Svenska

Fritz the Cat är den amerikanske serietecknaren Robert Crumbs mest kända figur, en kulturell ikon som ständigt får efterföljare.<br/><br/>Denna nya svenska utgåva innehåller allt material Robert Crumb skapade med Fritz the Cat 1964-1972. Dessutom publiceras en katthistoria som Crumb ritade i sitt anteckningsblock 1959. För nyöversättningen svarar Andreas Palmær, för textningen Fabian Göransson.<br/><br/>I boken får vi följa Fritz från det att han kliver av tåget för att hälsa på sin mamma och syster till att han som nerdankad superstjärna huggs ihjäl med en ishacka av strutsen Andrea. Däremellan dyker han upp i allehanda roller, som försäljare, CIA-agent, vagabond, socialfall, revolutionär, terrorist, trollkarl och - notorisk kvinnojägare. Fritz the Cats död var en protest från Robert Crumbs sida mot den, enligt honom, usla film som Ralph Baksi hade gjort om hans skapelse.<br/><br/>Robert Crumb, född 1943, är det mest kända namnet i den nya våg av alternativa serietecknare som kom fram i USA på sextiotalet. Han betraktas som en av vår tids absolut främsta serieskapare. Just nu håller han på att färdigställa en illustrerad version av Gamla testamentet.<br/><br/>UR SIMPSON-SKAPAREN MATT GROENINGS EFTERORD:<br/><br/>"När jag var barn var jag tvungen att gömma mina Crumbserier för min mamma och pappa. Nu när jag själv är pappa måste jag gömma mina Crumbserier för mina barn. Trettio år har gått, och jag gömmer fortfarande mina Crumbserier.<br/><br/>Jag har diggat Robert Crumbs verk ända sedan 1967, då jag var en trumpen trettonårig scout i Portland, Oregon, som just läst klart Moment 22 och fattat att allt i mitt liv var fel. Mina polare och jag var töntiga wannabe-hippies. Våra föräldrar tvingade oss att klippa håret och gräsmattan, men vi vägde upp vår mesighet med att kolla in det allra skummaste mischmasch av musik,­ konst och böcker som vi kunde lägga vantarna på; ­grejer som Frank Zappas Freak Out!, Tuli Kupferbergs 1001 Ways to Beat the Draft, M. C. ­Escher-­posters, The Fugs Virgin Fugs, och alla möjliga underground­tidningar, psykedeliska flyers, och Big Daddy Roths hot rod-modellbilar.<br/><br/>Men så en sömnig eftermiddag ögnade jag igenom det senaste numret av Eye, en glassig tidning som var en sorts surrogat för den nya ungdomskulturen. Och precis där, på baksidan av postern som var inhäftad i varje nummer, började jag stirra med en febrig blandning av njutning och bestörtning på en frimärksstor reproduktion av omslaget till Zap Comics #1! Först i detta ögonblick fattade jag att det var detta jag väntat på under hela min pubertet.<br/><br/>När jag förberedde den här texten gick jag till ­bok­­hyllan­ och plockade fram alla serier, skissböcker,­ sam­­lade­ verk, intervjuer, och Crumbrelaterade­ sam­lingsobjekt. Jag lovade mig själv att inte bli gråtmild,­ men efter att ha kollat igenom alla hans grejer,­ frossat i det i ett par månader, och när jag nu sitter här och skriver rent, så finns det inget sätt att komma runt det:<br/><br/>Det är en ynnest att få flämta och glo och skratta åt hans verk, för Robert Crumb är den främste."

Karelen! är Pia Koskelas grafiska roman om hennes far Mikael som stred under ohyggliga omständigheter i finska vinterkriget. Mikael pratade inte om kriget, inte heller om tvångsförflyttningarna från hembyn i Karelen när området blev ryskt. Bara två diplom signerade självaste Mannerheim hänger på väggen hemma i villan i Säffle. Efter hans död åker Pia på en bussresa till Karelen. Ihärdigt lägger hon ett pussel av familjehistorier, arkivbilder, soldatanteckningar och lokalbefolkningens minnen som till slut skapar ett collage av såväl Mikael Koskelas liv som Karelens blodiga historia.

