Svenska

Vi talar ofta om speluppfattning eller spelintelligens - men ingen har hittills riktigt kunnat förklara vad det är. Men nu har två svenska forskare, Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic vid Karolinska institutet, visat hur viktig hjärnan är för att någon ska bli framgångsrik på fotbollsplanen. En del spelares hjärnor har helt enkelt en bättre förmåga att på millisekunder ta in information, processa den och sedan agera.<br/> <br/><br/>När Xavi och Iniesta, som under många år dominanter på storklubben FC Barcelonas mittfält, testades var deras resultat anmärkningsvärda. Det visade sig att kanske en person på tusen har samma förmågor som de spanska elitspelarna - och det kan vara en avgörande förklaring till deras succé i klubblaget och i landslaget.<br/> <br/><br/>I <em>Hjärnboll </em>beskrivs för första gången vilka särskilda hjärnfunktioner som behövs i fotboll och i många andra idrotter. Det kallas exekutiva funktioner, och är nyckeln till att förstå vad spelintelligens är. Förhoppningen är att det kan hjälpa ledare och tränare att hitta nya unga fotbollstalanger.

Med kriget i Ukraina har frågan om vad som händer med män i krig åter blivit högaktuell. Trots att det varit känt sedan antik tid att krigare kan drabbas av psykiska svårigheter och bli galna, har mäns offerskap varit kontroversiellt. Män har själva svurit trohet åt mansideal präglade av självkontroll och maskulint mod, medan sårbarhet föraktats. Politiker, officerare och konservativa psykiatriker har gjort detsamma. Traumats realitet har först med det moderna PTSD-begreppet, Posttraumatiskt stressyndrom, fått ett erkännande.<br/><br/>Med utgångspunkt i första världskrigets diskussion om granatchock och fram till Vietnamerans hantering av traumatiserade soldater, framställs traumabegreppets idéhistoria. En viktig bakgrund för förståelsen av PTSD är det sena 1800-talets diskussioner om hysteri och trauma, med bidrag av psykiatriker som Pierre Janet, Sigmund Freud och Abram Kardiner.<br/><br/>Män får i boken själva komma till tals om sina erfarenheter av trauma och andra själsliga lidanden. Med hjälp av skönlitteratur och intervjuer med samtida skandinaviska män skisseras en fenomenologi för den manliga smärtan.<br/><br/>Krig tydliggör trauman, även om alla former av våld, olyckor och naturkatastrofer, men också omsorgsbrister, kan traumatisera en människa. Så även vanliga svenska män.<br/><br/>Avslutningsvis redogörs för modern kunskap om trauma, dess konsekvenser och möjliga behandling. Det finns hopp för den som drabbats.<br/><br/>Claes Ekenstam är docent i idéhistoria och tidigare lektor i vårdvetenskap, nu verksam som kroppspsykoterapeut i egen praktik. Han intresserar sig särskilt för trauma och dess behandling.

En lärobok gynnar alla &ndash; den tydliggör undervisningsinnehåll och underlättar kunskapsutvärdering samt lärares och elevers arbete. Jämte skönlitteratur som språkförebild är lärobokens sakprosa minst lika viktig för ökad läsfärdighet och som exempel för eget skrivande i en tid där läsvanorna har förändrats och försämrats. <br/><br/>Läroboken är ett helt avgörande verktyg i skolundervisningen, men endast genom en medveten och dynamisk läroboksanvändning kommer dess didaktiska potential till sin fulla rätt. Genom att använda läroboken som huvudsakligt läromedel kan du som lärare förbättra din undervisning och skapa en stabil och gemensam kunskapsbas för eleverna. <br/><br/><em>Läromedel som didaktisk resurs</em> är en bok med läroboken i fokus. Genom nedslag i lärobokens tillblivelse, läromedelsbruk och läromedelsgranskningar ges en insikt i dess värde. Och genom beskrivningar över vad som gör en lärobokstext begriplig ges en förståelse för hur läroböcker kan väljas och användas i undervisningen. <br/><br/>Jörgen Mattlars bok ger kunskap och underlag för verksamma lärare, lärarstudenter och lärarutbildare att diskutera och värdera läroböcker, för att i förlängningen kunna göra informerade val av läromedel. <br/><br/>"Läroboken är en didaktisk resurs för läraren och dess funktion är mångfasetterad när den utgör det huvudsakliga läromedlet i undervisningen. Den har till att börja med en kunskapsgaranterande roll som också underlättar lärarens arbete med planering av undervisning. Samtidigt utgör den ett redskap som underlättar för elever att bedriva sina studier med ett givet material både hemma och i skolan. Dessutom underlättar den lärarens kunskapsutvärdering av eleverna. Utöver de här undervisningsnära aspekterna har läroboken en samhällelig funktion att skapa gemenskap i en berättelse om vårt samhälle och våra perspektiv på den omgivande världen."<br/><strong>Ur prologen</strong> <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Med ett tydligt fokus på begriplighet och kvalitet i lärobokstexter ger Mattlar verktyg för att göra medvetna och välavvägda val av läromedel. Boken riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter och lärarutbildare och erbjuder både teoretisk fördjupning och praktisk vägledning. <em>Läromedel som didaktisk resurs</em> är en relevant, insiktsfull och användbar bok för alla som arbetar med undervisning."<br/><strong>Henric Ahlgren, BTJ-häftet nr 10, 2025</strong>

