Svenska

<p>I fyra decennier har han stått i fronten på de röda mattorna och bjudit kändisar och media till storslagen fest. Men vad hände när kamerorna inte såg? Vilka stjärnor fick smugglas ut bakvägen? Vad gjorde Anita Ekberg när vinet tog slut? Ett liv i glittret och en historia med mörk botten. Om breven från farfars skrivmaskin som nådde rakt in i nazisternas högborg.</p><p>Nu är Micael Bindefeld redo att berätta.</p>

Therese Bruce, född som kvinna 1808, levde hela sitt vuxna liv som man under namnet Andreas. En dotter föddes i hemlighet, men Andreas agerade därefter konsekvent och kärleksfullt som far, inte mor. Denna tidiga "gender-benders" gripande levnadsberättelse utges här tillsammans med ett antal brev till dottern samt inledning och kommentarer av litteraturvetaren Inger Littberger Caisou-Rousseau.

<p>I den nya biografin <i>Forngreta</i> beskriver <b>Birgit Arrhenius</b> sin kollega <b>Greta Arwidssons</b> imponerande forskning och arbete. Greta Arwidssons insatser gjorde henne så småningom legendarisk, men ett arkiverat brev avslöjar att hennes karriär höll på att avbrytas innan den knappt hade börjat. Inför uppdraget att ta hand om utgrävningarna vid båtgravfältet Valsgärde skriver hon: </p><p>"<i>Min begåvning är ej tillräcklig för att föra mig vidare på denna bana och mitt mod inte stort nog att jämt sätta sig över det manliga förakt, som dagligen möter en kvinna som försöker vetenskapa. Jag ger mig.</i>" </p><p>Brevet hittades i ett kuvert slutet med lackstämplar men skickades aldrig iväg. Greta Arwidsson gav sig inte, utan fick styrka och mod att fullfölja karriären genom stöttande kollegor och inte minst av sina vänner. Hennes bearbetningar av Valsgärdefynden väckte så småningom internationell uppmärksamhet: 1974 blev hon Honorary Fellow of the Society of Antiquaries och 1978 medlem av Deutsches Archäologisches Institut. För att ge en bred bild av Greta Arwidsson har Birgit Arrhenius besökt ett flertal arkiv, läst dagböcker och efterlämnade papper, gått igenom familjens privata fotoalbum och läst publicerade uppsatser. Forngreta beskriver Greta Arwidssons ingående studier av arkeologiskt fyndmaterial och hennes tunga arbete som landsantikvarie på Gotland där hon bland annat såg till att många av Gotlands kyrkor med medeltida anor fick genomgripande restaureringar. Men läsaren får också ta del av Gretas tidiga liv, hennes familj och studiemiljö och om påfrestande personstrider inom akademin. Forngreta är en spännande livsberättelse, ett porträtt av en bred och inflytelserik arkeolog och en unik inblick bakom kulisserna på akademin under en period då kvinnorna gjorde intåg. </p><p>Utgiven i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademien.</p><p><b>Birgit Arrhenius</b> är arkeolog och professor emerita. Hon var både kollega och vän med Greta Arwidsson. Birgit Arrhenius har arbetat som avdelningschef tekniska avdelningen på Riksantikvarieämbetet där Historiska museet på den tiden också låg under Riksantikvarieämbetet och från 1986 som professor i arkeologi med laborativ inriktning vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Hon är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Vitterhetsakademien, och erhöll 1992 Gösta Berg-medaljen. </p>

<p>Åren 1883 1885 gjorde den svenska ångfregatten Vanadis en världomsegling. Med ombord fanns arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe i sällskap med den unge fotografen Oscar Ekholm. Tillsammans dokumenterade de människor och samhällen från Sydamerikas kuster till Stilla havets övärld. </p><p>Oscar Ekholm blev en av den unga fotokonstens första världsresenärer, men är idag nästan helt bortglömd. Här visas för första gången ett rikt urval av Ekholms nästan 700 unika fotografier från expeditionen. I en målande skildring får vi också uppleva livet ombord på Vanadis med generösa utdrag ur Hjalmar Stolpes brev och artiklar. </p><p>Trots tidens koloniala imperialism och sociala klyftor berättar bilderna och texterna också om mänsklig värme, nyfikenhet och humanism i mötet mellan människor från olika kontinenter.</p><p>"'Expedition Vanadis' är inte bara ett praktverk utan också en lärobok om kolonialism och sociala strukturer. Den ger verkligen perspektiv på vår tid." Lotta Jonson, Dagens Nyheter.</p><p></p>

