Svenska

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.

Vad är det som hänt på våra arbetsplatser? Hur går det till när anställningarna blir osäkrare, kraven tyngre och arbetstiderna sämre? Går det att vända?<br/><br/>Det spelar ingen roll om jag säger ifrån på jobbet.<br/><br/>Det är ofta sant. Men vad händer om vi byter ut jag mot vi?<br/><br/>Det här är en bok för dig som funderar på hur man kan stoppa en försämring eller få igenom en förbättring på arbetsplatsen. Men också för dig som vill långsiktigt utveckla den fackliga verksamheten på ditt jobb. Genom konkreta erfarenheter och lärdomar ur verkliga livet visar Frances Tuuloskorpi hur vi kan bli starka tillsammans.<br/><br/>Bli uppviglad och uppmuntrad och kom ihåg: vi kan inte få något annat än det vi är beredda att kämpa för!<br/><br/><b>Frances Tuuloskorpi </b>har under fyra decennier arbetat på brödfabriker, i tvätterier och i storkök. På Bagarn var hon ordförande i livsmedelsarbetareklubben under lång tid. Hon har tillsammans med arbetskamrater utvecklat fackliga metoder som kommit att kallas folkrörelselinjen eller folkrörelse på arbetsplatsen.

Det "Kommunistiska manifestet", som egentligen heter "Det kommunistiska partiets manifest", är ett av världens mest kända politiska dokument. Det skrevs av kommunismens grundare Karl Marx och Friedrich Engels år 1848 och är den första och bästa sammanfattningen av marxismens teoretiska principer. Trots att manifestet skrevs för över 150 år sedan är dess principer giltiga än idag. Denna utgåva inkluderar även "Kommunismens grundsatser" som skrevs av Engels 1847. I denna text ställs 25 frågor om kommunismen som Engels besvarar. Tillsammans utgör dessa två skrifter en grundläggande introduktion till marxismen.

Jag känner många föräldrar till barn som har en kognitiv funktionsnedsättning. Jag har hört, sett och upplevt hur dessa föräldrars liv ser ut och hur deras engagemang för barnet bara<br/> fortsätter och fortsätter. Föräldrarna i boken är oroliga för hur barnen har det idag, men också för hur det ska gå för dem i framtiden när de inte längre orkar eller kan stötta och hjälpa dem. En del oroar sig till och med så mycket att de inte vill att barnen ska överleva dem själva. Jag skulle själv kunna vara en av dem. Jag och min man har två vuxna söner. Den yngste som idag är 40 år har flera diagnoser.<br/><br/> Den här boken vänder sig till alla som nu eller i framtiden kommer att möta dessa föräldrar, så som omsorgspersonal, chefer, handläggare, politiker och medmänniskor. Först då man vet hur föräldrar känner och lever sina liv kan man göra de förändringar som krävs för att på olika sätt försöka ge föräldrarna ett bättre liv. Det finns<br/> mycket att göra.

I år skulle hon ha fyllt 100 - Barbro Alving (1909-1987). Bang var inte bara en lysande reporter och enastående stilist, kvinnoförkämpe och pacifist, orädd pionjär och förebild. Hon var också en älskad radiopersonlighet.<br/><br/>- Ingen kunde prata i radion som Bang, med allvar och värmande humor. Hennes pregnanta röst är oförglömlig, säger dottern Ruffa Alving Olin.<br/><br/>Bangs radioprogram var högtidsstunder för tusentals lyssnare. Än i dag är det många som hör av sig till Sveriges Radio och vill höra hennes program i repris. Nu kommer denna utgåva till Bangs minne.<br/><br/>Cd:n "Bang i radion - det mest önskade med Barbro Alving" innehåller ett urval kåserier, betraktelsen "Tankar på en lantkyrkogård" och - som bonus - hennes sista Sommarprogram från 1981.

Det finns ett par små och märkvärdiga platser i Stockholms innerstad. Två platser som för den oinvigde väcker nyfikenhet. De ligger på Kungsholmen och bär på en sällsam historia. Den ena belägen vid Alströmergatan, ett par meter under gatunivån och den andra i en del av Kronobergsparken intill Kronobergsgatan. Genom lövverket skymtar ett antal resliga gravstenar med omsorgsfullt huggna tecken. Det är de äldsta judiska begravningsplatserna i Stockholm från senare delen av 1700-talet och tecknen är hebreiska bokstäver.   <br/><br/><i>Gravstenar berättar</i> handlar om begravningsplatsernas tillkomst och historia under hundra år och om hur en judisk begravning gick till för drygt tvåhundra år sedan. Ett kapitel handlar om gravstenarnas och de huggna texternas ursprung, form och hur restaureringen av dessa gått till. Vidare beskrivs den första judiska invandringen till Sverige och några av dessa människors levnadsöden och anpassning till det svenska samhället. Förhoppningsvis kan boken bidra till kunskap och insikt om hur denna tidiga invandring påverkat utvecklingen av Stockholm och Sverige

I denna krönikesamling från 2018-2021 - från några av de oroligaste och mest omvälvande åren i svenskt kultur- och samhällsliv - fortsätter Lena Andersson sin noggranna kartläggning och analys av de idéer, villfarelser och tankemässiga rottrådar som anas djupt under det som syns och hörs. På ett omisskännligt sätt och med skärpa och omutlighet ger hon sina svar på vår tids avgörande samhälleliga och existentiella frågor, bland dem metoo, klimatfrågan, maktmissbruk av olika slag, liksom den liberala demokratins skakningar.