Svenska

<p>Bästsäljaren och ettan på New York Times och The Sunday Times topplistor äntligen på svenska! Rikt illustrerad med vackra akvareller.</p><p>En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.</p><p>Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?</p><p>En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!</p><p>En fin present till den du älskar, inklusive dig själv.</p><p>- - - - - - - - - -</p><p>"Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. - - - Det är nästan den enda bok man behöver." Go'kväll</p><p></p><p>"...det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam... de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar." Blekinge Läns Tidning</p><p></p><p>"Tröst, råd och visdom för stora och små." Norra Skåne</p><p></p><p>"Den här golvade mig!" Amelia Adamo, M-magasin</p>

När samhället rör sig påverkas även Svenska kyrkan. Nya professionella ideal får konsekvenser för kyrkans anställda. Inte sällan uppstår frågor om vad det innebär att vara diakon, präst eller biskop idag. Diakonatet är omdiskuterat och har (om-)formats under de senaste decennierna. Även biskops- och prästämbetena har i praktiken genomgått snabba förändringar. Det kan vara en utmaning för såväl studenter och nyvigda som för personer med lång erfarenhet av vigningstjänsten att förhålla sig till de olika förståelser av ämbetet som kommer till uttryck idag. <br/><br/>Bokens kapitel handlar om hur Svenska kyrkans ämbetsteologi formas i teori och praktik. Flera av författarna diskuterar normativa dokument som utgör grunden för vigningstjänsten. Detta kan handla om texter från Bibeln, Luthers texter och nyare ekumeniska dokument. I kapitlen behandlas yrkesvardag och läroförmedling, utbildning och identitet. Perspektiv på makt, hierarki, tjänande och ledarskap löper som en röd tråd genom flera av texterna i boken. Bland författarna finns en bredd av kompetenser i spänningsfältet mellan akademisk och praktisk kunskap. <br/><br/>Medverkande:<br/> Emma Audas, Sven-Erik Brodd, Anna Cöster, Kirsten Donskov Felter, Erik Eckerdal, Ninna Edgardh, Thomas Ekstrand, Klas Hansson, Jonas Ideström, Antje Jackel&eacute;n, Erik Lundström, Frida Mannerfelt, Kristin Molander, Elisabet Pettersson, Karin Rubenson (red.), Erik Sidenvall, Carl Sjösvärd Birger, Hanna Stenström och Karin Tillberg (red.). <br/><br/>Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Gustaf Wingrens numera smått klassiska bok Människa och kristen. En bok om Irenaeus (1983) skrevs med utgångspunkt från och för att fungera i ett alldeles speciellt historiskt sammanhang. Men författaren arbetade i själva verket utifrån olika historiska horisonter: 100-talet respektive 1900-talet, två epoker åtskilda av ett nära artonhundraårigt tidsspann, men sammansmälta i en och samma problematik. Denna utgångspunkt för framställningen bär på långt mer sprängstoff än vad det kan se ut som vid en första anblick. Wingrens utgångspunkt i Människa och kristen är att vår tid har långt fler likheter med Irenaeus tid än med den epok som Luther levde i, och det hänger samman med kyrkans förändrade ställning: Vi närmar oss fornkyrkans minoritetsläge. Ur Bengt Kristensson Ugglas efterord till denna nyutgåva av Gustaf Wingrens bok från 1983.

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)<br/><br/>Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.<br/><br/>Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat <i>Spinoza - multitud, affekt, kraft</i> och <i>Nietzsche - kropp, konst, kunskap</i>.

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

Profeten [Bok / Pocket]

<i>" Jag har ofta sagt att i Sydafrika hade det inte funnits någon framtid utan förlåtelse. Vår ilska och viljan att hämnas hade kunnat förstöra allt. Det är lika sant för var och en av oss som för hela världen. "</i><br/><br/>Fredspristagaren och rättviserebellen Desmond Tutu har tillsammans med sin dotter Mpho Tutu skrivit en bok om förlåtelse. Den är grundläggande, praktisk och fylld av medkänsla.<br/><br/>Här får vi möta kvinnan som vittnade i Sydafrikas sannings- och försoningskommission om hur brutalt hennes man blev mördad, men som ändå säger: Jag vill veta vilka som mördade min man. Jag vill förlåta dem.<br/>Här får vi möta många andra som haft svårt att förlåta. Den unga kvinna som blev utsatt för övergrepp av mammans nya man, pojken som varje dag blev slagen av sin far. Hur gör man om man vill förlåta? Och kan allting verkligen förlåtas?<br/><br/>Boken är skriven för alla som längtar efter att kunna förlåta, men även för dem som är i behov av förlåtelse. Världen behöver förlåtelse, skriver Desmond och Mpho Tutu, och alla människor kan bli en del av den.<br/><br/>Desmond Tutu är ärkebiskop emeritus i Anglikanska kyrkan i Sydafrika och anses vara Sydafrikas mest framstående ledare, näst efter Nelson Mandela. Han blev känd motståndare till apartheid och icke-våldsförespråkare och ledde Sydafrikas sannings- och försoningskommissions sedan apartheidväldet fått ett slut. Tutu fick nobelpris 1984, och har på senare år engagerat sig för att uppmärksamma det svåra hiv/aids-läget i Afrika.<br/><br/>Mpho Tutu är dotter till Desmond Tutu och präst inom episkopala kyrkan. Hon är grundare och direktor för the Tutu Institute for Prayer and Pilgrimage i Washington D C, USA, samt ordförande för Global Aids Alliance. År 2010 gjorde hon ett uppmärksammat besök på bokmässan i Göteborg i samband med att boken <i>Om godhet</i> kom ut på svenska.