<p><b></b><b>1949 utsågs Gerd Enequist till professor i kulturgeografi </b>och blev samtidigt Uppsala universitets första kvinnliga professor. Hon kom att bli en viktig person för utvecklingen av den moderna kulturgeografin i Sverige och var en geograf ut i fingerspetsarna , som hon själv uttryckte sig. Författaren Gunnel Forsberg, professor em. i kulturgeografi vid Stockholms universitet, har med hjälp av Gerd Enequists eget arkiv till stora delar låtit henne själv berätta sin historia. Fram träder bilden av en hängiven forskare och visionär, en samhällsförbättrare som var trofast mot sina ideal, lojal i sina vänskapsrelationer och med ett stort personligt engagemang. Gerd Enequist blev en kvinnlig förebild inom akademin men ville själv bli ihågkommen som geograf, inte som kvinna, och hon var angelägen om att hennes historia inte skulle nyttjas i fel sammanhang. Boken ger en viktig inblick i den akademiska världen, dess ämnesstrider och spänningar, och även i framväxten av en ny ämnesdisciplin. Samtidigt speglas delar av 1900-talets historia med nedslag i krigstid och kvinnlig luftbevakningstjänst.</p><p>Utgiven i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademien.</p><p><b>Gunnel Forsberg </b>är professor emerita i kulturgeografi med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Hon har ägnat sig åt utbildning och forskning inom olika kulturgeografiska ämnen. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsomvandling och genusgeografiska frågeställningar, gärna i samverkan med det omgivande samhället.</p><p></p>

<p>Eric von Rosen (1879 1948) var den mytomspunne greven på Rockelstad slott i Sörmland, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus.  </p><p>Men för vår samtid framstår Eric von Rosen som en gåtfull person och hans eftermäle överskuggas av ett ideologiskt vägval. Han uppvisade uttalade sympatier för 1930-talets Hitlertyskland och hade en nära relation till sin svåger Hermann Göring. Nu tecknas för första gången en fullödig bild av människan bakom fasaden. Ur skuggornas glömska framträder en mångsidig personlighet som gjorde avtryck på flera områden: som etnograf, fotograf, samlare, kulturmecenat, godsägare och en tidig värnare av naturen.  </p><p>Genom brev, dagböcker och en historisk bildskatt stiger vi in i en förgången värld befolkad av några av Sveriges ledande adelsfamiljer och kulturpersonligheter. Vi möter bland andra Sven Hedin, Tyra Kleen, Erland Nordenskiöld, Evert Taube och Emil Zilliacus, alla med en särskild relation till greven på Rockelstad. Stort utrymme får även hustrun Mary, född Fock, och deras långa äktenskap som inrymde både passion och brutna löften.  </p><p>Biografin ger också ny kunskap om von Rosens kontakter till det nazistiska Tyskland en mer invecklad historia än vad som tidigare varit känt.  </p><p>Boken har ett förord av Svante Nordin.</p>

<p>Geo Widengren var professor i religionshistoria och religionspsykologi vid Uppsala universitet åren 1940-1973.</p><p>I samtidens fascination för äldre kulturer fick Widengren ett stort inflytande som uttolkare av arkeologiska fynd och tidigare okända texter. Med sina omfattande kunskaper i äldre språk hade han en unik position att analysera svårtolkade texter och sätta dessa i sina kulturella, religiösa och språkliga sammanhang.</p><p>Utöver sin betydelse för svensk religionshistorisk forskning var Widengren också med och startade flera internationella nätverk och tidskrifter som än i dag är högst aktuella. I sin roll som professor var han även en frekvent deltagare i kulturdebatten och bidrog till folkbildningen genom populärvetenskapliga radioprogram.</p><p>Här skildras genom Widengrens forskning hur ämnet religionshistoria förändrades. Inomvetenskapliga diskussioner och konflikter avlöste varandra, men detta var också en tid då världen upplevde andra världskriget, 1960-talets vänstervåg och universitetens omvandling från lärdomsbastioner för ett fåtal till att bli en del av den allmänna högre utbildningen.</p><p>Göran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.</p><p>Utgiven i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien.</p><p></p>