Svenska

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?<br/><br/>Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.<br/><br/>I <i>Kris i forskningsfrågan</i> undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

Martha Gellhorn var utan tvekan 1900-talets största krigsjournalist och bevakade allt ifrån spanska inbördeskriget till kriget i Bosnien. Hon tog sig till krigsskådeplatser dit ingen annan lyckades ta sig under tidigt nittonhundratal, och hennes banbrytande reportage kommer i ständigt nya utgåvor. Född i Saint Louis, Missouri, 1908, flyttade hon som artonåring till Paris och startade där sitt skrivande och resande liv. <br/><br/>Journalisten och författaren Stig Hansén har länge följt Martha Gellhorns livsberättelse - hennes drivkrafter, hennes resor, svårigheterna hon mötte, vad som formade henne - och som enda svensk journalist fick han också chansen att intervjua henne 1994. Den gången berättade hon sanningen om hur det gick till när hon skilde sig från Ernest Hemingway, en historia som ­ aldrig tidigare berättats offentligt. <br/><br/>I dokumentärromanen <i>Vid fronten </i>gestaltar Stig Hansén nu krigsjournalistens liv. Bakom sig har han en gedigen research, fältstudier, intervjumaterial och brev han hittat som ingen utomstående tidigare läst. Han har träffat folk som kände Martha Gellhorn, besökt skolorna hon gick på och fått tag på hennes första skrivförsök. Han har varit i hennes hem i Havanna och i hennes lägenhet i London, där han själv träffade Martha Gellhorn och där hon senare avslutade sitt liv 1998.

I denna krönikesamling från 2018-2021 - från några av de oroligaste och mest omvälvande åren i svenskt kultur- och samhällsliv - fortsätter Lena Andersson sin noggranna kartläggning och analys av de idéer, villfarelser och tankemässiga rottrådar som anas djupt under det som syns och hörs. På ett omisskännligt sätt och med skärpa och omutlighet ger hon sina svar på vår tids avgörande samhälleliga och existentiella frågor, bland dem metoo, klimatfrågan, maktmissbruk av olika slag, liksom den liberala demokratins skakningar.

Ola Ahlvarsson är VD och grundare av Result och manage­ment­­rådgivare till snabbväxande företag, huvud­ägare i ­Torget och Letsbuyit och vald till en av morgondagens ledare på prestige­­tunga World Economic Forum. 1997 blev Ola Ahlvarsson världsmästare i kickboxning, som entre­prenör är drivkrafterna för att vinna ­desamma. I den här boken beskriver han med många exempel på framgångs­rika entre­­pre­nörer motiv, metoder och möjlig­heter som leder till att lyckas. Mission Possible.

Beredskap för en naturkatastrof eller andra tillfälliga nödlägen kommer inte att hålla dig vid liv under en pandemi, kraftnätskollaps eller annan djup kris. Myndighetsbroschyrer och andra prepperböcker fokuserar ofta på att hålla ut i några få dagar.<br/><i>Prepparens guide </i>är däremot en heltäckande steg för steg-guide till överlevnad med egna resurser, även lång tid efter det att en katastrof inträffat.<br/>Lär dig rena vatten och skapa matförråd, och ta del av viktiga råd som att skaffa portabla solpaneler. Här finns förslag på hur man hanterar problem och utmaningar som uppstår när inget återgår till det normala på veckor, månader eller till och med år. Boken är en bibel för den som vill överleva när det som inte får hända inträffar.   <br/><br/>JIM COBB har skrivit en rad böcker om prepping. Han är redaktör på survivalweekly.com, verksam som frilansskribent och driver en konsultfirma. Cobb bor i en befäst bunker i övre mellanvästern i USA.  <br/><br/>"Jim Cobb har snabbt etablerat sig som en ledande auktoritet på prepping och överlevnad. Gång på gång har han visat att han kan sina saker och framför allt att han kan förmedla sin kunskap till läsarna." <br/>Scott B. Williams, författare   <br/><br/>"Bland preppare finns det många som bara snackar. Jim Cobb är en av få som går från ord till handling." <br/>Creek Stewart, överlevnadsexpert och författare   <br/><br/>"Om du menar allvar med prepping ska du söka seriösa råd. Leta upp experter som inte vill pracka på dig någon religiös eller politisk dogm, experter som är superfokuserade på det som fungerar. Jim Cobb är en sådan." <br/>Mike Mullin, författare

KAN VILJAN ATT sätta dit en miljardär vara så stark att rättvisan sätts ur spel? Affärsmannen Karl Hedin satt inlåst i en månad och jagades av åklagare i tre år misstänkt för att ha tjuvjagat varg. Bevisen? Ett dumt skämt och ett vittne som ljög. Den dödade vargen? Inte ett spår. <br/><br/><i>Miljardären i skottlinjen </i>berättar en historia om hemlig avlyssning, girighet, hot och hämnd. Och om ett rättsväsende som fifflade med bevis och bröt mot sina egna regler.<br/><br/><br/><br/><i>"För Karl Hedin började fredagen den 26 oktober 2018 som en vanlig dag. Han vaknade vid sjutiden. Efter att ha duschat och ätit frukost satte han sig vid datorn. Ett antal timmar senare satt han i en civil polisbil på väg till Kronobergshäktet i Stockholm. Bilen kördes långt över tillåten hastighet men utan sirener."</i><br/><br/><i></i><br/><br/>THÉRÈSE JUEL ÄR frilansjournalist och författare. Sedan 2005 har hon fördjupat sig i fall med oskyldigt dömda i Sverige. Hon har utbildat sig i juridik, varit styrelseledamot i Stiftelsen Rättsstatens Vänner och arbetat som utredare på en advokatbyrå. Tidigare utgivna böcker: <i>Fällda för sexövergrepp om rättsfall i Sverige</i> (ICA bokförlag 2010) <i>Dömda om rättssäkerheten i Sverige</i> (Blue Publishing 2019)