Svenska

<i>Sikt</i> är bokserien som samlar smarta texter från hela världen. I fyra nummer per år skriver framstående författare, världsledande forskare och berömda tänkare. Syftet är att inspirera till nya perspektiv. I det här numret: <br/><br/>Måste en anekdot vara helt sann? <b>Fredrik Wikingsson</b> skriver om hur han lärde sig att berätta den perfekta historien. <br/><br/>Hur ska vi använda vår svenska historia? <b>Lars Trägårdh</b> benar ut den svenska förmågan att glömma och se mot framtiden. <br/><br/>Varför samarbetar världens korrupta regimer med varandra?<b> Anne Applebaum</b> förklarar hur den globala autokratin fungerar. <br/><br/>Och mycket mer. Välkommen till <i>Sikt</i>. 

<b>Första numret av Sikt - smart tänkt från hela världen.</b> <br/><br/>I bokserien Sikt samlar vi idéer, mentala modeller och texter från författare och tankeledare från hela världen. Vi vill både utmana och inspirera till nya sätt att se på världen.   <br/><br/>Här får Nate Silver skriva om sina "flodmänniskor" och Cal Newport om sin "långsamma produktivitet". I denna bok hittar du även Henrik Berggrens analys av den svenska tidsandans förändringar under andra världskriget, Emma Holtens utforskning av feministisk ekonomi och de första översättningarna till svenska av de senaste ekonomipristagarnas hyllade böcker <i>Why nations fail</i> och <i>Power and progress</i>.<br/><br/><b></b><b></b><br/><br/><b>INNEHÅLL  </b> <br/><br/>Thomas Chatterton Williams - Att vinna är inte allt <br/><br/>Nate Silver - Floden och byn <br/><br/>Warren Buffett/Karl Lans - Därför lyssnar alla på oraklet Warren Buffett <br/><br/>Emma Frans - Så får du ett jobb i framtiden <br/><br/>Henrik Berggren - Hur skulle du ha gjort?  <br/><br/>Jean-Philippe Lachaux - Lär dig att fokusera <br/><br/>Cal Newport - Så jobbar du mer kreativt och lustfyllt <br/><br/>Anne Sverdrup-Thygeson - Den allra största fisken som någon någonsin hade sett <br/><br/>Yuval Noah Harari - Det är det här det handlar om <br/><br/>Johanna Möllerström - Hotet mot vår globala ekonomi <br/><br/>Emma Holten - Arbetet som gör allt annat arbete möjligt  <br/><br/>Jesper Roine - Varför är inte hela världen rik?  <br/><br/>Daron Acemoglu och James A. Robinson - Därför kollapsar (vissa) länder <br/><br/>Daron Acemoglu och Simon Johnson - Det svenska vägvalet <br/><br/>Daniel Kahneman - Den viktigaste egenskapen du kan önska för dina barn (och dig själv)  <br/><br/><br/><br/><i>Bokserien Sikt produceras och ges ut av EFN Bok i samarbete med Volante.</i>

Gustav Möller Sveriges mest uppmärksammade socialpolitiker under 1900­-talet var folkhemmets "arkitekt" eller "Socialsveriges skapare", som Tage Erlander uttryckt det. Han var en kraftfull socialminister med en tydlig ideologi: Socialpolitiken skall bygga på sociala rättigheter, den skall ge en grundtrygghet och hela befolkningen skall omfattas. I mångt och mycket hade hans idéer genomförts då han avgick som socialminister 1951. Även internationellt har Möllers insatser uppmärksammats. Han har setts som en pionjär i socialpolitiskt tänkande och i att driva fram en universell socialpolitik i likhet med, men också skild från, William Beveridge skaparen av den välkända brittiska Beveridgemodellen. <br/><br/>Detta är ett gediget och unikt översiktsverk. Trots att det utkommit flera skrifter där olika delar av Möllers socialpolitiska insatser behandlas har det hittills inte funnits någon sammanfattning av vad han åstadkommit. Med den här boken ger Per Gunnar Edebalk, seniorprofessor vid Socialhögskolan i Lund, en heltäckande bild av Gustav Möllers socialpolitiska insatser. <br/><br/>Gustav Möller (1884 1970) var Sveriges socialminister 1924 1926 och med något undantag från 1932 fram till 1951. Han började sin politiska bana som ordförande i Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1907, och hade samtidigt anställning på tidningen <i>Skånska Socialdemokraten</i>. År 1916 blev han vald till partisekreterare och invaldes 1917 som riksdagsledamot i andra kammaren, och 1919 i första kammaren. Som reformstark minister drev han bland annat igenom två veckors allmän semester, folktandvård, allmänna barnbidrag, allmän sjukförsäkring med fri sjukhusvård och allmän folkpension.

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?<br/><br/>Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.<br/><br/>I <i>Kris i forskningsfrågan</i> undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Hur kommer AI-utvecklingen att påverka dig, dina vänner och din familj? Hur kommer den att påverka ditt yrkesliv? Och vad innebär den för vårt demokratiska samhälle? <br/><br/>Den tekniska utvecklingen kring AI går i en rasande fart. Den förändrar inte bara hur vi arbetar, utan även hur vi lever våra liv och hur vi interagerar med varandra. Den påverkar vården, skolan och våra medier. Den förändrar vår syn på vad kunskap är och vilka färdigheter vi behöver för att möta framtiden. Mitt i alla debatter och analyser av de stora penseldragen är det värt att stanna upp och fråga sig vad allt detta kan innebära för var och en av oss. Hur kan våra liv tänkas se ut, och vad ska vi göra idag för att styra mot den morgondag vi vill ha? <br/><br/>Det finns ännu stora obesvarade frågor kring vilka vägar AI-utvecklingen kommer att ta, hur snabbt det kommer att gå och hur samhället kommer att reagera på förändringarna. <em>Vår artificiella framtid</em> utgår från dessa frågor för att måla upp flera möjliga framtida världar och ger en konkret bild av vad utvecklingen kan innebära för människorna i vardagen. <br/><br/>Boken ger dig:<br/>&bull; förståelse för både teknikutvecklingen och samhällets reaktioner på den, vilka framtida scenarier som är tänkbara, och hur vägen dit ser ut<br/>&bull; resonemang och verktyg för hur just du kan förbereda dig såväl praktiskt som mentalt på en värld med AI<br/>&bull; perspektiv på vad det innebär att vara människa i en artificiell framtid, och hur vi kan finna mening i den <br/><br/>Oavsett vilken väg AI-utvecklingen tar, kommer <em>Vår artificiella framtid</em> att ge dig insikter och verktyg för att hantera förändringarna med öppna ögon. <br/><br/>På vår <a href="https://www.nok.se/link/ae4d17e4404941e5b8c6c63d8e73e3d2.aspx">AI-sida</a> hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran.  <br/><br/>Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting. <br/><br/><i>"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet."</i> Zadie Smith <br/><br/><i>"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." </i>Peter Englund <br/><br/><i>"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring"</i> BTJ, Anders Weidung <br/><br/><i>"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin."</i> Dagens Nyheter, Martin Jönsson<br/><br/><i>"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns </i>Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer<i> på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den."</i> Cecilia Djurberg, Aftonbladet <br/><br/><i>"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." </i>Arbetaren