ett sätt som går rakt in i hjärtat.<br/><br/><br/><br/>Här har talmannen valt ut 100 favoriter från fem sekler. Det är ett högst personligt val, där en del varit med länge och andra är sådana som talmannen nyligen träffat på och tagit till sig.

<i>Les fleurs du mal</i> av Charles Baudelaire utkom första gången 1857. Här föreligger den utökade utgåvan från 1861 om 126 dikter i svensk översättning med fransk parallelltext. Därtill ingår de sex dikter som censurerades i den första utgåvan. <i>Det ondas blommor</i> är ett av den moderna litteraturens viktigaste verk och banade väg för en ny syn på litteratur, både på dess autonomi och ämnes­val. Dess inflytande kan knappast över­skattas. <br/><br/>Baudelaireforskaren Paul Tenngart har skrivit förordet.<br/><br/>Översättaren Nils B. Thelin är lingvist med en bakgrund inom slaviska språk och franska. Hans forskning som har kretsat kring språkets och den poetiska textens semantik och kognitiva grundvalar har utmynnat i modeller av bland annat tidsbegreppet och språkliga tidskategorier.

Till Lindemann är för de flesta känd som sångare och textförfattare i Rammstein, men har sedan tjugo år tillbaka även ägnat sig åt att skriva lyrik. Med sina ofta korta och vassa dikter träffar han läsaren direkt och överraskar ofta.<br/><br/>Till Lindemann skapar något nytt och originellt utifrån den tyska romantiska dikttraditionen där bland annat natur, kropp, kärlek, djur, död och sexualitet är viktiga komponenter. Han leker med de klassiska diktformerna, folkmusiktraditioner och rim, och skapar utifrån det en alldeles egen ton.<br/><br/>Det är nu som vårt vi försvinner<br/>Nu då inga tårar längre rinner<br/>Stadig arm och vackert ben<br/>Men inga ögon<br/>Gråter som en sten<br/>Och inget hjärta

I år är det tvåhundra år sedan lord Byron avled i kampen för Greklands frihet. Han var sin tids romantiska superstjärna, omsvärmad av kvinnorna, beundrad av männen. Samtidigt drevs han i landsflykt, misstänkt för sexuella relationer med män och med sin halvsyster. Gunnar Harding presenterar här ett brett urval, omfattande allt från innerlig kärlekspoesi till dikter växlande mellan politisk upprorsanda, social satir och mäktiga naturupplevelser.

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen F<i>ör trädets skull</i>, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi.<br/>Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs.<br/>Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: <i>Moln</i> [1922], <i>Gömda land</i> [1924], <i>Härdarna </i>[1927], <i>För trädets skul</i><i>l</i> [1935], samt den postumt utgivna <i>De sju dödssynderna &amp; andra efterlämnade dikter</i> [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi. <br/><br/>KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman <i>Kallocain </i>[1940]. Men allra främst är Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek.