Svenska

I den här boken får du lära dig hur du överlever och klarar en nödsituation, till exempel om du gått vilse, tvingas övernatta utomhus, överraskas av dåligt väder på fjällturen eller om vattnet eller maten tar slut. Men du får också veta hur du nödsignalerar, gör upp eld och utrymmer.<br/><br/>Den som förberett sig mentalt och praktiskt - genom att öva, skaffa kunskap och tänka igenom olika situationer - har bäst chanser att klara en kris eller katastrof. I boken finns även ett omfattade sjukvårdskapitel, vad som är viktigast att tänka på om du är först på en olycksplats eller om någon skadas under ett äventyr.<br/><br/>Boken är skriven av Torbjörn Selin, expert på överlevnad, och journalisten Anna-Maria Stawreberg, författare till tidigare utgivna <em>Prepping</em>. Torbjörn Selin är före detta yrkesmilitär och utbildad överlevnadsinstruktör inom såväl Försvarsmakten som Svenska överlevnadssällskapet. Han har genom åren hållit ett oräkneligt antal överlevnadskurser.

Bevara företagets historia och bevara den väl! Den uppmaningen riktar författarna av boken History Marketing till ansvariga inom företag och organisationer. Att bevara och berätta om ett företags historia fördjupar den egna företagskulturen, ger stabilitet åt marknadsföringen och, inte minst, stärker det egna varumärket. Trots alla vinster som kan räknas hem med History Marketing är det många företag som ännu inte utnyttjar det. I boken för vi möta ett antal svenska företag som arbetar aktivt med History Marketing och ta del av deras lärdomar. Boken ger svar på när det är lämpligt att använda sig av historien för att få bästa effekt - i den externa marknadsföringen eller i arbetet med den egna företagskulturen. Dessutom ges praktiska tips om hur de företag och organisationer som vill bevara sin historia enkelt kan komma igång med att skapa ett eget företagsarkiv.

I boken Den urbana fronten - En dokumentation av makten över staden granskas omvandlingen av Kvillebäcken, en stadsdel på Hisingen i Göteborg. Berättelsen om hur ett tidigare industriområde, befolkat av små verksamheter, butiker och föreningar, utplånas och omvandlas till ett skyltfönster för hållbar stadsutveckling.<br/><br/>En berättelse om hur en vardaglig plats förvandlas till en urban front, en gräns där en ny stad ska växa fram till varje pris.<br/><br/>Men i vems intresse drivs egentligen den nya stadsomvandlingen och vad får den för konsekvenser för stadens invånare?<br/><br/>Av Katarina Despotovic och Catharina Thörn.

Är staden en vara? Det går ju knappast att sälja huvudstaden till högstbjudande. Men städer konkurrerar med varandra och marknadsförs som varor. Så har det alltid varit. Idag har produktionen av varan Stockholm ändrat karaktär. Konkurrensen gäller fler och andra företeelser än tidigare. I denna antologi utgår tolv forskare från begreppet vara då de analyserar och diskuterar Stockholms förändring det senaste kvartsseklet. Författarna visar hur en allt starkare marknadsinriktning inverkat på stadens förändring i allt från stadsutveckling och bostadsbyggnadspolitik till Kulturhusets verksamhet. Utifrån olika teman diskuterar författarna vad marknadsinriktningen gör med villkoren för människors existens. Hur hänger varan och varandet samman? Utgångspunkt är stadens olika platser, från nya bostäder och omgestaltade äldre stadsdelar till enskilda objekt som hotell och Slussen. Idéer om framtidens Stockholm kommer till uttryck i marknadsföring, i arkitekternas visioner, i omgestaltningen av historiska miljöer och i stadens översiktliga planering. Vem får vara i den nya staden? Författarna har sin akademiska hemvist i bland annat etnologi och kulturgeografi med koppling till samhällsplanering vid Stockholms universitet samt i ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

"Tveklöst en av årets viktigaste böcker" DN <br/><br/>"Tillhör höstens viktigaste läsning" Expressen <br/><br/>Höstens kanske viktigaste bok Aftonbladet <br/><br/>Sveriges främsta forskare på radikalnationalistisk terrorism, Mattias Gardell och Heléne Lööw, har skrivit en ny bok tillsammans med massmedieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg. Det är en bok om hur dagens radikalnationalistiska terror kan förstås och bekämpas i ett samhälle där sociala medier snabbt och lätt knyter samman människor i hela världen.Heléne Lööw ger den historiska bakgrunden till hur terroristerna har arbetat över tid och hur polisen lyckats bekämpa dem tidigare, samt synar vågen av attentat mot asylboenden och HVB-hem.<br/>Mattias Gardell tar sin utgångspunkt i de senaste årens terroristiska ensamvargar i vår närhet såsom Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov som utförde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Han sammanfattar vad vi vet om de drygt 100 ensamagerande terrorister som slagit till i Europa sedan millennieskiftet, och synar raskrigslitteratur och propagandakanaler som förespråkar metoden. Är verkligen ensamvargar ensamma? <br/>Michael Dahlberg-Grundberg kartlägger hur terroristerna hämtar näring och inspiration från nätet och de hatiska miljöerna där. Han visar på hur hatet i de sociala medierna driver fram ett slags känsla av att »någon måste göra något«. 

I december 1969 utbryter en vild strejk i Norrbottens malmfält. Snart har 5 000 gruvarbetare lagt ner arbetet. Kulturarbetare börjar snart solidarisera sig med arbetarna, och engagera sig i deras situation. Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare om händelserna.<br/><br/>Gruvstrejken skapar en spricka i folkhemmets fasad - och radikaliserar kulturlivet i Sverige. Men på vilka sätt lever strejken vidare, i kulturarbetares praktiska erfarenheter och produktion?<br/><br/>Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare, om händelserna 1969-70. Strejkkonsten baseras på samtal, artiklar, telegram, radio- och tv-sändningar, protokoll, personliga anteckningar mm, sammanställda av konstnären Ingela Johansson tillsammans med curatorn Kim Einarsson och poeten Martin Högström i ett gemensamt montagearbete.<br/><br/>"Jag vågar påstå att boken <i>Strejkkonsten</i> snart är ett standardverk om den hittills största vilda konflikten på svensk arbetsmarknad."<br/>Niels Herbert, Fria Tidningar<br/><br/>Ingela Johansson är konstnär, utbildad vid Umeå konsthögskola. Utgivningen är ett samarbete mellan Glänta och Konsthall C.