Kanske har du nyligen börjat känna dig ensam eller känt dig ensam och lite utanför en stor del av ditt liv. Kanske saknar du ett socialt nätverk eller lider av ensamhet trots att du har människor som bryr sig om dig. Ensamhet som inte är självvald är smärtsam. Ofta leder ensamhet till att onda cirklar uppstår som gör att självkänslan sjunker och att tankar om att andra inte vill vara med en blir starka. Men det går att ta sig ut ur ensamheten. <br/><br/><em>I Ut ur ensamheten</em> hjälper den erfarna psykologen Martina Wolf-Arehult digatt reflektera över vilken form av ensamhet som skapar problem för dig och vilket behov av närhet och samhörighet just du har. Du får sedan ta del av olika strategier och förhållningssätt som kan hjälpa dig ut ur ensamheten, bland annat hur du: <br/><br/>&bull;visar omvärlden att du är öppen för kontakt<br/>&bull;skapar en känsla av trygghet<br/>&bull;slutar jämföra och döma dig själv<br/>&bull;hanterar social ångest<br/>&bull;skapar värme och närhet i kontakten med andra<br/>&bull;skapar mening<br/>&bull;hittar en balans i hur mycket du vill anpassa dig till andras behov<br/>&bull;visar vänlighet och omsorg gentemot dig själv. <h3>Sagt om boken</h3> <br/><br/>"Boken är mycket välarbetad och utgör en genomtänkt väg för att du ska komma ut ur ensamheten. Även behandlare erhåller god kunskap."<br/><strong>Margareta Fridstjerna, BTJ-häftet nr 24, 2023</strong>

Varför beter vi oss som vi gör?<br/> <br/><br/>Robert Sapolsky synar biologin bakom mänskligt beteende och förklarar vad som ligger bakom våra handlingar - "onda" såväl som "goda". Han granskar i sin bok frågor som varför vi människor å ena sidan kan känna empati och samarbeta, å andra sidan bete oss föraktfullt och våldsamt. Andra sidor i vår mänskliga repertoar avhandlas också, som till exempel att vi är lättmanipulerade, kan ändra uppfattning på en sekund och gärna slätar över våra egna brister.<br/> <br/><br/>Personligt och humoristiskt hållet benas komplexa vetenskapliga samband ut, bl.a. beträffande tonårshjärnans utveckling, effekterna av mobbning, anknytning, brott och straff, samspelet mellan gener och miljö, samhällsstruktur och fattigdomens påverkan, skillnaden mellan kvinnor och män, könsidentitet, frågan om människans krigiska eller fredliga natur, den fria viljan, Vi- och Dom-tänkande, hierarkier och empatins gränser.<br/> <br/><br/> <em>Varför vi beter oss som vi gör</em> är en bok i vetenskapens framkant om människan och mänskliga beteenden, skriven av en av världens ledande forskare i neurovetenskap och biologi. <br/><br/>"Om du alltid tyckt att neurovetenskap verkar dödstråkigt eller plågsamt komplicerat kommer den här boken att få dig att tänka om. Du kommer att skratta högt åt Sapolskys knasiga hipsterhumor, och efter ungefär 100 sidor kommer du att ifrågasätta det där förhastade beslutet för många år sen - att inte välja naturvetenskap. Så bra är den här boken." <em>Washington Post</em>

När ilskan får en att vilja explodera eller rädslan förlamar en - kan man då ändå påverka hur man känner sig och agera smart? Även när känslorna är som starkast? <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Känslor ger oss kraft, driv och fördjupar livsupplevelsen. Men de kan också göra att vi beter oss på sätt som vi inte förstår eller gillar, och bli ett hinder för oss.</span> <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Här ger två erfarna psykologer praktiska tips och strategier för hur vi kan hantera svåra känslor i vår vardag. De beskriver hur känslor fungerar, vad de vill säga oss och hur vi kan närma oss viktiga värden och mål i livet med hjälp av våra känslor - ibland genom att förhålla oss annorlunda till dem.</span> <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Boken är skriven för dig som vill få ökad känslokompetens och komma vidare när känslorna ställer sig i vägen för sådant som är viktigt för dig, som dina relationer eller din självrespekt.</span>

I ett rättsfall kan ett vittnes minnesbilder vara det centrala beviset. Men minnet är till sin natur formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Kan minnesbilder faktiskt bevisa något bortom rimligt tvivel? Detta och mycket annat dryftas i rättspsykologen Julia Korkmans bok Minnets makt, som belyser hur vårt minne fungerar. Varför kan två personer minnas samma händelse på helt olika sätt och hur kan vi få fram möjligast tillförlitliga vittnesmål? Julia Korkman gör ett fascinerande forskningsområde lättillgängligt för läsaren. Hon illustrerar med ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare tid, som Bodommorden och mordet på Olof Palme. Hon granskar de metoder som används i vittnesförhör och kommer med konkreta förbättringsförslag. Minnet bär på en stor kraft, men är också svårhanterligt. För att kunna använda oss av minnets makt behöver vi förstå hur det fungerar.