<i>oumbärlig för den som är intresserad av svensk seriehistoria </i>Sydsvenskan<br/><br/><i>Helhetsbetyg 5.</i> <i>Detta är årets serievälgärning </i>BTJ<br/><br/><i>en imponerande om än sorgesam kartläggning av ett stycke vild och vital litteraturhistoria.</i> Upsala Nya Tidning<br/><br/><b>Historien om Galago</b> är mer än en berättelse om en serietidning. 1979 grundade Rolf Classon, Olle Berg och Kerold Klang den punkiga och genreöverskridande tidning som upprört och roat Sverige i över 40 år. Tidsmagasinet kallades den då, och innehöll såväl poesi som fotoreportage och serier.<br/><br/><br/><b>Från väckelsemötena i barndomens pingströrelse </b>över vilda kulturfester på Gärdet till etablerad förläggare i kostym, berättar Rolf Classon sin och Galagos tätt sammanvävda historia. På Stockholms (då ogentrifierade) gator susar Rolf fram och plockar upp serietecknare, poeter, fotografer och annat löst folk på vägen mot det som skulle bli en av landets mest inflytelserika satir- och serietidning.<b></b><br/><br/><b>Rolf Classon </b>(f. 1952 på Reimersholme i Stockholm) startade Lidingö Musikfront tidigt 1970-tal och därefter Galago, Tago och Kartago Förlag. Han nystartade tidskriften MAD 1995. Rolf Classon har under åren även arbetat på Schibsteds, Bonnierförlagen och Ordfront förlag. Han gick i pension 2017 och flyttade till Österlen där han arrangerar Skillinge Seriefestival sedan 2018.

Får det lov att vara en kinky liten tidsresa? <br/><br/>Efter det kritikerhyllade seriealbumet Homo line är serietecknaren Edith Hammar tillbaka med en Helsingforsskildring där nutid och dåtid mäts, där frisyrerna är stramare, idén om kärnfamiljen fått fotfäste och tystnad råder. I parenteser som krigstider kan nya levnadsformer uppstå, men efteråt är det som om bubblan spricker.   <br/><br/>När Elia åker skridskor dyker en ålderdomlig Moskvitj upp. Och sedan går den upp i rök, som i ett trollslag. Men nästa kväll är bilen och föraren Eki tillbaka med en lockande 50-talsvibe. När Elia försummar sina vänners filmkväll och karaoke blir de oroliga - börjar Elia bli deprimerad igen? Elia sjunker allt djupare in i relationen med Eki, som verkligen tycks komma rakt från det förflutna.   <br/><br/>Tidsenligt, upproriskt och med stor värme skildrar Hammar en otrolig kärlekshistoria över tidsgränserna.

GP-tecknaren Ulf Sveningsons momoarer i bild. Trogna och minnesgoda GP-läsare kommer att le ingenkännande åt dessa teckningar. Nya och yngre läsare, som till äventyrs inte är bekanta med Ulf Sveningson, kan fröjda sig. Ty de har något verkligt roligt framför sig.

Att mannens förtryck av kvinnan skulle bero på avund för hennes kön är en provocerande tanke. Men eventuellt sann. Högst troligen. <br/><br/>I <b>Sofia Lucas</b> andra grävande serieroman <b></b>avtäcks våra innersta ömkligheter med psykoanalysens diagnostiska pennlampa till hjälp. Efter årtusenden av förvirring får vi äntligen svaret på vad det är som driver karlarnas begär av att söndra och härska. <br/><br/><b>Kön av avund</b> är satirisk populärvetenskap med skarpa nedslag under bältet.<br/><br/><b>Sofia Lucas</b> (f. 1989) är serietecknare, satiriker och redaktör för tidskriften MAL magasin. Hon debuterade 2022 med boken <i>Vara</i> (Epix förlag), en serieroman om reklamsamhället.