Svenska

"J&auml;mf&ouml;rt med Skandiamannen och Christer Pettersson s&aring; vill jag nog p&aring;st&aring; att han &auml;r den mest troliga."<br/><em>Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan</em><br/><br/>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Dagens Nyheter</em> <br/><br/><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em> <br/><br/>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em> <br/><br/><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span> <br/><br/>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten. <br/><br/><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades. <br/><br/>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n. <br/><br/>"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em> &auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Sk&aring;nska Dagbladet</em>

»Jag har alltid vetat vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill, på det sätt jag kan, bidra till ett rättvisare Sverige. Det är ett privilegium att vara säker på sin uppgift. Det gör att jag alltid kan arbeta och verka helhjärtat.«<br/><br/>För många är Magdalena Andersson en gåta. Vem är hon egentligen, bortom rubrikerna? Vad driver henne? Varför är hon socialdemokrat? Och är hon verkligen så arg som det ibland påstås? <br/><br/>I <i>Helhjärtat</i> berättar Sveriges första kvinnliga statsminister om sin bakgrund och sina värderingar. Men också om vad hon vill med Sverige, och varför.  <br/><br/>Med personlig röst och politisk skärpa resonerar <b>Magdalena Andersson </b>på ett ovanligt öppet sätt kring våra utmaningar framåt och de omvälvande tider vi lever i. Ändå blir det inte mörkt. För trots krig, kriminalitet och klimatkris ser hon lösningar. Vägar framåt. Möjligheter. I den riktningen vill hon gå. Helhjärtat.

<i>Ofred</i> tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel. <br/><br/><i>Ofred </i>är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst. <br/><br/><b>Åsne Seierstad</b> är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som <i>Bokhandlaren i Kabul</i>, <i>En av oss</i> (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast <i>Afghanerna</i> (utgiven på svenska av Polaris 2023).<br/><br/><i>"Det är journalistik i sin bästa form"</i> DN <br/><br/><i>"En djärv skildring"</i> Göteborgs-Posten<br/><br/><i>"Rörande och drabbande"</i> Expressen <br/><br/><i>"En storartad och häpnadsväckande skildring"</i> SvD <br/><br/><i>"Stark, engagerande och unik"</i> (Betyg 5 av 5) BTJ 

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong> <br/><br/>"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."<br/><strong>Mariestads tidningen<br/><br/></strong>

»Den här boken är varken en regelrätt biografi över Mussolini eller en historia över den italienska fascismen utan det första försöket att blottlägga mysteriet kring en person som inte liknar någon annan av 1900-talets diktatorer, höger eller vänster, men som i viss mening är summan av dem alla, från Lenin till Castro.«- Maurizio Serra<br/><br/><i>Mysteriet Mussolini </i>är berättelsen om en enigmatisk diktators försök att iscensätta en genomgripande kulturell och politisk revolution, skriven av den italienske författaren, diplomaten och ledamoten av Franska akademin Maurizio Serra. Revolutionen misslyckades, men frågorna som omgärdar den italienska fascismens tidevarv förblir olösta, och ekar in i vår tid.<br/><br/>Med ett förord av Bengt Jangfeldt.

Det svenska flygvapnet fyller 100 år 2026. Boken är framtagen i nära samarbete med Flygvapnet och kommer att vara Flygvapnets officiella jubileumsbok under 2026. Den beskriver översiktligt men faktarikt Flygvapnets historia, från de första flygningarna för mer än 100 år sedan till dagens uppdrag som kvalificerad Natoallierad. Rikt illustrerad, med många tidigare okända bilder, berättas historien bland annat av flera av de människor som format Flygvapnet, från krigsåren till dagens rymdsatsningar. Boken kommer att vara Flygvapnets officiella jubileumsskrift.

Den vita stenen. Vilse i Pannkakan. Fem myror är fler än fyra elefanter. Tårtan. Ville, Valle och Viktor. Kalles klätterträd. Barnjournalen, Tjejerna gör uppror. Alfons Åberg ... Listan över de barnprogram som producerades och sändes av Sveriges Television på 1970-talet kan göras lång. Det är program som har format generationer av unga människor och - fyrtio år efteråt! - fortfarande diskuteras och väcker starka känslor. När Sverige fick en andra TV-kanal 1969 så innebar det startskottet för en revolution av barnprogrammen. Synen på barn ändrades dramatiskt. Stora ekonomiska resurser tillfördes. En rad av Sveriges främsta producenter, författare, filmare och konstnärer drogs in i processen. Om barnprogram tidigare hade varit styvmoderligt behandlade fick de nu högsta status. Resultatet blev en storhetstid utan motstycke och många av de program som då tillkom räknas idag som omistliga klassiker. I När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen kan kulturjournalisten och forskaren Malena Janson för första gången berätta hela historien om denna vitala och orättvist förtalade epok. OM FÖRFATTAREN Malena Janson är kulturjournalist och samordnare för barn- och ungdomsfilm på Svenska Filminstitutet. 2007 doktorerade hon på en avhandling i filmvetenskap om svensk barnfilm, Bio för barnens bästa?: Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år (Acta). UR BOKEN Barnprogramproduktionen under min uppväxt hade en ekonomisk och konstnärlig glansperiod vars like inte setts vare sig förr eller senare. Det förstod vi förstås inte medan det pågick, utan det har jag insett efter flera års studier av den svenska barnkulturen. Vartenda papper i Sveriges Radios dokumentarkiv och varenda minut av bevarad film i Kungliga bibliotekets audiovisuella arkiv vittnar om det. Liksom varje ord som sägs av de personer som själva var med och skapade kulturen åt oss.