Svenska

I <i>en ensam cowgirl </i>förmedlar Rebecca Sand hur det är att vara sjuk och hur det påverkar allt i ens liv. En unik skildring inifrån en diagnos omgärdad av fördomar schizofreni och en berättelse om drömmen om ett svenssonliv och hur lätt det livet kan glida en ur händerna.<br/><br/>Rebecca Sand är född 1993 och bosatt i Stockholm. <i>en ensam cowgirl</i> är hennes debut.

det som läggs i våra händerska så småningom tas ifrån oss<br/><br/><br/><br/>Burcu Sahins dikter börjar i det detaljerade handarbetet, så som det har praktiserats av generationer kvinnor: broderi, sömnad, vävning. Tradition och minne ställs mot rörelse, migration och konflikt - men inte som enkla motsatser, utan som en växande och föränderlig väv.

Boken handlar om en danskväll. Tankar innan, reflektioner under kvällen och en alldeles för kort sammanfattning om vad som kan hända/kännas efteråt...

Det här är en dikt om plikt; jag är ganska nöjd med rimmet<br/><br/>Det här är ett plakat med dikt; håll upp det över huvudet<br/><br/>Det här är en hyllning till övertygelse; den är inte våldsammare än tvivlet<br/><br/>Det här är tvivlet; jag har begravt det bredvid hunden<br/><br/><br/><br/>I en samling fristående dikter som rör sig mellan fascismens frammarsch, rytmens räddning och vardagen i förorten skriver Farrokhzad till och genom de gemenskaper som format hennes liv och dikt. I rörelser mellan individ och kollektiv, mellan tradition och förnyelse, mellan samtidens gravallvar och absurditet föreslår hon en poesi som vill användas utan att göra avkall på komplexitet, som adresserar sorgen över de politiska ordningarna, samtidigt som den ser historiens utkomst som möjlig att ingripa i. Med efterord av Lars Raattamaa.

I konstnärens vardag är skapandet en ständig följeslagare, i allt från starka förälskelser och småbarnsår till sjukdom och åldrande. Reflektioner i text och bild samlas och döps till <i>Utan titel</i>. Samtidigt vill döda släktingar och vänner berätta sina historier och hemligheter. <i>Molnberättelser</i> tar plats i konstnärens bok.<br/><br/><br/><br/>Louise Tillberg, född 1947, är konstnär och författare och utkommer nu med sin trettonde bok. Den läses från två håll.

Ida Mirows minimalistiska debut är en rytmisk och flytande väv av händer, remmar, vatten och ljus, där en tvingande längtan piskas fram genom flimrande bilder i kalejdoskopiska repetitioner. Vem som tar och vem som ger ifrån sig makten görs ovisst när flätor klipps av, kroppar faller ner i gräset och bälten dras åt, medan något annat alltid dras undan. <i>Den mjukaste vännen </i>vecklar ut sig som en rit eller en lek, där motsatser som aktiv/passiv, hård/mjuk och vilja/tvång vrids ur och kramas om.<br/><br/>*<br/><br/>Formgiven av författaren själv, med silverfolierat boksnitt.<br/><br/>*<br/><br/>Ida Mirow driver den ambitiösa nättidskriften Pralin magasin och är utbildad vid Central School of Speech and Drama i London.

Det finns ett ögonblick när månen står som högst<br/><br/>och stjälkarna vrider sig mot himlen<br/><br/>om man viskar de dödas namn då svarar de inte<br/><br/>men om fölen sover i spiltan<br/><br/>kan man höra sig själv skria<br/><br/><br/><br/><br/><br/>I sin nya bok återvänder Athena Farrokhzad till centrala teman i sitt författarskap, nu genom åsnans gestalt. Denna djurvärldens proletär som dumförklaras för att exploateras, denna migrant som aldrig får lägga ner sin last. Diktsviten rör sig<br/><br/>från berättarjagets vardag till vilda fantasier om åsnans olika skepnader och längtansfulla sånger om dess stundande uppror. Arbetskritiken samsas med skildringar av döden i diasporan, och moderskapet framträder i ett nytt sken under stoets antropomorfa natt. Farrokhzad ansluter sig till en litterär tradition från Mulla Nasruddin till Juan Ramón Jiménez, där Ior gått med i RAF och alla år är åsnans.