Svenska

Vem var först framme hos Olof Palme på Sveavägen den 28 februari 1986 klockan drygt 23:20, när mördaren hade gjort sitt. Man kan tycka att polisen borde ha försökt utreda detta men så har det inte blivit. Vi har Anna Hages första vittnesuppgifter att hon ser en "yngling" hos kvinnan vid den fallne mannen innan hon själv kommer fram. Flera så kallade experter hävdar att Stefan Glantz var denna "yngling". För säkerhets skull har polisen aldrig frågat honom, Stefan är väldigt lite förhörd, och framförallt kallades han aldrig till rekonstruktionen, då hade han ju blivit fotograferad med kläder från mordkvällen. Anna Hage å sin sida nöjer sig numera med att hon minsann var framme hos Olof Palme före Stefan, "Stefan kom senare", vilket ju är helt korrekt. Vi tror att hon skrämdes till "30 år av tystnad", som hennes bok heter.<br/><br/> Nu har "ynglingen" trätt fram och han heter Robert Barestrand. Han var 16 år 1986 när han hamnade i århundradets svenska morddrama. Läs hans berättelse, där han bland annat kan ge Stig Engström alibi, Stig var ingen gärningsman, men väl en deltagare i sammansvärjningen...

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

I boken beskriver Carl Hamilton hur de svenska makthavarna lämnade medelvägen i början av 90-talet. Försvaret läggs ned, gränserna öppnas för världens mest omfattande asylinvandring, räntan höjs till 500 procent och skolan kollapsar. Alla politiker var överens och alla varningar avvisades. Allt slutade i kaos. Hamilton förklarar varför makthavarna i Sverige bestämde sig för att göra om Sverige i grunden landet lagom blev extremt.

<b>Varför gick allting så fort? Varför blev det aldrig någon debatt? Varför fick medborgarna aldrig säga vad de tyckte? Eller Lagrådet, och Konstitutionsutskottet? Varför blev det så viktigt att gå med i Nato att svenska politiker plötsligt såg ut att kunna överge vilka principer som helst för att släppas in under kärnvapenparaplyet?</b> <br/><br/>Den svenska processen mot ett Natomedlemskap har ställt samhället och offentligheten inför ett fullbordat faktum som helt förskjutit både den säkerhetspolitiska och demokratiska spelplanen. <br/><br/><i>Politisk vildmark</i> är ett försök att fördjupa diskussionen. Dess sju grundläggande teser tecknar tillsammans konturerna av ett samhälle som vänder världen ryggen och murar in sig bakom rädslans och militarismens skyttevärn. En process som redan pågått under lång tid, men som vi trots det bara anar början av.   <br/><br/><b>Dan Jönsson </b>är författare och kulturjournalist. Bland hans senaste böcker märks romanen <i>Mister Olof</i> (2016) och essän <i>Paradisgenen: Fyra utopiska horisonter</i> (2020). Han medverkar regelbundet i Dagens Nyheter och Sveriges radio. 

<b>Av författaren till »Krigets färger«</b><br/><br/><br/><br/>»Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?« Arkadij Babtjenko <br/><br/><br/><br/>I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.<br/><br/><br/><br/><b>Arkadij Babtjenko</b>, född 1977 i Moskva, skickades till kriget i Tjetjenien som nittonårig värnpliktig. Hans bok om den tiden, <i>Krigets färger</i> (2007/2022), betraktas som en av de stora krigsskildringarna och är ett unikt vittnesmål inifrån den ryska armén. Babtjenko lever i exil sedan 2017, efter  upprepade mordhot.

The Art Of War är en av vår historias mest betydande studier i krigföring och militär strategi. Den skrevs på 500-talet f.Kr. av generalen Sun Zi och otaliga militära och politiska ledare exempelvis Napoleon, Montgomery och Mao Zedong har alltsedan dess inspirerats av dess innehåll. Boken är indelad i tretton kapitel som täcker krigskonstens alla aspekter. Det Sun Zi lär oss är fortfarande lika aktuellt. Strategisk flexibilitet, snabbhet i tanken på slagfältet och användandet av underrättelser för att nå insikt om fiendens avsikter är även i dag nyckelfaktorer för framgång, och den som vill komma vidare som affärsman, idrottsutövare eller politiker kommer med hjälp av The Art Of War alltid vara steget före sina konkurrenter. Den här eleganta utgåvan är rikt illustrerad med tidstypiska bilder som har kriget som motiv.

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.